Balans nr 8-9 2008

”Det måste skapas balans mellan kostnad och nytta”

Tveksamt om utredningsförslaget sparar företagen en halv miljard kronor

Företag kommer att spara pengar dels på att förvaltningsberättelsen delvis utmönstras och dels genom förslaget från utredningen om enklare redovisning att viss personalrelaterad information slopas – bland annat sjukfrånvaro. Totalt kan det enligt Nutek bli frågan om besparingar på 478 miljoner kronor. Ett mindre företag som Balans talat med välkomnar förenklingarna men är inte säker på att besparingarna blir så stora. Det samma gäller redovisningskonsulten AnnMarie Blomdahl. Båda dessa menar att den största förenklingen vore att slopa företagens rapportering till Statistiska centralbyrån.

NUTEK har räknat Ut att det totalt kostar svenskt näringsliv drygt 1,6 miljarder kronor per år att leva upp till de krav som ställs i årsredovisningslagen. Margit Knutsson, som är ordförande för utredningen om enklare redovisning, tror att förutom slopad förvaltningsberättelse och slopad tilläggsinformation så kan även utredningens förslag om kortad arkiveringstid – från tio till sju år – spara pengar. Detta har Nutek dock inte räknat på.

– Jag är mycket nöjd med utredningen, säger Gunvor Pautsch som är chef för Bok föringsnämnden och som ingått i utredningen. Hon pekar på de tilläggsupplys ningar som utredningen föreslår slopade.

– Utredaren ser från regelanvändares perspektiv. Det är utmärkt.

Karin Hjort som är ekonomichef på e-utbildningsföretaget Xtractor i Solna är positiv till flera av de förändringar som utredningen presenterat. I första hand till att sjukfrånvaron inte längre ska behöva rapporteras och att arkiveringstiden sänks från tio till sju år. Hon är dock mycket tveksam till att besparingarna blir så stora som Nutek räknat fram, cirka 20 procent av de totala administrativa kostnaderna. Särskilt gäller tveksamheten den enligt Nutek näst största besparingen, dvs. slopad förvaltningsberättelse.

– Vår förvaltningsberättelse innehåller inte så mycket text. Den skrivs av vår vd. Kanske har man tänkt på större företag.

Redovisningskonsulten AnnMarie Blomdahl, AMB Redovisning i Stockholm, är av samma uppfattning:

– Alla använder redovisningsprogram på datorn där de flesta uppgifterna som krävs poppar upp av sig självt. Att delvis slopa förvaltningsberättelsen ger knap past någon tidsvinst alls.

Nästan alla aktiebolag

Xtractor skräddarsyr företagsutbildningar och hamnar idag under den gräns för mindre företag som både utredningen om enklare redovisning och revisorsutredningen föreslagit. Nämligen att två av följande tre krav ska uppfyllas:

  • 83 miljoner kronor i omsättning

  • 41,5 miljoner kronor i balansomslutning

  • 50 anställda

Detta sätt att räkna innebär att närmare 97 procent av alla svenska aktiebolag klassas som ”mindre”.

– Men om något år kommer vi att i alla fall gå över gränsen för både omsättning och balansomslutning, siar Karin Hjort.

Det är inte första utredningen om redovisning som regeringsrådet Margit Knutsson är ordförande för. Hon har tidigare utrett tillämpning av internationella redovisningsstandarder.

– Man ska utnyttja alla förenklingsmöjligheter som EU-direktiven tillåter, förklarar hon och tillägger att den nu aktuella utredningens förslag är en ramlagstiftning. Så långt en sådan är möjlig med hänsyn tagen till de i många stycken detaljerade EU-direktiv som gäller på redovisningens område – och som Sverige förbundit sig att följa.

– Särsvenska lösningar ska bara behållas ifall det finns mycket goda skäl för detta, förklarar Margit Knutsson och hänvisar till utredningens förslag att slopa kravet på att redovisa exempelvis sjukfrånvaro i årsredovisningen.

– Ramlagstiftningen ska kompletteras med ett regelpaket av det slag som Bokföringsnämnden tar fram i sitt K-projekt. Lagen som sådan ska inte ligga till grund för företagens bokslutsinsatser utan kompletteras med normgivning, säger Margit Knutsson som hoppas att BFN ska få utökade resurser för att klara av detta arbete. Något som även Gunvor Pautsch på BFN-kan skriva under på (se även sidan 29).

