Revisorsnämnden friade men hovrätten dömde revisor för osant intygande
När ett aktiebolag bildats kan aktierna betalas med apportegendom. I så fall ska ett revisorsintyg bifogas vid registrering hos Bolagsverket. I ett aktuellt fall har hovrätten dömt en revisor för grovt osant intygande i ett sådant intyg. Man menar att revisorn insåg att det han skrev inte var sant. Revisorsnämnden tittade tidigare på fallet men vidtog inte några åtgärder.
Ett intyg från ett kreditinstitut ska bifogas ansökan om registrering till Bolagsverket när inbetalning skett med pengar eller med ett revisorsintyg när betalning skett med apportegendom. Av revisorsintyget ska framgå att:
all apportegendom har tillförts bolaget,
apportegendomen är eller kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet, och
att apportegendomen inte i stiftelseurkunden tagits upp till högre värde än det verkliga värdet för bolaget. Bestämmelsen i 2 kap. 9 § ABL (1975:1385) har överförts till 2 kap. 19 § ABL (2005:551).
Reglerna har tillkommit för att tillförsäkra aktiebolaget ett aktiekapital som inte kan disponeras på annat sätt än i överensstämmelse med aktiebolagslagen (ABL).
I början av 2000-talet fanns det en utbredd missuppfattning att aktiebolagslagens regler om förbjudna penninglån inte omfattade fordringsförhållanden som uppkommit vid överlåtelser av apportegendom. Detta medförde att ett antal bolagsbildare började använda sig av apportegendom för att ”lagligt” kunna sjösätta bolag för en förmedlingsavgift på något över 4 000 kr och med enda tillgång en fordran på 100 000 kr, vilken efter försäljningen av lagerbolaget riktade sig mot den som förvärvat aktierna i lagerbolaget. Det fanns naturligtvis även oseriösa lagerbolagsbildare som använde sig av pengar vid bildandet av bolag men som vid försäljningen inte brydde sig om kapitältäckningsreglerna i aktiebolagslagen.
Används vid ekonomisk brottslighet
Patent- och registreringsverket (PRV Bolag blev Bolagsverket 1 juli 2004) hade redan den 19 september 2001 tillställt justitiedepartementet en skrivelse om oseriösa lagerbolagsbildare och hade även dessförinnan tagit upp dessa problem. De bolag som hanterades av oseriösa lagerbolagsbildare användes ofta i ekonomisk brottslighet och försattes i konkurs efter en ganska kort verksamhetstid.
PRV Bolag gjorde en undersökning av nio slumpmässigt utvalda lagerbolagsbildare och fann att av 100 bildade bolag hade som mest 87% försatts i konkurs inom en 2-3 års period hos en lagerbolagsbildare medan det hos en annan handlade om 7%.
I november 2003 presenterade en arbetsgrupp som tillkommit på Ekorådets (inom Ekobrottsmyndigheten) initiativ en rapport om ”Lagerbolag och ekonomisk brottslighet”. I Balans nr 1/2004 ställdes frågan, vad kan revisorn göra för att förebygga brott med lagerbolag. I artikeln framgick att Revisorsnämnden (RN) inte handlagt mer än något enstaka disciplinärende med koppling till lagerbolag. ”Den mörka bild som målas upp i den aktuella rapporten känner vi inte riktigt igen här” meddelade RN.
Under år 2002 bedrev jag en förundersökning mot en revisor i en lagerbolagsbildande verksamhet. Utredningen handlade om en lagerbolagsbildare som använde aktierna i ett bolag – 100 000 kronor på ett bankkonto var enda tillgången – som apportegendom i de lagerbolag som bildades i verksamheten. Revisorn skrev apportintyg om att aktierna i det apporterande bolaget hade tillförts det bildade bolaget, att det inte fastställts något högre värde än det verkliga värdet den hade för bolaget och att apportegendomen kunde vara till nytta för bolaget. Därefter togs tillgången ur bolaget och användes på nytt som apportegendom i nästa lagerbolag.
I den nämnda rapporten uppmärksammades revisorernas roll vid bildande av bolag, där samma apportegendom tillförts flera bolag under bildande vid mer eller mindre samma tid. Arbetsgruppens slutsatser var att ”många av de frågor som berör revisorerna är av intresse för Revisorsnämnden att ta del av”.
En närmare granskning av revisorns roll i verksamheten, som var föremål för förundersökning under år 2002, utvisade följande intressanta omständigheter:
PRV Bolag hade ifrågasatt bildningsförfarandet och övervägde att vägra registrering. Den enskilde revisorn i lagerbolagsverksamheten hade utfärdat revisorsintyg om att han gjort de kontroller som var erforderliga för att kunna utfärda revisorsintyg. Till sist hade PRV Bolag ändå tillåtit förfarandet enligt beslut i mars 2001 men anmält revisorn till Revisorsnämnden.
Revisorsnämnden initierade ett disciplinärende och frågade revisorn om dennes intyg. Av revisorns svar till nämnden framgick att förfarandet tillämpats i 165 bolag, att kontroll skett mot aktieboken och att respektive bolag blivit infört som aktieägare. Beträffande nyttoaspekten anförde revisorn att lagerbolaget tillförts en egendom som representerade ett värde och att egendomen just därför var till nytta för bolaget. Vidare var det till nytta för bolaget, eftersom bolaget just på grund av apportegendomen kunde registreras.
