Balans nr 4 2008

Vad innebär kravet på en finansiell expert?

Unik detaljreglering av styrelseledamöters kompetens

Utredningen om revisorer och revision föreslår att minst en ledamot i börsbolagens revisionsutskott ska vara så kallad finansiell expert. Eftersom utskottets ledamöter ska ingå i bolagets styrelse medför kravet att minst en styrelseledamot ska ha redovisnings- eller revisionskompetens. Detta är en unik detaljreglering, skriver Per Thorell som i den här artikeln bland annat undersöker regleringen av finansiella experter i USA och Storbritannien.

I regleringen av revisionsutskott (audit Committee) uppställs i många länder ett krav på att minst en ledamot i utskottet ska vara en s.k. finansiell expert. Utredningen om revisorer och revision (SOU 2007:56) föreslår nu ett lagstadgat krav på revisionsutskott, varav framgår att minst en ledamot av utskottet ska vara oberoende av bolaget och ha redovisnings- eller revisionskompetens (ny bestämmelse i 8 kap. 50 a § aktiebolagslagen). Lagregeln är hämtad från artikel 41.1 i EG :s åttonde bolagsdirektiv (2006/43/EG) och gäller bara börsbolag. Direktivet är bindande för medlemsstaterna och något alternativ till att implementera regeln finns alltså inte. Däremot finns viss frihet att välja hur regeln ska infogas i svensk rätt.

EG-rättens krav på att utskottet ska ha en finansiell expert har sin motsvarighet bl.a. i den omfattande amerikanska och brittiska regleringen av revisionsutskott. Kravet i dessa regleringar kan delvis förstås mot bakgrund av de många (amerikanska) skadeståndsmålen med koppling till den finansiella rapporteringen och de tidigare redovisningsskandalerna. Även komplexiteten i regleringen (US GAAP) har säkert bidragit till att ett sådant krav vuxit fram.

Eftersom utskottets ledamöter ska vara styrelseledamöter innebär ett krav av detta slag att minst en styrelseledamot ska ha redovisnings- eller revisionskompetens. Det är en unik detaljreglering av styrelseledamöternas kompetens. Varför uppställs till synes ett krav på att minst en ledamot ska vara redovisningsspecialist eller f.d. revisor? Dock ska direkt sägas att det inte närmare framgår av ordalydelsen vilka krav som ställs, bara att denne ledamot ska ha praktiska och/eller teoretiska kunskaper om redovisning eller revision.

Efter att ha hört från flera håll att tolkningen av de amerikanska reglerna varierade och att de inte inneburit någon större ändring av praxis bestämde jag mig för att försöka bilda mig en uppfattning om vad kravet på en finansiell expert faktiskt innebär.

Jag har därför undersökt den amerikanska och brittiska regleringen, som båda alltså uppställer ett krav på en finansiell expert, och försökt bilda mig en uppfattning om hur reglerna tillämpas i praktiken. Jag har också undersökt ett antal svenska börsbolag som enligt Stockholmsbörsen ska tillämpa bolagsstyrningskoden för att bilda mig en uppfattning om och i vilken utsträckning det redan förekommer finansiella experter i svenska revisionsutskott.

Den amerikanska regleringen

Enligt Section 407 i Sarbanes-Oxley Act (SOX) från 2002 ska ett publikt bolag lämna upplysningar till den amerikanska finansinspektionen (Securities and Exchange Commission – SEC) om den har eller inte har någon oberoende finansiell expert i revisionsutskottet. Om en sådan expert inte finns måste man förklara varför. (Angående SOX 407-regleringen, se Tufvesson Shuck och Nystrand, Balans nr 10/2004.)

