Balans nr 8-9 2008

Noteringar: Dan Brännström: Skyll inte på domaren

FAR SRS generalsekreterare skriver ”öppet brev” till Ratos vd

Ratos vd Arne Karlsson framför stark kritik mot revisorer i vd-ord:et i senaste årsredovisningen. FAR SRS generalsekreterare Dan Brännström har med anledning av detta skrivit ett ”öppet brev” till Arne Karlsson.

– När revisorer utsätts för så skarp kritik måste vi lyssna. Därför vill vi träffa bland andra Arne Karlsson. Och det är bättre att påverka spelreglerna än att säga till ”domaren” att blåsa helt efter eget huvud, säger Dan Brännström.

Arne Karlsson skriver bland annat att revisorerna i många fall förvandlats till ”ett bihang till de stora revisionsbyråernas centrala 'deskar'”. Ligger det något i det?

– Det är naturligt att man ibland måste stämma av komplexa regler mot internationella erfarenheter. En målsättning med IFRS är också att redovisningen ska vara jämförbar mellan olika länder. Men revisorn måste alltid själv ta ställning.

Han tycker vidare att dialogen mellan revisor och företag tidigare var tuff men stimulerande. Idag har dessa diskussioner ”ersatts med dekret som kommer långt bortifrån denna vardag”. Varför tror du han upplever det så?

– Jag tror det bottnar i känslan att redovisningsreglerna bestäms ”långt bort” av ett internationellt organ, IASB, som dessutom har många olika huvudmän. Jakten på den skyldige blir svårare och då hamnar revisorn lätt i skottgluggen. Men det får inte hindra att vi gör allt vi kan för att behålla och utveckla en principbaserad redovisning.

Stockholm i augusti 2008

Bäste Arne,

I årsredovisningen 2007 för Ratos kritiserar du de svenska revisorerna. Du skriver att ”duktiga och tidigare starkt självständiga revisorer i alltför många fall nu devalverats (eller låtit sig devalveras) till ett bihang till revisionsbyråernas centrala 'deskar' eller regeluttolkare”.

Sedan liknar du revisorn med en domare som likt den store fotbollsdomaren Collina ska springa omkring och blåsa i pipan. Liknelsen kan diskuteras (vilken är matchen?) även om de egenskaper du tillmäter domaren – kunskap, situationsförståelse och självständighet – också måste finnas hos revisorn.

Men det låter som att du vill skylla på ”domaren” istället för att söka upp och åtgärda roten till det onda. Och då kan jag inte låta bli att reagera.

Alla vet att IFRS är ett komplext regelsystem som ibland är svårt att tillämpa med sunt förnuft. Det finns alltid en risk att detaljerade regler i tjocka böcker tar över, särskilt som marknadens dom är tuff om man inte har redovisat på ett riktigt sätt. Här delar jag din oro över utvecklingen mot en alltför statisk tillämpning av redovisningsreglerna.

Det mest konstruktiva vi kan göra är att oförtrutet agera för att IFRS utvecklas än mer till ett principbaserat regelsystem med stort utrymme för ”professional judgement”. En löpande dialog med IASB och ett idogt remissarbete är viktiga komponenter. De svenska åsikterna måste nå fram i ett tidigt skede. Det var därför som FAR SRS var en av tillskyndarna bakom skapandet av Rådet för finansiell rapportering.

Men det är minst lika viktigt att man vid tillämpningen faktiskt betraktar IFRS som ett principbaserat system med den möjlighet det öppnar för alternativa situationsanpassade lösningar. Alla aktörer har här ett stort ansvar, naturligtvis också revisorn.

FAR SRS fortsätter att verka för att redovisningsreglerna ska utvecklas på ett bra sätt. Och vi talar mycket gärna med dig och andra företrädare för de noterade bolagen om vad vi tillsammans behöver göra på kort respektive lång sikt. Det kommer att ge oss bra input inför FAR SRS möte med IASB senare i höst.

Vi återkommer därför med en inbjudan till en dialog kring utvecklingen på redovisningsområdet.

Med vänlig hälsning

Dan Brännström

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...