Innehåll

Balans nr 5 2008

Skatt: Byggmoms – inte bara för byggsektorn

Den 1 juli 2007 införde Sverige s.k. omvänd skattskyldighet för bygg- och anläggningstjänster inom byggsektorn. Systemet med omvänd skattskyldighet innebär att det är köparen som är skyldig att redovisa moms på sitt inköp och därför finns inte någon öppet debiterad moms på fakturan från säljaren. Många företag inom byggsektorn omfattas av byggmomsreglerna medan andra företag står utanför regelverket. Det råder dock inget tvivel om att byggmomsen träffar många företag som inte själva anser sig höra hemma inom byggsektorn.

I slutet av 1990-talet kontrollerade dåvarande Riksskatteverket stora byggprojekt och det ledde till två rapporter om svartarbete och skattefusk. Därefter beslutade regeringen om en utredning som skulle föreslå åtgärder för att komma till rätta med snedvriden konkurrens, svart arbetskraft, kartellbildning m.m. inom bygg- och anläggningssektorn. I utredningen föreslogs i slutet av 2002 bland annat regler om omvänd skattskyldighet på mervärdesskatteområdet. Även Skatteverkets egna mätningar av revisionsutfall från 1995 till 2003 visade på en bransch som är mer utsatt än andra när det gäller skattefusk. Våra nya byggmomsregler har därmed ett mycket gott syfte. Det finns sannolikt inte någon seriös förespråkare för ett företagsklimat på orättvisa villkor, med falska fakturor, dumpade priser med hjälp av svart arbetskraft och annat skattefusk.

Omvänd skattskyldighet ska tillämpas när ett byggföretag köper vissa tjänster. Vad är då ett byggföretag? Byggföretag är de som i sin verksamhet ”inte endast tillfälligt tillhandahåller” byggtjänster. Detta innebär att även företag som ibland säljer eller vidarefakturerar byggtjänster kan omfattas av reglerna, oavsett omsättningens storlek. Den omvända skattskyldigheten gäller byggtjänster. Hit räknas tjänster avseende fastighet, byggnad eller anläggning som till exempel mark- och grundarbeten, bygg- och anläggningsarbeten, bygginstallationer, slutbehandling av byggnader, byggstädning och uthyrning av bygg-och anläggningsmaskiner med förare.

När lagen infördes fanns en direkt koppling till SNI 2002 (Svensk standard för näringsgrensindelning) men, utan att det ska innebära någon stor förändring i sak, så togs den direkta kopplingen mellan byggtjänster och SNI 2002 bort per 1 januari 2008.

Det finns en osäkerhet kring när och i vilka fall reglerna ska tillämpas. Inte minst det stora antalet skrivelser från Skatteverket ger uttryck för detta. Sveriges Byggindustrier har tillsammans med företrädare för ett antal revisions- och skatterådgivningsföretag sammanställt en förteckning över byggtjänster som kan vara vägledande för när reglerna om omvänd skattskyldighet ska användas (återfinns på Sveriges Byggindustriers hemsida www.bygg.org). För det mer renodlade byggföretaget har regelverket och nya rutiner säkerligen satt sig väl idag. Betydligt värre kan det vara för företag som har sin huvudsakliga verksamhet utanför byggsektorn men som utan att önska det, tvingas in i systemet för ett fåtal försäljningar per år. I dessa fall krävs det ofta experthjälp för att tolka och applicera reglerna på den egna verksamheten. Genom att lagstiftaren varit så tydlig med att säljaren kan drabbas av straffavgifter om man inte debiterar moms när man ska och att köparen kan drabbas av straffavgifter om en feldebiterad moms dras av, så gäller det att både säljare och köpare är väl insatta i regelverket.

Den omvända beskattningen inom byggsektorn är en följd av att branschen inte lyckats sanera sig själv. Att då ändra momsreglerna är inte unikt i sig. Vi har till exempel sett motsvarande för guldhandeln. Det som till viss del får anses unikt är den breda träffyta som reglerna kommit att få. Om den omvända skattskyldigheten fått den effekt man tänkt sig vad gäller skattefusk m.m. får vi avvakta svaret på till dess det gjorts beräkningar på skatteintäkter inom byggsektorn. Utöver dessa beräkningar kommer även Nutek i juni 2008 att ha följt upp företagens kostnader för administration m.m.

Sammanfattningsvis kan konstateras, så här knappt ett år efter reglernas införande, att många företag som inte själva ser sig som byggföretag har tvingats ta ställning till om och hur reglerna påverkar deras verksamhet. Resultatet har för många blivit utökad administration, kostnader för att ändra ekonomisystem och merarbete i kontakter med leverantörer och kunder för att reda ut byggmomsreglerna. Man kan fråga sig om detta var lagstiftarens avsikt och om reglerna gett efterfrågade effekter mot skattefusk m.m. Slutligen kan man även fundera på om eventuella positiva effekter av reglerna går förlorade med ökade kostnader i företag som i huvudsak bedriver annan verksamhet än byggverksamhet, men som även tvingas att hantera byggmomsen.

Lena Westfahl är skatterådgivare på Ernst & Young. Representanter för FAR SRS skattesektion skriver i varje nummer av Balans under denna vinjett.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...