Innehåll

Balans nr 3 2008

Redovisning: Värde – vad är det egentligen?

Värde är ett begrepp som används mycket i redovisning. Vi talar om anskaffningsvärde, nyttjandevärde och verkligt värde för att bara nämna några exempel. Anskaffningsvärde är relativt (men inte helt) oproblematiskt i redovisningen. Verkligt värde är betydligt svårare att bestämma. Och denna svårighet påverkar inte bara redovisningen, utan den kan få kraftiga konsekvenser i den reala ekonomin. Att verkligt värde på aktier på Stockholmsbörsen är mer än 20 procent lägre idag än i somras är i allra högsta grad en real effekt, genom att exempelvis livbolagen sänker sin återbäringsränta. Ännu mer konkret effekt har ändring i värde av värdepapper kopplat till amerikanska bostadsobligationer fått, i alla fall för de banker som är närmast berörda.

Vad innebär då verkligt värde? Det kan definieras på olika sätt. Jag ska nämna tre definitioner, även om det säkert finns fler alternativ.

Den ekonomiskt teoretiska definitionen är kristallklar: verkligt värde är nuvärdet av framtida kassaflöden. Det är svårt att argumentera mot detta, eftersom kassaflöden är det konkreta utfall som kommer av en tillgång, ett företag, eller vad vi nu vill värdera. Definitionen har dock ett större och ett mindre problem. Det större problemet är att vi inte känner till framtida kassaflöden. Det mindre problemet är att vi inte känner till den exakta diskonteringsräntan som ska användas. Så, i praktiken är definitionen svår att tillämpa, utom i vissa specialsituationer. En statsobligation, exempelvis, har fixerade framtida kassaflöden, och marknadens diskonteringsränta är synlig på obligationsmarknaden.

International Accounting Standards Board (IASB) har en annan definition på verkligt värde, nämligen ”det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs” (IAS 40, p. 5). Detta är en helt annan typ av definition än den föregående. Framtida kassaflöden har att göra med att det finns en reell fördel med att äga en tillgång, som visar sig i form av framtida likvida medel. IASB:s definition relaterar bara till att någon är villig att betala detta belopp, vare sig det är rimligt eller inte. IASB talar snarare om marknadsvärde. För att belysa skillnaden kan vi fråga oss om företaget Framfab verkligen var värt 40 miljarder i februari 2000. Enligt IASB:s definition är svaret ja, eftersom priset som enskilda aktier handlades för motsvarade ett totalt värde på 40 miljarder. Enligt den ekonomiska definitionen är det dock mycket tveksamt, eftersom det förutsatte mycket höga ökningar av framtida kassaflöden.

En viktig skillnad mellan de två definitionerna är att den ekonomiska definitionen utgår från det specifika fallet, medan IASB lägger sig utanför det specifika företaget. IASB utgår följaktligen från ett värde som inte är beroende av det specifika företagets situation, utan vad värdet är på en marknad. Detta görs ännu mer specifikt av amerikanska Financial Accounting Standards Board (FASB) i Financial Accounting Standard 157, som handlar om Fair Value Measurements.

Både den ekonomiska definitionen på värde och IASB:s definition är svåra att använda i praktiken i de flesta fall. Den tredje definitionen är enklare att tillämpa. Enligt den är verkligt värde baserat på det värde som framkommer enligt en allmänt accepterad och systematisk värderingsmodell. Detta är något som redovisare är vana vid. Definitionen tar inte sin utgångspunkt i att värdet är ekonomiskt ”riktigt”, utan snarare att det är framräknat enligt någon allmänt accepterad praxis. Det är nu man på allvar kan fundera över hur värdering går till. Är det ok att bara jämföra sig med andra, eller bör man reflektera över vilket värde man egentligen kommer fram till? Om vi återgår till Framfab, och antar att P/E-talet var 1 800 i februari 2000. Var det ett rimligt P/E-tal? Ja, enligt den praxis som fanns då. Och, litade man inte på praxis i Sverige kunde man titta på Nasdaq för att se att internetföretag värderades på det sättet. Var det rimligt enligt förväntade framtida kassaflöden? Naturligtvis inte!

Vad har detta med redovisning att göra? Verkliga värden ska in i redovisningen, och ska utgöra information till intressenterna. Är det relevant information? Det är dags att reflektera över vad det är för slags information som kommer ut. Är intressenterna mest behjälpta av att få reda på att ett värde framräknats enligt en viss praxis (den praktiskt användbara modellen) eller är det bättre att de får reda på vilka konkreta kassaflöden som kan genereras i det företag de interagerar med (den ekonomiskt riktiga modellen)? Eller, är det mest relevant att i redovisningen använda marknadens förväntningar (IASB:s nuvarande modell)?

Vi borde reflektera över vad det egentligen är som kommer in i våra balansräkningar! Vad forskningen säger om nyttan av att tillämpa verkligt värde i redovisningen återkommer jag till i nästa krönika.

Ek. dr Jan Marton är verksam vid Handelshögskolan i Göteborg samt arbetar med redovisningsfrågor på KPMG i Göteborg jan.marton@kpmg.se

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...