Inga fler årsbokslut

Enligt utredningen ska vanliga årsbokslut slopas för de mindre företagen. Alla företag som inte upprättar årsredovisning – oberoende av bolagsform – ska kunna upprätta ett förenklat årsbokslut.

Mindre företag ska i fortsättningen inte heller behöva upprätta förvaltningsberättelse, anser utredningen. Istället ska man i en not bland annat berätta om innehav av egna aktier och vinstdisposition, företags utveckling och andra förhållanden som anses viktiga för bedömningen av företaget.

Men utredningen föreslår att en stor del av samma upplysning ska lämnas i notapparaten?

Margit Knutsson erkänner att förslaget i denna del kanske inte innebär någon avgörande förändring:

– Men vi har tagit bort exempelvis krav på att redovisa siffror för forskning och utveckling samt miljöinformation. Sedan förutsätter vi att BFN ger vägledning hur noten ska utformas. Det stora problemet är när företag inte vet hur de ska redovisa.

Kontantmetoden för alla

Principen att samma regler ska gälla för alla bolagsformer anser utredningen ska gälla även möjligheten att tillämpa den så kallade kontantmetoden vid bokföring.

Idag kan enskild firma och handelsbolag med en omsättning under 3 miljoner använda sig av kontantmetoden. Blir det som utredningen föreslår kommer samma gräns för omsättning att gälla även för aktiebolag som vill använda sig av denna enklare bokföringsmetod.

– Visst är det enklare med redovisningen enligt kontantmetoden, även om redovisningen i ett kortare tidsperspektiv blir mindre korrekt. Det man tjänat i december kan ju bokföras i januari ifall betalningen kommer först då. Men över tiden spelar detta förstås ingen roll, säger redovisningskonsulten AnnMarie Blom dahl.

Gemensam verifikation

Att reglerna för gemensam verifikation ändras innebär också en förenkling. Ett förslag som utredningen anser ska gälla omedelbart.

Det är en dom i Högsta domstolen som ställt till det för småföretagare i kontantbranscher. Enligt denna är det ”inte förenat med svårigheter” att en taxifirma upprättar enskilda verifikationer för varje enskild kund. Det vill säga – en kassaremsa duger inte.

Margit Knutsson säger att detta är oskäligt och utredningen föreslår att man generellt ska kunna ha gemensam verifikation ifall det handlar om flera likartade affärshändelser.

AnnMarie Blomdahl är av samma uppfattning men tillägger att många företag redan idag arbetar med gemensam verifikation. Något annat skulle kosta för mycket, menar hon.

Försenad årsredovisning

Ytterligare en dom i Högsta domstolen har krånglat till det för landets företagare. Det gäller en dom att det är olagligt att för sent upprätta en årsredovisning, dvs. sex månader efter avslutat räkenskapsår.

– Det här är orimligt, säger Margit Knutsson som bland annat kommer att få ta sig an denna problematik inom ramen för nästa del av utredningens uppdrag som ska vara klar 1 juni 2009.

Karin Hjort på Xtractor håller också med. Hon berättar om en tidigare arbetsplats där flera utländska ägare skulle skriva under årsredovisningen, någon missade, redovisningen fick sändas per post i flera omgångar och ... Ja, resultatet var en försening som kostade företaget böter.

– För min del tycker jag att sex, sju måna der är tillräckligt lång tid för att lämna in en årsredovisning. Men att klassa det som bokföringsbrott är för hårt, man kan ju bli sjuk, säger AnnMarie Blomdahl.

Upplevs som meningslösa

Margit Knutsson menar att det är en vinst i sig ifall man kan ta bort krav som upplevs som meningslösa.

– Vi föreslår att man inte längre ska behöva redovisa personalen uppdelade på män och kvinnor. Det är kanske inte så svårt i mindre företag att konstatera hur många män respektive kvinnor som finns i personalstyrkan. Men det är en vinst om människor tänker Vad skönt att slippa'.

Enligt utredningen ska man inte heller behöva redovisa personalen land för land.

– Det är viktigt att människor förstår varför man ska redovisa det ena eller det andra. Och att lagstiftarna har respekt för vad företagen uppfattar som relevant information.