Förslaget om finansiella experter var det mest diskuterade av alla förslag i SOX-regleringen. Ingen annan regel fick så många kommentarer av remissinstanserna. Många ansåg att den föreslagna definitionen av en finansiell expert, som var starkt relaterad till expertens redovisningskunnande och erfarenheter från redovisnings- och revisionsarbete, var alltför restriktiv. Därför omformulerades definitionen i den slutliga texten och kraven tog i stället sin utgångspunkt i revisionsutskottens funktion. Nu betonades att personen skulle ha särskild förståelse för utskottets tillsynsroll och kunna ställa rätt frågor om innehållet i redovisningen. Följden blev att man inte längre talade om en finansiell expert utan om en ”Audit Committee Financial Expert”. Syftet var att markera att detta var ett begrepp som definierades i regleringen, och således inte skulle bli föremål för allmänt tyckande.

I korthet uppställer SEC följande krav på en finansiell expert:

  • Förståelse av regelverket (GAAP) och årsredovisningar.

  • Förmåga att tillämpa GAAP vad gäller uppskattningar och bedömningar, periodiseringar och avsättningar.

  • Erfarenhet från att upprätta, revidera eller analysera årsredovisningar med relevant svårighetsgrad, eller varit rådgivare till en sådan person.

  • Förståelse för internkontroll och processerna kring den finansiella rapporteringen.

  • Förståelse för revisionsutskottets funktion.

Dessa kompetenskrav kan sedan uppfyllas på något av följande sätt:

  • Utbildning till eller erfarenhet från arbete som finanschef, redovisningschef, controller, revisor eller liknande (kallas av mig fortsättningsvis kategori 1).

  • Erfarenhet från en aktiv ”tillsynsroll” över nämnda personer.

  • Erfarenhet från övervakning och/eller utvärdering av företags eller revisorers prestationer med avseende på upprättande och revision av årsredovisningar.

  • Annan relevant erfarenhet.

När man i praktiken prövar om någon uppfyller kraven på att vara finansiell expert utgår man ofta från punkterna på den övre listan och prövar hur denna kompetens inhämtats utifrån punkterna på den nedre listan.

En fråga som diskuterats och som belyser hur reglerna tillämpats är om en börs-vd eller f.d. börs-vd kvalificerar sig som finansiell expert enbart på den grunden att finanschefen (CFO) eller control-lern rapporterar direkt till denne. Enligt SEC finns ingen sådan presumtion utan det avgörande är om vd:n haft en ”aktiv tillsynsroll”. Med detta menas att han eller hon ska ha deltagit i och bidragit till identifieringen av de frågor som bokslutsarbetet aktualiserar (och som den underlydande var direkt ansvarig för), och därtill utvecklat en generell kompetens på området som är jämförbar med den underlydande.

Enligt SEC behöver den finansielle experten inte nödvändigtvis ha erfarenhet från börsbolag utan det viktiga är att denne har en bred erfarenhet från nämnda områden och relevanta kunskaper för det specifika företaget.

Regleringen på marknadsplatserna (noteringsavtalen) ger inte mycket vägledning om vilka krav som uppställs. I reglerna på New York Stock Exchange (NYSE) sägs t.ex. att en ledamot ska ha ”accoun-ting or related financial management expertise”. Enligt Nasdaqs regler krävs erfarenhet från anställning inom områdena finans eller redovisning, att man är certifierad revisor eller har annan liknande erfarenhet, inklusive har varit vd, finanschef eller haft annan chefsposition med ”tillsynsansvar”.

Kravet på en finansiell expert har nu funnits ett par år. Det finns mig veterligen inga vetenskapliga undersökningar av hur den finansiella kompetensen i revisionsutskotten faktiskt ser ut. Till detta bidrar säkert svårigheten att på grundval av de uppgifter som företagen lämnar till SEC bedöma personernas kompetens. Några tidskrifter och konsultföretag har dock gjort genomgångar av detta underlag. Jag vill understryka att underlaget ofta leder till en högst subjektiv bedömning av om en person tillhör den ena eller andra kategorin experter. Resultaten måste därför tolkas med försiktighet.

En första fråga är i vilken utsträckning revisionsutskotten bemannas med personer som tillhör kategori 1 ovan eller tillhör övriga (punkt 2–4 i andra listan ovan; exempelvis en börs-vd). Av det totala antalet ledamöter dominerar den senare gruppen. Uppskattningen av hur många som tillhör kategori 1 varierar mellan ca 25–50 procent. Upp emot hälften av ledamöterna skulle således i dag kunna tillhöra kategori 1. En sak förefaller säker, nämligen att gruppen hela tiden ökar.

Om man enbart ser till de ledamöter som inrapporterats som finansiella experter till SEC tillhör 2/3 kategori 1. Av detta följer således att 1/3 av alla utpekade finansiella experter tillhör kategorin övriga, dvs. är vad man skulle kunna kalla generalister på området.

En andra fråga är hur många inom kategori 1 som är accountants respektive har en mer allmän finansiell bakgrund. De förra kan sägas ha sin kärnkompetens inom området redovisning och revision medan de senare har en bredare, men ändå specialiserad, erfarenhet. Av inrapporterade finansiella experter är 22 procent accountants (att jämföra med 12 procent av det totala antalet ledamöter). Andelen har ökat kraftigt under senare år. Härtill kommer att en accountant i allt större utsträckning numera också blir ordförande i utskottet.

Kort tid efter att SOX-reglerna trätt i kraft sågs inga tydliga spår i kompetensen hos ledamöterna i revisionsutskotten. Men efterhand har kategori 1 ökat markant och i många bolag finns i dag mer än en person med denna kompetens. I stort sett alla utskott (ca 90 procent) ser ut att ha någon expert med denna bakgrund.

Den brittiska regleringen

Enligt den brittiska bolagsstyrningskoden Combined Code ska minst en ledamot i revisionsutskottet ha aktuell och relevant finansiell kompetens. Av vägledningen till koden (The Smith Guidance on Audit Committees) framgår att det är eftersträvansvärt att utskottets finansiella expert är ”certifierad” av någon av de brittiska revisorsorganisationerna (accountant). Man bör härvid vara uppmärksam på att accountant är ett vidare begrepp än revisor. Kraven på övriga utskottsledamöters finansiella kompetens beror på vilken verksamhet bolaget bedriver. Det är särskilt viktigt att utskottet har relevant finansiell expertkunskap om bolaget är involverat i avancerade finansiella aktiviteter. Vägledningen lyfter också fram behovet av introduktionsprogram och fortlöpande utbildning av ledamöterna.

Hur ser det då ut i praktiken? Jag gör inte anspråk på att ha kartlagt brittisk praxis men jag har läst ett antal årsredovisningar och funnit följande. Det är ofta svårt att av informationen i årsredovisningen utläsa vad den finansiella experten har för slags kompetens. Mitt begränsade urval indikerar dock att antalet finansiella experter som tillhör kategori 1 ovan är ungefär som i USA. Det sammanfattande intrycket är att kravet på en finansiell expert förmodligen har påverkat den brittiska rekryteringen av styrelseledamöter och att antalet sådana experter är större än i de svenska utskotten.

Nuvarande svenska praxis

Den svenska bolagsstyrningskoden innehåller inget uttryckligt krav på att en ledamot av revisionsutskottet ska vara finansiell expert. Däremot uppställs krav på oberoende. Kodgruppen ansåg nämligen att behovet av finansiell expertis skulle beaktas inom ramen för de allmänna krav som uppställdes på styrelsens kompetens och sammansättning vid rekryteringen av styrelsen.

För att kartlägga förekomsten av finansiella experter i svenska revisionsutskott bestämde jag mig för att undersöka hur utskotten var sammansatta i de svenska börsbolag som enligt Stockholmsbörsen ska tillämpa koden och därmed måste ha ett revisionsutskott. När jag hade gått igenom ungefär hälften av bolagen gick utfallet att förutse och det fanns ingen anledning att läsa alla årsredovisningarna.

