Rådgivningstjänster från revisionsbyrån – då behåller företagen revisionen!

En studie gjord vid Handelshögskolan i Umeå pekar lite överraskande på regionala skillnader vid slopad revisionsplikt. Analyser visar tydligt att smålandsföretag efterfrågar revision i högre grad än företag i Norrland och Stockholm. Tobias Svanström menar även att det är större risk att tappa ett uppdrag om man inte också tillhandahåller kvalificerade rådgivningstjänster.

Det har från regeringens direktiv framkommit att revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige kommer att avskaffas (dir. 2006:128). En revisions utredning förväntas i mars/april 2008 presentera ett förslag på hur lagkravet ska avskaffas.

För att analysera konsekvenserna av ett slopat lagkrav på revision är det viktigt att känna till i vilken utsträckning företagen kommer att välja revision, samt vad som är kännetecknande för företagen som väljer bort revisionen. Inom ramen för min kommande doktorsavhandling, Revision och rådgivning – efterfrågan, kvalitet och oberoende, analyseras bland annat ett antal olika faktorer som utifrån tidigare internationell forskning föreslagits ha ett samband med företagens efterfrågan på revision. Avhandlingen baseras på en nationell enkätstudie som genomfördes under 2006 i små och medelstora företag (se även Balans nr 11/2006) med huvudsakligt syfte att undersöka företagens efterfrågan på dels revision och dels rådgivning från revisionsbyrån, samt företagens upplevelse av nyttan av dessa tjänster. För analyser har det insamlade datamaterialet viktats för att resultaten ska vara representativa för små och medelstora företag (aktiebolag) i allmänhet.

Den genomförda studien, som omfattar 421 aktiebolag, visar att ungefär två tredjedelar av samtliga företag uppger att de kommer att välja revision i frånvaro av lagkrav (andelen är 56 procent om dotterbolagen exkluderas). 16 procent av företagen anger att de inte kommer att välja revision (24 procent om dotterbolagen exkluderas) och 17 procent har uppgivit ”vet ej” (20 procent om dotterbolagen exkluderas). Det är viktigt att komma ihåg att erfarenheter från till exempel Storbritannien visar att andelen företag som väljer revision minskar över tid. En studie av Jill Collis från 2003 visar till exempel att 61 procent av företagen som hade en omsättning understigande motsvarande 4,5 MSEK valde att inte ha revision 2002, medan denna andel förväntades uppgå till 70 procent i framtiden.

Vid en analys av de faktorer som har samband med företagens val av revision har jag valt att exkludera företagen som svarat ”vet ej” på frågeställningen samt dotterbolagen. Det innebär att bland företagen som ingår i de logistiska regressionsanalyserna är det sammantaget 70 procent som kommer att välja revision, medan 30 procent inte kommer att välja revision. Bakgrunden till att exkludera dotterbolagen är att beslutet om revision vid ett avskaffat revisionskrav inte enbart kommer att fattas av företagsledningen, utan ytterst utifrån moderbolagets (koncernens) policy för revisionsfrågor. När en verksamhet är uppdelad i olika bolag ökar komplexiteten och ägaren får sämre möjligheter att upprätthålla kontroll och då är revision ett sätt att förbättra kontrollen. I en situation där revision är frivillig är det sannolikt att koncernledningen upprättar en policy som innebär krav på revision för företagen i koncernen. Studien visar att bland dotterbolagen är det 97 procent, av företagen som tagit ställning, som uppger att de kommer att välja revision.

Tillhandahållande av rådgivningstjänster

Från analyser av vilka faktorer som har samband med företagens val av revision är den viktigaste slutsatsen att företagen som anlitar revisionsbyrån för rådgivningstjänster i avsevärt högre utsträckning kommer att välja revision vid ett avskaffat lagkrav. Resultaten framkommer för olika mått på både inriktning och omfattning på rådgivningstjänster och efter kontroll för ett stort antal kontrollvariabler.

Ett statistiskt (signifikant) samband med frivillig revision har identifierats för om företaget anlitar revisionsbyrån för

  1. rådgivningstjänster eller inte,

  2. rådgivningstjänster i stor eller liten omfattning,

  3. rådgivning i redovisningsfrågor,

  4. rådgivning i skattefrågor,

  5. rådgivning i juridiska frågor.

Bland företagen som i någon grad anlitar revisionsbyrån för rådgivning är det 78 procent som uppger att de kommer att välja revision i frånvaro av lagkrav, medan denna andel är 57 procent hos de företag som inte anlitar revisionsbyrån för rådgivning. I de företag som anlitar revisionsbyrån för rådgivning i redovisningsfrågor kommer samtliga företag att välja revision, medan denna andel är 92 procent bland företag som anlitar revisionsbyrån för juridiska frågor samt 88 procent i företag som anlitar revisionsbyrån för skatterådgivning.

