Balans nr 5 2008

Redovisningskonsulter och bokföringsbrott

Att tänka på för att inte riskera att dömas för medhjälp till brott

Medverkan eller anstiftan till brott är straffbart enligt bestämmelserna i 23 kap. 4 § brottsbalken (BrB). Som huvudregel döms den som främjat en straffbar gärning med råd eller dåd för medhjälp till gärningen. Om vederbörande i stället förmått annan att begå en straffbar gärning kan han dömas för anstiftan till brottet. Om någon på annat sätt främjat gärningen kan han dömas som medhjälpare till brottet. Begreppet medverkan kan på detta sätt omfatta såväl gärningsman som anstiftare och medhjälpare.

Ett främjande av straffbar gärning kan bestå såväl i fysisk medhjälp som att utföra något som utgör psykisk påverkan i viss riktning. Ifråga om brott som hänger samman med åsidosättande av bokföringsskyldigheten eller manipulerande av bokföringen kan därför en rad olika åtgärder komma att bedömas som medhjälp till brott. Både fysiska ageranden som t.ex. utställande av falska fakturor och ”psykisk” påverkan i form av bokföringsmässiga upplägg kan således anses som straffbar medverkan.

Ansvaret vid bokföringsbrott (11 kap. 5 § BrB) är vidsträckt. Inte bara den bokföringsskyldige själv eller en legal ställföreträdare för denna utan även annan person som faktiskt handhar bokföringen kan ådömas ansvar som gärningsman. Det är inte heller ovanligt att flera personer döms till ansvar i s.k. medgärningsmannaskap, dvs. tillsammans. Dessutom kan ansvar komma i fråga för andra personer såsom anstiftare eller medhjälpare enligt vanliga regler (23 kap. 4 § BrB). Vad som nu sagts gäller också vid medverkan till försvårande av skattekontroll.

Den som biträder en bokföringsskyldig med redovisningen kan inte utan vidare okritiskt bokföra i strid med bokföringslagens regler eller godta vilka påståenden som helst utan att riskera ansvar för medhjälp till bokföringsbrott. Motsvarande gäller även för den som ansvarar för arbetet i en bokföringsbyrå. Exempel på detta ansvar framgår av nedanstående hovrättsdomar.

Ansvar som redovisningskonsult

Vad bör man då tänka på som redovisningskonsult för att inte riskera att dra på sig ansvar för medhjälp till bokföringsbrott? Till att börja med bör redovisningskonsulten alltid beakta vad som sägs dels i FAR SRS rekommendation God yrkessed vid utövande av redovisningsverksamhet, dels i Standard för redovisningskonsulter, Reko. Av de båda hovrättsdomarna kan dessutom följande slutsatser dras:

  1. Det räcker inte med muntliga uppgifter från uppdragsgivaren. Det måste alltid finnas erforderliga verifikationer och underlag för redovisningen. En intressant fråga som Högsta domstolen nu förhoppningsvis kommer att klargöra är hur långt en redovisningskonsults utredningsskyldighet sträcker sig vad gäller riktigheten av de uppgifter som uppdragsgivaren lämnat.

  2. Det räcker inte med att muntligen eller skriftligen påpeka för den bokföringsskyldige att denne måste vidta rättelse. Om rättelse inte vidtas måste redovisningskonsulten upphöra med sitt biträde med bokföringen och avsäga sig uppdraget.

Anledningen till att medhjälp till bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll oftast blir aktuellt i dessa sammanhang är att de brotten inte erfordrar uppsåt. För medhjälp till bokföringsbrott räcker oaktsamhet och för försvårande av skattekontroll erfordras grov oaktsamhet.

Ett närliggande straffansvar som förutsätter uppsåt är medhjälp till skattebrott. Att redovisningskonsulter avsiktligen medverkar till felaktig bokföring, som i sin tur ger upphov till att fara för att skatt ska undandras, torde vara ovanligt. Emellertid innehåller lagens krav på uppsåt vid medhjälp till skattebrott också andra former av uppsåt än s.k. direkt uppsåt eller avsikt. Som nämns i fallet från Hovrätten för Nedre Norrland kan man i uppsåtsfrågan, som tingsrätten gjort, använda sig av ett s.k. likgiltighetsuppsåt. Det vill säga att redovisningskonsulten måste ha insett faran för oriktig bokföring genom godtagandet av de muntliga uppgifterna som underlag, men trots detta fortsatt godtagandet och därigenom visat sådan likgiltighet för risken för fel i bokföringen att han eller hon skulle anses ha visat likgiltighetsuppsåt.

Det är denna form av uppsåt som det i detta sammanhang finns särskild anledning att uppmärksamma. Något som ger redovisningskonsulten den indirekta anvisningen att, vid insikt om risk för att bokföringen skulle bli fel, inskrida häremot och göra vad som bedöms vara erforderligt för att tillmötesgå föreliggande krav och att -för det fall det inte framstår som ett genomförbart alternativ – avsluta uppdraget.

Företagsbot

Sedan den 1 juli 2006 gäller också nya regler om företagsbot – en särskild rättsverkan av brott med straffande funktion. Grundläggande förutsättningar för utdömande av företagsbot är att ett brott har begåtts i näringsverksamhet och att strängare straff än penningböter ska vara föreskrivet.

För utdömande av företagsbot gäller antingen:

  1. att näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten

    eller

  2. att brottet har begåtts av en person i ledande ställning

    eller

  3. att brottet har begåtts av en person som annars haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten.

Vad som närmast är av intresse för redovisningskonsulter att skydda sig mot borde vara vad de större redovisningsföretagen kan råka ut för, nämligen att man inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottslighet som förekommit i verksamheten i framför allt de former som redogjorts för ovan.

För de redovisningskonsulter som är medlemmar i organisationer med uttryckliga etiska regler, såsom FAR SRS, är medlemskapet i sig något som motverkar risken för ansvar av denna typ. För andra redovisningsorganisationer är det av vikt att internt sprida information om och dokumentera de normer som styr verksamheten och som innehåller positiva uttryck för ambitionen att bedriva en verksamhet inom lagarnas ramar och på den etiska nivå företagsledningen förespråkar. I efterhand när polisen ställer frågor om hur redovisningsföretaget konkret uttryckt sina anvisningar i dessa hänseenden, utgör arkivkopior med datumangivelser ett stort stöd för företagets tillbakavisande av eventuella misstankar från polisens sida.

Regler om företagsbot har funnits sedan 1986. De lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 2006 innebär lägre krav för tillämpningen av reglerna och således att yrkanden från åklagarna på företagsbot kommer att bli vanligare än förr.

Avslutningsvis vill vi också nämna något om lagen (1985:354) om förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall (”rådgivarlagen”). Denna lag omfattar advokater, revisorer och andra slag av rådgivare som lämnar yrkesmässig rådgivning eller annat yrkesmässigt biträde åt någon annan och som är av juridiskt eller ekonomiskt slag. Lagen innehåller brottet vårdslöst biträde vilket rådgivaren kan dömas för om han genom rådgivningen av grov oaktsamhet främjar en straffbelagd gärning. Om främjandet utgör medverkan till brott enligt 23 kap. brottsbalken ska dock inte rådgivarlagen tillämpas. Då gäller i stället bestämmelserna i brottsbalken. Påföljden för vårdslöst biträde är böter eller fängelse i högst två år. Domstol får även ålägga den rådgivare, som vid lämnande av juridiskt eller ekonomiskt biträde har gjort sig skyldig till brott som inte är ringa, förbud att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde i högst tio år.

Urban Engerstedt, chefsjurist hos FAR SRS, advokat Olof Nilsson, advokatfirman Nilsson & Co

Svea hovrätts dom den 15 maj 2004 i mål nr B 4213-03

Hovrätten dömde företrädaren för en bokföringsbyrå för medhjälp till bokföringsbrott. Den tilltalade hade känt till att grunden för intäkterna hos kunden – ett taxiföretag – var handskrivna rapporter och att taxiföretagets ledning trots begäran inte hade skickat in körrapporter till bokföringsbyrån. Han hade också känt till att kontanta in- och utbetalningar inte hade bokförts senast påföljande dag. Hovrätten fann att den tilltalade, genom att ändå fortsätta att biträda med bokföringsarbetet, av oaktsamhet hade medverkat till taxiföretagets lednings bokföringsbrott.

Hovrätten för Nedre Norrlands dom den 20 december 2006 i mål nr B 1332-05

KM åtalades för bokföringsbrott och försvarande av skattekontroll, i bada fallen påstods att brotten var grova. KM hade en enskild firma och bedrev försäljning av korv m.m. frän en mobil kiosk. Enligt åtalet hade KM under 2002 och 2003 åsidosatt sin bokföringsskyldighet genom att såväl löpande som slutligt inte bokföra betydande intäkter samt betala ut svarta löner, m.m. KM anlitade BS som bokförare i sin verksamhet. BS åtalades för medhjälp till KM:s brott enligt följande påstående:

BS har med råd och dåd främjat angivna gärningar uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Främjandet består i att BS, som utfört såväl den löpande bokföringen som årsbokslutet för räkenskapsåret 2002, bokfört på grundval av KM:s muntliga uppgifter och trots att det inte funnits erforderliga verifikationer och underlag för bokföringen av intäkter och löneutbetalningar samt genom att inte övertyga sig om bokföringen blev korrekt. Därigenom har både den löpande bokföringen och årsbokslutet blivit missvisande.

Tingsrätten dömde KM enligt åtalet. BS dömdes för medhjälp till normalgraden av de brott KM dömts för till villkorlig dom och böter. I domskälen uttalade tingsrätten att BS, när han godtog KM:s muntliga uppgifter om bokföringsunderlag för intäkter och löner, måste ha insett faran för att bokföringen blev oriktig i dessa avseenden. Även om han fortlöpande förmanat KM att bättra sig hade han, enligt tingsrätten, genom att hela tiden godta de muntliga uppgifterna som underlag för redovisningen, visat sådan likgiltighet för risken för fe! i bokföringen att han uppsåtligt främjat KM:s brottsliga förfarande.

Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast på det sättet att antalet dagsböter som ådömts BS sattes ned. I överklagande till Högsta domstolen (HD) har BS yrkat att åtalet mot honom ska ogillas. BS förnekar att han främjat de brott som KM dömts för. Om ett främjande skulle anses föreligga förnekar BS att detta omfattas av uppsåt eller oaktsamhet. – HD har beviljat prövningstillstånd.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...