Av de uppgifter som lämnas av flertalet börsbolag rörande styrelseledamöternas kompetens går det i normalfallet inte att utläsa vilken specifik finansiell kompetens som de olika ledamöterna har. Presentationerna domineras helt av vilka andra styrelseuppdrag ledamoten har. Min bedömning är att det i ca 10–15 procent av revisionsutskotten finns en finansiell expert enligt kategori 1. Då är det dessutom några få personer som återkommer i flera bolag. Utfallet ska ses i ljuset av att vi inte har ett uttryckligt krav på en finansiell expert och att detta kan ha påverkat hur ledamöterna presenteras i årsredovisningen.

Utvärdering

Kravet på att minst en ledamot i revisionsutskottet ska vara finansiell expert fick således inledningsvis inte så starkt genomslag i amerikansk bolagsstyrningspraxis. Flertalet experter var även därefter generalister. Utvecklingen ser dock ut att gå emot att alltfler ledamöter i utskotten är specialister, dvs. tillhör kategori 1. Andelen personer med kärnkompetens inom redovisning och revision (accountants) inom denna kategori ökar också. Mot denna bakgrund uppkommer frågan hur den nya EG-regeln kommer att påverka sammansättningen av de svenska styrelserna och revisionsutskotten. Först några allmänna kommentarer.

Från svenska utgångspunkter ligger det nära till hands att påstå att kravet är feltänkt. För att som styrelse övervaka redovisningen och revisionen i ett börsbolag krävs inga specialistkunskaper i dessa ämnen. Vad som behövs är praktisk erfarenhet av bokslutsarbete och riskhantering på ansvarig nivå och aktuella kunskaper. Inte minst det senare är viktigt nu när regelverket växer och blir alltmer komplicerat. Men det förtjänar att påpekas att detta i första hand ska leda till att börsföretagen själva skaffar sig den specialistkompetens som behövs för att hantera regelverket. Tillsammans med den granskning som görs av revisorerna borde det räcka i de flesta fall. En ledamot i revisionsutskottet ska kunna ställa de rätta frågorna i syfte att utvärdera företagsledningens rapportering till styrelsen och ”kvalitetssäkra” den externa rapporteringen. Frågor som då är viktiga är hur företaget säkerställt att man efterlever de allt annat än lättolkade reglerna, liksom att tolkningarna inte är mer utmanande än styrelsen kan acceptera. Det senare gäller inte minst transaktioner vars drivkraft är mer regelverkets effekter än kommersiella hänsyn.

Jag ser inget behov av att i lag uppställa krav på allmän finansiell kompetens i en börsstyrelse. Det vore ju minst sagt överraskande om en styrelse i ett börsbolag helt skulle sakna varje form av finansiell erfarenhet och kompetens. Än mindre ser jag ett behov av att ställa krav på att någon ledamot har kärnkunskaper i redovisning eller revision (accountant). Tyvärr är det detta snävare krav som uppställs i den föreslagna nya svenska lagregeln.

Erfarenheterna från USA visar att regler av detta slag får effekt på sikt och det finns inget skäl att tro att så inte skulle bli fallet även inom EU och i Sverige. Dock är det svårt att förstå varför EG-definitionen av en finansiell expert är snävare än den amerikanska när problemen med redovisningen och revisionen ändå måste bedömas som betydligt mindre. Jag är dock den förste att instämma i att riskerna i den finansiella rapporteringen kräver större uppmärksamhet i styrelsearbetet än tidigare även i svenska bolag. Till detta bidrar inte minst IFRS. Men en snäv definition av vad som är en finansiell expert motverkar inte bara regeln som sådan utan framstår som tämligen orealistisk med tanke på att antalet tillgängliga personer med denna bakgrund är begränsat i Sverige.

Jag skulle önska att kravet på en finansiell expert inte infördes i lag utan i självregleringen och att man inom ramen för denna utvecklade en vägledning om hur kravet på ”redovisnings- eller revisionskompetens” bör tolkas. Det är viktigt att kravet får en ”realistisk” tolkning och att införandet sker på ett sätt som främjar arbetet i börsföretagens styrelser och revisionsutskott.

Professor Per Thorell är verksam vid Ernst & Young Technical Department.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...