Vad kan då förklara en betydligt högre benägenhet att välja revision bland företagen som anlitar revisionsbyrån för rådgivning? Det finns sannolikt ett flertal alternativa och kompletterande orsaker till det identifierade sambandet. En förklaring kan vara att revisionsbyrån genom rådgivningstjänsterna får ökad kännedom om företaget och verksamheten. Det medför att revisionsbyrån har möjlighet att utföra både revisions- och rådgivningstjänster på ett effektivare sätt, vilket återspeglar sig i en högre efterfrågan.

I revisionslitteraturen talas det om kunskapsöverföring mellan tjänsterna till följd av att samma information delvis kan användas för både revision och rådgivning, vilket potentiellt ger effektivitetsvinster och kostnadsbesparingar. Rådgivning inom redovisning, skatt och juridik hör till de tjänster som är nära relaterade till själva revisionsarbetet, vilket borde ge särskilt goda möjligheter till kunskapsöverföring mellan dessa. I takt med ett ökat utbyte mellan revisionsbyrå och företag blir möjligheten god att tillhandahålla tjänster som uppskattas och efterfrågas av klienten. Från studien framkommer till exempel att företag som anlitar revisionsbyrån i stor omfattning i högre grad upplever att rådgivningen är till nytta för att efterleva lagkraven, samt att revisionsbyrån har en förmåga att anpassa råden efter företagets behov och förutsättningar.

En relaterad förklaring till en högre efterfrågan på revision hos företag som i stor omfattning anlitar revisionsbyrån för rådgivning är att dessa företag i högre grad är beroende av byrån och dess kompetens. Dessa företag vill sannolikt inte riskera att försämra relationen till revisionsbyrån genom att välja bort revisionen och därmed kanske gå miste om kostnadseffektiv rådgivning av hög kvalitet.

Ett samband mellan efterfrågan på revision och de enskilda rådgivningstjänsterna redovisning, skatt och juridik indikerar att företagen framför allt inte vill riskera rådgivning inom något av revisorns kärnkompetensområden. Företag i studien upplever att rådgivning från revisionsbyrån är betydelsefull för att uppnå lagkraven på extern redovisning och skatt. Till följd av att många företag anlitar revisionsbyrån för rådgivning inom just redovisning, skatt och juridik får revisorn också en hög kompetens inom dessa områden.

Det har vidare i litteraturen föreslagits att företagen som efterfrågar rådgivning tillhör de företag som också tenderar att ha en hög ambitionsnivå med avseende på redovisningskvalitet. Innebörden blir att företag som är måna om en hög redovisningskvalitet kan förväntas efterfråga revisionsbyråns tjänster, både med avseende på revision och på rådgivning. För dessa företag är det centralt att efterleva lagkraven och hålla en god kvalitet på redovisningen, och då blir det viktigt med både rådgivningsstöd och ett kvitto på hanteringen av redovisning och förvaltning i form av en ”ren” revisionsberättelse.

Upplevd intern nytta av revisionen

I studien framkommer stöd för att företagen som upplever att revisionen i hög grad innebär en hjälp för intern styrning och kontroll i högre grad kommer att välja revision. Vid ett avskaffat revisionskrav handlar det för revisionsbyråerna om att se till att företagen upplever att revisionen ger en affärsnytta, som motiverar dem till en fortsatt efterfrågan. I en kontext med små och medelstora privata företag kan det på en övergripande nivå finnas anledning att uppmärksamma revisionens interna nytta och inte enbart fokusera på revisionens roll som utomstående intressenters kontrollant.

Ett resultat som stödjer påståendet är att studien visar att ägarledda företag i högre grad än företag som har ägare som inte ingår i företagsledningen kommer att välja revision (skillnader marginellt signifikanta). Det bör här påtalas att analyserna bygger på ett hypotetiskt val och inte ett faktiskt val. Konsekvensen blir att resultaten inte fullt ut återspeglar de potentiella krav på revision som utomstående ägare och långivare kan komma att ställa på företagen. Vid ett avskaffat lagkrav kan långivare tänkas ställa krav på revision för att bevilja lån, vilket kan komma att innebära att exempelvis högt skuldsatta företag i hög grad har revision.

I företag med få utomstående ägare och goda bankrelationer föreslås att en kommande efterfrågan på revision i hög grad kommer att vara relaterad till i vilken grad företagsledningen anser att kontakten med revisionsbyrån ger en nytta utöver kontrollfunktionen, vilken kan vara relaterad till en upplevd intern nytta av revisionen eller till en nytta från andra tjänster som tillhandahålls av revisionsbyrån.