Revisorn åtalad
Den 20 augusti 2002 meddelade Revisorsnämnden beslutet ”vad som framkommit i ärendet föranleder inte Revisorsnämnden att vidta ytterligare åtgärder. Ärendet avskrivs från vidare handläggning”.
Revisorn åtalades därefter för grovt osant intygande i 49 fall.
Rekvisiten för osant intygande återfinns i 15 kap. 11 § brottsbalken, där det stadgas att ”lämnar någon i intyg... osann uppgift ... om annat än egna angelägenheter eller upprättar någon för skens skull urkund rörande rättshandling, dömes om åtgärden innebär fara i bevishänseende för osant intygande.... Är brottet med hänsyn till att det innefattar missbruk av tjänsteställning eller eljest att anse som grovt, skall dömas till fängelse i högst två år”.
Revisorn åtalades bl.a. för att osant ha intygat att egendomen tillförts de bildade bolagen och att osant ha intygat att egendomen var till nytta för lagerbolagen.
Tingsrätten ogillade åtalet i juni 2005 och angav i domskälen att kravet på att apportegendomen ska vara tillförd bolaget är uppfyllt i det ögonblick då apportegendomen införs i aktieboken. Såtillvida hade en tillgång värd 100 000 kr tillförts bolaget vid den tidpunkten. Vidare var det tingsrättens uppfattning att bildningsförfarandet var allmänt accepterat och känt för marknaden om än livligt diskuterat. Tingsrätten framhöll särskilt att Revisorsnämnden tagit upp frågan och funnit att revisorns agerande varit förenlig med god revisionssed. Beträffande nyttoaspekten anförde tingsrätten att redan tillåtandet av apportegendom vid lagerbolagsbildning gör kravet på nytta i det enskilda fallet illusorisk, eftersom man inte kan veta vilken typ av verksamhet bolaget ifråga kommer att bedriva. Lagens krav på nytta måste anses uppfyllt då det fanns värden motsvarande aktiekapitalet i bolagets ägo vid tidpunkten för revisorns intyganden.
Den friande domen överklagades till Svea hovrätt. Dom meddelades den 22 februari 2008.
Hovrätten dömde revisorn för grovt osant intygande. Hovrätten konstaterade att det aldrig varit avsikten att aktierna i apportbolaget skulle tillföras de nybildade bolagen. Detta framgår klart av det faktum att aktierna helt kort efter det att aktierna tillskjutits respektive bolag överlåtits till moderbolaget och att detta skett vid ett stort antal tillfällen. Avsikten från såväl det tillskjutande bolaget som de som överlåtit aktierna tillbaka till det ursprungliga moderbolaget har i stället varit att det nybildade bolagets aktiekapital skulle bestå av en fordran på det bildande bolaget. Arrangemanget med att bilda bolagen genom att tillskjuta apportegendom i form av aktier i apportbolaget kan inte ha haft något annat syfte än att dölja detta. Och det fanns anledningen att dölja eftersom en sådan bolagsbildning riskerade att komma i konflikt med förbudet mot penninglån i den då gällande aktiebolagslagen (1975:1385).
När revisorn intygade att aktierna i apportbolaget tillförts det nybildade bolaget var detta alltså inte sant eftersom den rättshandling han uttalade sig om var en skenhandling. Av samma skäl var det inte sant att aktierna var eller kunde antas bli till nytta för bolaget. Eftersom hans intyg syftade till att de nya bolagen skulle kunna bildas och lämnas till PRV för registrering innebar hans åtgärder fara i bevishänseende.
Osant intygande
Hade revisorn erforderligt uppsåt? Hovrätten konstaterar att revisorn när han skrev intygen utgick från ett utdrag ur aktieboken där det framgick att aktierna i apportbolaget vid skilda tillfällen tillhört en lång rad olika bolag. Han var medveten om att det aldrig i praktiken var meningen att aktierna skulle tillföras de nya bolagen. Slutsatsen av detta kan inte bli annan, anser rätten, än att han insåg att det han skrev i intygen inte var sant och han döms för osant intygande. Eftersom agerandet var systematiskt och innebar att revisorn missbrukade sin ställning som revisor är brotten grova.
Slutsatsen blir att hovrätten inte accepterat synsättet att i det ögonblick revisorn skrev intyget var det sant och att vad som sedan hände med apportegendomen inte omfattades av intygandet. Om egendomen är avsedd att användas på något annat sätt än i den verksamhet som ska bedrivas av bolaget, utgör tillskottet av apportegendomen en skenrättshandling.
Aktiebolagslagen innehåller ingen särskild reglering som avser lagerbolag. Rent formellt kan apportegendom användas även vid bildande av lagerbolag men då revisorn saknar kunskap om vilken verksamhet som kommer att bedrivas i lagerbolaget efter försäljningen, torde han sakna möjligheter att på objektiva grunder avge det revisorsintyg som är erforderligt för att bolaget ska kunna registreras hos Bolagsverket. I praktiken innebär detta ett stopp för apportegendom vid bildande av lagerbolag.
Stig Åström, kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten