”Det måste finnas något som garanterar att auktoriserade redovisningskonsulter kan det som de utger sig för att kunna” skriver Annelie Norkvist. Hon menar att det bör krävas ett test eller specifika utbildningskrav för att man ska få kalla sig auktoriserad redovisningskonsult FAR SRS. Hon anser också att redovisningskonsulter ”delvis bör röra sig in på områden som av tradition betraktas som revisorns”, dvs. att ge mer kvalificerade råd till kunderna.
I folkmun kallas redovisningskonsulten ofta för ”revisorn” och det är inte ovanligt att allmänheten men även småföretagare förväxlar de två yrkesgrupperna. Trots det råder det inget tvivel om vem klienterna har störst förtroende för när det gäller att diskutera de mer kvalificerade frågorna, nämligen revisorn. Men detta är tjänster som en auktoriserad redovisningskonsult lika väl kan utföra. Det gäller bara att våga ta för sig och tala om för kunden vad redovisningskonsulten verkligen kan och på det sättet försöka skapa förtroende för kompetensen kring mer komplicerade frågor.
Kärnfrågan blir då ifall redovisningskonsulterna kan, vill och törs ta ett större ansvar inför kunden?
Sanningen är att en grupp redovisningskonsulter sannolikt inte vill ta detta steg framåt – och de ska självfallet kunna förbli renodlade bokförare, dock utan auktorisation. En inte allt för djärv gissning är dock att en majoritet av redovisningskonsulterna gärna tar det ansvar som fordras. För att nå dithän behövs breddad utbildning och utökad praktik. Kvalitetskontroll är också ett måste. Och det behövs en ändrad inställning, inom den egna kåren, till hur vi redovisningskonsulter arbetar.
Faktum är att det krävs en rad förändringar för att redovisningskonsulten ska uppnå samma trovärdighet som revisorn och ses som dennes jämlike. Frågan är hur detta bäst låter sig göras?
Svaret är tudelat: För redovisningskonsulterna gäller det att skapa trovärdighet dels gentemot revisorerna, dels gentemot kunderna.
Utbildning och kunskap är grunden för att få omvärldens förtroende. Höjs kraven och i nästa steg statusen blir det också enklare att locka nyexaminerade akademiker till redovisningsyrket.
I högskolan får vi lära oss att söka kunskap själva. Som revisor skolas och tränas du i att fortsätta med det självständiga kunskapssökandet. På redovisningssidan finns inte denna kultur på samma sätt, vilket innebär att många redovisningskonsulter ”tappar” detta självständiga arbetssätt. Här måste det ske en förändring för att uppnå trovärdighet och för att vi med självtillit ska kunna samarbeta med och utbyta tankar och erfarenheter med revisorerna på en jämställd nivå.
Den som idag vill bli auktoriserad redovisningskonsult FAR SRS måste genomgå en utbildningsdag men inte avlägga något prov. Detta räcker inte. För att höja kvalitén och fylla auktorisationen med ett reellt innehåll är det nödvändigt med någon form av kunskapstest och/eller specifika utbildningskrav. Det måste finnas något som garanterar att auktoriserade redovisningskonsulter kan det som de utger sig för att kunna. Även för dem som redan antagits idag bör därför en kvalitetskontroll införas. Kopplat till detta bör krav på utbildning och viss praktik införas för att säkerställa kunskapsnivån framöver.
De gällande övergångsreglerna, sammantaget med avsaknaden av ovanstående kontroller, kan uppfattas som allt för ”slappa” krav. Det finns en risk att det på grund av detta uppstår en skillnad mellan konsulter som auktoriserats under övergångsregler och de som senare auktoriseras med eventuellt prov. En upplevd skillnad som är helt oberoende av om skillnader i kunskaper verkligen existerar eller ej.
För redovisningskonsulterna gäller det att skaffa sig självförtroende och sluta se revisorn som en sista ”rättningsinstans” för årsredovisningar och bokslut. Vi måste själva ha tillräcklig kunskap för att avgöra när årsredovisningen visar en rättvisande bild samt ha självförtroende att argumentera inför ett eventuellt ifrågasättande från revisorerna.
Det är viktigt att vi på lite sikt höjer statusen på yrket. Där finns en väg att gå: vi måste få nyexaminerade akademiker att tycka att redovisning är ett lika intressant karriärsval som revision. Detta uppnår vi genom utbildningsmöjligheter och tydliga karriärvägar inom redovisning (motsvarande de som finns för revision). Att bygga upp utbildningssteg motsvarande revisorns, men anpassat till redovisningskonsulten, är väsentligt. Så sker också i FAR SRS regi. Det är helt rätt väg att gå.
Men det räcker inte med bättre utbildning och karriärvägar för att öka yrkets status. Det krävs också att vi redovisningskonsulter vågar ta bättre betalt för de tjänster som vi faktiskt utför. Auktorisationen och den nya redovisningsstandarden Reds är två framkomliga vägar.
Att följa Reds innebär i alla fall delvis förändrade arbetsrutiner. Även om Reds förmodligen i praktiken redan tillämpas i stora delar bland redovisningskonsulter finns det områden som innebär nya rutiner för flertalet. Till en början krävs extra tid. Ett faktum som vi alla är medvetna om går på tvären med vad som sitter i ryggmärgen, nämligen att arbetet ska utföras så snabbt som möjligt eftersom vi antar att kunden inte är villig att betala mer. Men vi måste lära oss att våga ta betalt för våra tjänster och ta betalt för den tid som krävs för att följa Reds. Vi kan lära av revisorerna som när Revisionsstandard i Sverige (RS) infördes för några år sedan var tvungna att lära sig ta betalt för den extra tid som krävdes för att bland annat tillgodose utökat planeringskrav.
Genom auktorisationen kan vi få en kvalitetsstämpel som gör det möjligt för redovisningskonsulter att delvis röra sig in på områden som av tradition betraktas som revisorns, och dryfta mer avancerade frågor på bokslutsmöten och i den löpande kontakten med kunden. Detta medför också att vi kan motivera högre priser.
För att skapa trovärdighet krävs att man lever upp till förväntningarna. Det är en självklarhet. Samtidigt måste vi redovisningskonsulter dra nytta av och ta för oss av de förändringar som ”kommer vår väg”. Inte bara bittert konstatera att förändringarna aldrig kommit till om det inte var för revisionspliktens avskaffande.
So what?
Förändringarna gagnar ju oss, så passa på att ta för er!
Annelie Norkvist är redovisningskonsult och verksam hos Deloitte i Östersund.