Regionala skillnader

Ett annat viktigt bidrag från studien är förekomsten av regionala skillnader i företagens benägenhet att välja revision vid ett avskaffat revisionskrav. Analyser visar tydligt att smålandsföretagen efterfrågar revision i signifikant högre utsträckning än företagen från Norrland och Stockholm. Med smålandsföretag avses företag från länen Kronoberg, Kalmar och Jönköping och med norrlandsföretag avses företag från länen Västerbotten, Jämtland, Västernorrland och Gävleborg.

94 procent av företagen i Småland uppger att de skulle välja revision i frånvaro av ett lagkrav, vilket gäller när företagen som svarat ”vet ej” exkluderats. Motsvarande andel bland norrlandsföretagen är 74 procent och bland Stockholmsföretagen 59 procent. Regionala skillnader i efterfrågan på revision kan utifrån resultat från studien relateras till att smålandsföretagen i högre utsträckning än företag från Stockholm och Norrland upplever att revisionen är till nytta, både internt och för företagets externa intressenter som långivare, kunder, leverantörer samt Skatteverket.

De regionala skillnaderna visar också på betydelsen av hur företagen upplever relationen till sin revisionsbyrå. Smålandsföretagen upplever vidare i högre grad att revisionsbyrån är lyhörd och anpassar sig till företagets behov, finns tillgänglig för frågor, visar ett engagemang för företaget samt att relationen till revisorn är personlig, snarare än strikt yrkesmässig.

De identifierade regionala skillnaderna indikerar att revisionen och revisionsbyrån kan få en mer betydelsefull roll i företag på orter utanför storstadsregionen. I storstäder finns ett stort utbud av andra aktörer, som i viss mån kan fylla en del av revisionens funktion för att generera intern nytta. Med ett mer begränsat utbud upplevs relationen till revisionsbyrån som mer värdefull och kontakten blir samtidigt mer omfattande. Från studien framgår att omkring 40 procent av företagen i Norrland och Småland haft kontakt med sin revisionsbyrå vid nio tillfällen eller mer under det senaste året, medan denna andel är 10 procent hos Stockholmsföretagen. En särskilt hög efterfrågan i Småland ska ses mot att det råder ett speciellt företagsklimat i regionen, och framför allt då i Gnosjöregionen i västra Småland. Regionen karaktäriseras av en nära samverkan mellan företagen, en homogen kultur, ett stort beroende av varandra och gemensamma värden hos företagen. Bland företag utanför regionen kännetecknas Gnosjöföretagen av punktlighet och pålitlighet vilket är centrala egenskaper för företag som samarbetar i nätverk Att ett företag väljer bort revisionen är en åtgärd som potentiellt kunde skapa misstänksamhet i det homogena nätverket och riskera att skada företagets rykte som punktligt och trovärdigt. Det kan därmed förväntas bli naturligt för smålandsföretagen att välja revision även om lagen inte kräver det.

Big 4-revisor

Resultaten visar vidare att företagen som anlitar någon av de fyra stora revisionsbyråerna (Öhrlings PricewaterhouseCoopers, KPMG, Ernst & Young samt Deloitte) i signifikant högre grad kommer att välja revision. Resultaten kan relateras till att det i litteraturen hävdats att anlitandet av en big 4-revisor signalerar ärlighet utåt mot externa intressenter samt visar att företaget eftersträvar redovisning och revision av hög kvalitet. Resultat från ett antal studier, genomförda i noterade bolag, har indikerat att revisioner utförda av big 4-revisorer håller en högre kvalitet. En högre revisionskvalitet har motiverats utifrån att de stora revisionsbyråerna har bättre möjligheter att upprätthålla sitt oberoende samt att de har högre kompetens, detta bland annat till följd av ett mindre ekonomiskt beroende av enskilda klienter samt större resurser för vidareutbildning. Med beaktande av den potentiella signaleffekt som ett anlitande av högkvalitativ revisor (big 4) kan ge är det mindre sannolikt att företagen som anlitar en big 4-revisor riskerar sin upparbetade trovärdighet i redovisningshänseende genom att välja bort revisionen.

Det bör i sammanhanget påtalas att det från analyser inom ramen för nämnda avhandling inte framkommer några indikationer på skillnader i revisionskvalitet utifrån om företaget anlitar en big 4-revisor eller inte. För revisioner i privata företag finns det inte heller något tydligt stöd för förekomsten av kvalitetsskillnader mellan olika byråer. Även i frånvaro av faktiska kvalitetsskillnader mellan stora och små revisionsbyråer är det dock möjligt att det existerar en signaleffekt.