Margit Knutsson säger att krånglet ”kanske gör att människor drar sig för att starta företag”. Hon förklarar att den som har en bra affärsidé ska få jobba med denna och inte ”tvingas fylla i meningslösa uppgifter”.

En rad tilläggsupplysningar i årsredovisningen slopas om utredningen får som den vill.

– Att redovisa sjukfrånvaro uppfattas som besvärligt. Bokföringsnämnden har inte heller lyckats ta fram enkla regler för hur man ska göra, förklarar Margit Knutsson på tal om att utredningen anser att företagen hädanefter inte ska behöva redovisa sjukfrånvaro.

– Redovisningslagstiftningen ska inte fungera som påtryckning för att ändra företagens beteende, säger Margit Knutsson bestämt.

– Sjukfrånvaron är inte helt enkel att redovisa på ett korrekt sätt. Det blir nog olika från bolag till bolag och då kan man fråga sig hur mycket informationen egentligen säger, påpekar Karin Hjort som säger att hon nog kommer att spara några timmars arbete ifall hon inte behöver samla in denna information.

Bra förslag men ingen besparing

Andra tilläggsupplysningar som utredningen vill ta bort är taxeringsvärde och vissa uppgifter om tillgångar och avskrivningar. Detta ska dock bara gälla mindre företag. Dessa ska inte heller behöva lämna uppgifter om pensioner och liknande förmåner eller specifikation av årets personalkostnader. Mindre företag får också möjligheten att upprätta förkortad resultat- och balansräkning.

Karin Hjort tror inte att dessa förkortade varianter sparar företag så mycket tid. Hon menar dock att förslaget ändå är bra:

– Då flaggar man inte så mycket var kostnaderna ligger eller hur balansomslutningen är fördelad. Det är bra i förhållande till konkurrenterna.

Redovisningskonsult AnnMarie Blomdahl menar att det blir frågan om relativt stora tidsvinster om man inte längre behöver lämna rapport om sjukfrånvaro, könsuppdelning, etc. Hon tillägger att dessa krav aldrig borde ha införts.

Slopa SCB-rapporter!

Även Karin Hjort är överhuvudtaget positiv till att tilläggsupplysningar och krav på annan information tas bort. Alltid sparar det någon tid och underlättar arbetet. Men på frågan om vad hon som ekonomichef anser vara krångligt svarar hon:

– Mest krävande är alla rapporter som vi måste sända till Statistiska centralby rån. I mindre företag har man inte tid eller resurser för detta. Många höftar nog när siffrorna ska anges.

Hon påpekar:

– Det här är inte information som gag nar företagen, som exempelvis bokföring gör. Bokföringen ger uppgifter som före tagen vill ha för att ser hur verksamheten löper.

Hur många SCB-rapporter rör det sig om?

– I snitt är det nog någon rapport varje månad!

AnnMarie Blomdahl håller med om att slopad SCB-rapportering skulle innebära den största lättnaden för företagen.

– Det är frågan om mycket specificerade uppgifter som det tar tid att ta fram, säger AnnMarie Blomdahl.

Det kan gälla antalet arbetade timmar för anställda under de senaste tre månaderna. Eller hur mycket som sålts av en viss produktkategori under en viss tid.

AnnMarie Blomdahl tror att när svenskar säger att det är svårt att starta eget företag och att det är krångligt att vara entreprenör så är det inte redovisningen som man klagar på:

– Det handlar om skatter och sociala avgifter, anser hon och tillägger att så länge som politikerna anser att alla kvitton från en verksamhet måste redovisas – alltså säger nej till schablonavdrag för företagen – så måste redovisningen i princip ha den omfattningen som den har idag.

Koncernredovisning

Trots att koncernredovisning i princip faller utanför flertalet mindre företags redovisning så föreslår Margit Knutsson och hennes utredning att lagtexten förtydligas så att det framgår att det endast är personer i moderbolagets och koncernens ledning som omfattas av upplysningkrav om löner och liknande.

– Vi tvekade att lägga fram detta förslag eftersom det omfattar få och större bolag. Men för de som berörs är detta ett omfat tande problem. Kraven på att redovisa löner och annat långt ner i leden ses som oerhört betungande och helt menings lösa. De uppgifter som fortfarande kom mer att krävas är de som är intressanta ur ett investerarperspektiv.

Elisabeth Precht

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...