Revisorn är den person som företagare helst rådgör med! Det visar den enkätundersökning som genomförts av Länsförsäkringar och som har besvarats av vd och ägare till 1 300 företag. 78 procent av de tillfrågade vänder sig helst till bolagets revisor för stöd och råd och det är något vanligare bland mindre än större företag (Balans nr 1/2008).
Undersökningen visar att revisorn idag har en stark och viktig roll som ekonomisk rådgivare i det svenska näringslivet. Framför allt för de mindre företagen är revisorn en viktig partner. Samtidigt pågår en utredning om ”revisorer och revision” som sannolikt kommer att leda till att många företag kan välja bort traditionell revision. Något som troligtvis kommer att ske, i vart fall initialt. En av bevekelsegrunderna till förändringen är att de svenska företagen anses vara i konkurrensmässigt underläge i förhållande till företag i andra EU- länder, exempelvis Storbritannien, Holland och Tyskland.
Det råder ingen tvekan om att det är viktigt att svenska företag inte drabbas av högre administrativa bördor än företag i övriga europeiska länder. Samtidigt är det oerhört väsentligt att svenska företag ges samma möjligheter till stöd från revisorerna som deras europeiska konkurrenter har – såväl i att planera affärsutveckling som andra tjänster, exempelvis human resource-tjänster (HR).
Som företag are kan man i Sverige idag få hjälp med flera saker hos revisorerna. Förutom revision så kan revisionsbyrån erbjuda redovisningstjänster samt vara behjälplig med skatterådgivning och eventuellt vissa organisationstjänster, under förutsättning att oberoendet säkerställs gentemot revisionsklienterna. Däremot, när det kommer till exempelvis upprättande av affärsavtal eller tillhandahållande av vissa HR-tjänster m.m. så tar det stopp eftersom en svensk revisionsbyrå endast får tillhandahålla tjänster som anses ha ett naturligt samband med revisionsverksamheten, oavsett omden enskilda revisionsbyrån har kompetens inom området eller ej. Denna begränsning i revisorernas verksamhet gäller oavsett om uppdragsgivaren är en revisionsklient eller ej.
I revisorsutredningens etapp tre ska bl.a. frågan om revisorns oberoende behandlas, närmare bestämt 21 § revisorslagen och den presumtionsregel som föreligger enligt svensk rätt. Det är bra. Men såvitt vi erfar finns ingenting på agendan om sidoverksamhet.
Det är idag ett faktum att ”verksamhet som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet” tolkas snävt och att revisionsbyråer i Sverige inte har samma möjligheter att leverera ”paketlösningar” till den svenska företagsamheten i samma utsträckning som många europeiska kollegor har – obeaktat om den enskilda uppdragsgivaren är revisionsklient eller ej.
Företagaren själv upplever det som mycket märkligt att revisionsbyrån kan erbjuda hjälp ”hit men inte längre”. I många EU-länder, t.ex. Danmark och Storbritannien har företagen möjligheter att få fler tjänster levererade från sin revisionsbyrå vilket både förenklar för företagen (sparar tid) och sannolikt medför lägre kostnader eftersom revisionsbyrån redan har kunskap om företaget.
Det är av största vikt att branschen verkar för att revisionsbyråer får ökade möjligheter att tillhandahålla de tjänster som våra klienter efterfrågar. Revisorsutredningen bör därför även se över 10 § revisorslagen, dvs. begränsningen av vilken verksamhet som får bedrivas av revisionsföretag. Denna regel är konkurrensbegränsande såväl för den svenska företagsamheten som för revisionsföretagen.
John Osser, auktor revisor, och Marie-Stéphanie Persson, jurist, är båda verksamma vid BDO Nordic.