Företagsstorlek

Genomförda analyser visar även på signifikanta skillnader utifrån företagsstorlek. Det framgår att företag med högre omsättning respektive större totala tillgångar i högre utsträckning kommer att välja revision. I litteraturen har det föreslagits att stora företag har en större nytta av revisionen och att revisionen får en mer mångfasetterad roll i takt med att företaget växer. Intressenter till större företag förväntar sig vidare i högre grad att företaget ska ha reviderade räkenskaper. Bakgrunden till att små företag i högre grad uppger att de kommer att välja bort revisionen kan vara relaterad till att de upplever revisionen som ekonomiskt och administrativt betungande. Från studien finns stöd för att mindre företag (1–9 anställda) i signifikant högre utsträckning upplever att revisionen innebär en ekonomisk börda respektive en onödig tidsåtgång. Det finns dock inte stöd för att företag i allmänhet skulle uppleva att revisionen innebär en ekonomisk börda eller onödig tidsåtgång.

Summering och möjliga konsekvenser

Artikeln har syftat till att redogöra för de faktorer som utifrån den genomförda studien visat sig ha ett signifikant samband med företagens benägenhet att välja revision i frånvaro av lagkrav. Resultaten indikerar bland annat att ett avskaffande av revisionsplikten kan förväntas slå förhållandevis hårt mot mindre revisionsbyråer. Av de företag som tagit ställning till val av revision eller inte är det bland företagen som inte anlitar en big 4-revisor drygt 40 procent, dotterbolag exkluderade, som kommer att välja bort revisionen. Motsvarande andel är 18 procent bland företagen som anlitar en big 4-revisor. Ett avskaffande av revisionsplikten omfattar en stor grupp företag och det är tänkbart med en polarisering av branschen. Det skulle kunna innebära att revisionen samlas hos de större revisionsbyråerna medan de mindre byråerna riktar in sig på redovisningstjänster i konkurrens med både revisionsbyråer och andra konsulter.

Denna utveckling sker i Danmark (se artikel av Bengt Skough i Balans nr 10/2007) och kan leda till prispress på redovisningstjänster. En positiv effekt av ett avskaffande av revisionsplikten är att revisionsbyråerna i högre utsträckning tvingas tillhandahålla revisioner som ger nytta, både för företaget och för dess intressenter. I studien finns indikationer på att företagen upplever att revisionen ger en nytta i flera avseenden, men att de mindre företagen även är medvetna om revisionens kostnadssida. Den potentiella nyttan av revisionen kan under de nya villkoren behöva kommuniceras tydligare till revisionens olika intressenter.

Resultaten visar vidare att konsekvenserna kan förväntas bli mer kännbara för revisionsbyråer i Stockholm, framför allt vid en jämförelse med Småland. Konkurrensen kring revisionsuppdragen i Stockholm kan förväntas hårdna ytterligare när det totala antalet revisioner minskar. Det bör framhållas att risken att förlora revisionsuppdragen är avsevärt större om revisionsuppdraget inte kombineras med tillhandahållande av rådgivningstjänster i någon utsträckning. Det finns vidare flera indikationer på att relationen till revisionsbyrån är av betydelse för om företagen kommer att välja revision fortsättningsvis. En omfattande kontakt med klienten som innebär att denne upplever att revisionsbyrån är engagerad i företaget kan vara viktigt för om revisionen kommer att efterfrågas fortsättningsvis. I vissa fall kan det dock förväntas att företagets externa intressenter ställer krav på revision.

Kommande avhandling

Den nämnda avhandlingen, Revision ock rådgivning – efterfrågan, kvalitet och oberoende, läggs fram under våren 2008. Inom ramen för avhandlingen analyseras utöver företagens val av revision ett flertal andra frågeställningar relaterade till revision och rådgivning i privata företag. Det handlar bland annat om vad som kännetecknar företagen som anlitar revisionsbyrån för olika typer av rådgivningstjänster samt vilket samband som finns mellan förhållandet att revisionsbyrån tillhandahåller rådgivningstjänster och revisions- och redovisningskvaliteten. De sistnämnda analyserna har viktiga implikationer för utformningen av reglering kring revisorns oberoende, eftersom resultaten indikerar huruvida tillhandahållande av rådgivnings- och redovisningstjänster har en positiv eller negativ effekt på företagens redovisningskvalitet. Resultaten bör vidare vara av intresse för företagets intressenter som är betjänta av hög redovisnings- och revisionskvalitet.

Ekonomie licentiat Tobias Svanström är verksam på Handelshögskolan vid Umeå universitet.