Innehåll

Balans nr 4 2008

Europa-frågor: Alla vinner på en väl fungerande inre marknad

En av EU-kommissionens viktigaste prioriteringar är att få den inre marknaden för varor att fungera bättre för företag och medborgare. Grundprincipen är att varor ska få cirkulera fritt inom EU. En integrerad gränslös marknad bidrar till att öka den europeiska ekonomins konkurrenskraft. Trots denna insikt motarbetar EU-länderna varandra och skapar egna regler som försvårar handeln dem emellan. ”Sedan 1995 har länderna på EU:s inre marknad tagit fram 7 779 egna nationella tekniska föreskrifter för varor. Det innebär i snitt 650 förslag om året. Mer än en fjärdedel av de nya nationella föreskrifterna leder till klagomål från de andra medlemsstaterna och Europeiska kommissionen eftersom de anses stå i strid med EU:s gemensamma regler för den inre marknaden.” Det konstaterar Kommerskollegium i en nyligen publicerad rapport.

EU-kommissionen tog förra året fram ett åtgärdspaket med förbättringar för den inre marknaden för varor. Detta förslag godkändes nyligen av Europaparlamentet, vilket innebär att Europeiska rådet kan godkänna förslaget inom kort så att det kan träda ikraft nästa år.

Förslaget innehåller ett antal konkreta åtgärder för att förbättra villkoren både för företag och konsumenter. Ett exempel gäller den så kallade CE-märkningen som idag har stora brister. CE-märket visar tillsynsmyndigheterna och konsumenterna att tillverkaren har följt alla tillämpliga EG-direktiv. En CE-märkt produkt kan därför röra sig fritt inom hela EU. Syftet är tydligt, men märkningen används ibland på fel sätt av producenter och många konsumenter är osäkra på vad den innebär. CE-märkningen kommer därför att få ett starkare skydd framöver.

EU-kommissionären Günter Verheugen, vice ordförande och ansvarig för näringsliv och industri, kallar åtgärdspaketet för en win-win situation då företagen får ökade möjligheter till export av sina varor och konsumenterna får tillgång till fler och säkrare varor.

Sedan över 20 år tillbaka har EU arbetat för en fri rörlighet av varor, men många företag tar inte vara på de möjligheter som finns. En förklaring är att de inte har tillräckligt med kunskap, tid, personal och pengar för att hävda sin rätt i de medlemsstater där de vill sälja sina produkter. Det är också vanligt att företag och nationella myndigheter inte känner till principen om fri rörlighet för varor. Informationen om de möjligheter som företagen har måste därför bli öppnare och effektivare, vilket bland annat resulterat i att så kallade product contact points kommer att etableras i alla medlemsländer.

Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers med frågor om Europa, EU och EMU. Har du frågor i detta ämne sänd dessa till ewa.fallenius@se.pwc.com

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...