Innehåll

Balans nr 8-9 2008

Debatt: Lösningen är en enda revisionsberättelse

Tvärtemot den internationella trenden låter få svenska företagen en oberoende part bestyrka hållbarhetsredovisning. Detta uppmärksammas ofta av revisionsbyråbranschen i alarmerande rapporter, skriver Henrik Dahlström, programchef hos Electrolux. Han menar att en del av problemet ligger hos branschen själv och att tiden är mogen för att branschen på allvar integrerar bestyrkandet i den ordinarie revisionen.

Allt fler svenska företag följer den internationella trenden och redovisar sitt sociala och miljömässiga ansvarstagande i en hållbarhetsredovisning. Idag är arbetet med företagens frivilliga ansvarstagande i allra högsta grad affärsdrivet och värdepåverkande. Två viktiga förutsättningar för att vinna intressenternas förtroende är att vi som företag har en aktiv dialog med våra intressenter för att identifiera betydande ansvarsfrågor samt att vi är transparenta och redovisar vårt ansvarstagande. Ett av de viktigaste verktygen för att kommunicera arbetet är den årliga hållbarhetsredovisningen.

På senare år har hållbarhetsredovisningen utvecklats mycket. Fler och tydligare riktlinjer för hur redovisningen ska upprättas har presenterats. För att visa på den tydliga kopplingen till bolagets affärer ser vi alltfler företag som redovisar hållbarhetsarbetet som en del av den tryckta årsredovisningen. Frågan är då om också dessa delar av årsredovisningen ska vara föremål för ett oberoende bestyrkande? ”Självklart” säger revisionsbyråbranschen som ser nya affärsmöjligheter. Kunderna, de redovisande företagen, är av olika anledningar mer tveksamma.

Tjänsten uppfattas av somliga som otydlig, tids- och resurskrävande. Andra menar att de interna systemen fortfarande är under uppbyggnad och ännu inte mogna för extern granskning. Självklart hörs också argumentet att det är dyrt och att användarna (läsarna) av hållbarhetsredovisningen inte kräver att den ska vara oberoende bestyrkt. Den naturliga frågan hos de allra flesta är: ”Varför är inte detta en del av den ordinarie revisionen av årsredovisningen?”

I grund och botten tror jag inte någon tvivlar på värdet att låta en oberoende part granska och värdera hållbarhetsarbetet. Det betyder mycket, inte minst för företagets trovärdighet gentemot intressenterna, att andra ögon bedömer vad som gjorts och vad som prioriteras i framtiden. Jag vet av egen erfarenhet att den oberoende granskningen också bidrar till att driva på och utveckla interna system och rutiner i det granskade företaget. Alltjämt är det många företag som väljer bort denna möjlighet.

Jag menar att revisionsbyråbranschen till viss del själva sitter på lösningen på problemet och nu har en unik möjlighet att positionera sig gentemot andra konsulter som erbjuder liknande tjänster. I stället för att granskningen av hållbarhetsredovisningen görs i ett separat uppdrag, av ett separat team och rapporteras i en separat granskningsberättelse tror jag att framtiden stavas ”full integration”. Låt ett uppdragsteam, med god kunskap om kundens verksamhet och bemannat med erforderliga specialister, granska hela den tryckta årsredovisningen, inklusive hållbarhetsredovisningen. Rapportera sedan hela uppdraget, samtidigt, till styrelse och företagsledning och kommunicera det i en enda sammanhållen revisionsberättelse på ett för läsarna användbart sätt.

I takt med att företagen integrerar mer av hållbarhetsfrågorna i de bärande affärsstrategierna och gör redovisningen mer sammanhållen är det välkommet att revisionsbyråbranschen utvecklar sitt tjänsteutbud i en liknande riktning. En sådan utveckling är ett viktigt steg för att det oberoende bestyrkandet av hållbarhetsredovisningen ska bli mer användbart och värdefullt för läsarna.

Henrik Dahlström, Programchef Ansvarsfulla inköp, AB Electrolux

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...