Balans nr 10 2009

Noteringar: Kritiserad ersättningsform under luppen

Rörliga ersättningar i form av bonus och incitamentsprogram är föremål för återkommande debatter och politiska utspel, senast i samband med G20-mötet i Pittsburgh då EU-ledarna, anförda av Fredrik Reinfeldt, presenterade ett ambitiöst program för att moderera bonuskulturen i banksektorn.

– Banksektorn är speciell. Den är hårt reglerad men har också ett särskilt skydd från samhället. Därför kan det vara rimligt att ställa högre krav på den, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, docent vid Institutet för näringslivsforskning, IFN.

– Rent generellt tror jag dock att det är svårt att reglera bonuskulturen inom näringslivet eftersom det finns så stora variationer mellan företag och det är svårt för politikerna att veta vilket system som fungerar bäst.

Daniel Waldenström och Joakim Bång, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, sammanställde tidigare i år en översikt av den internationella forskningen om bonussystemen och deras tillämpning (Rörlig ersättning till vd – vad säger forskningen?, IFN Policy Paper nr 27/2009).

Sverige ligger lågt

Sverige ligger internationellt sett lågt när det gäller hur stor andel av vd:s totala ersättning som är rörlig.

– Det är svårt att säga vad det beror på men det kan handla om att vi har bättre fungerande styrelser. En annan sak som kan påverka är att vi har ett ganska koncentrerat ägande med starka ägare som har kunnat utöva en aktiv ägarstyrning, vilket principiellt sett har minskat behoven av att stimulera vd med olika incitamentsprogram.

1980-talet nämns som en brytpunkt för rörliga ersättningar – sedan dess har de ökat i omfattning med växande inkomstklyftor mellan vd och vanliga löntagare som resultat. De senaste åren har kritiken också varit stor, då incitamentsprogram är förknippade med ett antal problem. En uppenbar nackdel, skriver författarna, är att det är svårt att konstruera mått som renodlar vds prestation i förhållande till yttre faktorer som konjunktursvängningar och växelkursförändringar. Internationell forskning ger även belägg för att vdar har manipulerat aktiekursen och friserat bokföringen för att öka sin egen ersättning. Detta ställer krav på mer genomtänkta incitamentsprogram. Däremot tror Daniel Waldenström att ett totalförbud mot bonusar skjuter över målet.

– När regeringen ger generella riktlinjer till AP-fonderna att i sin ägarutövning aktivt motverka rörlig ersättning finns en risk för overshooting. Jag tror inte att man kan ha enhetslösningar utan det här är något som varje bransch och företag själv måste ta ställning till.

Går det att säga något om vilket ersättningssystem som passar olika företag?

– Nej, det är svårt att säga. Generellt sett kan man säga att ju mer komplext och kreativt ett arbete är, desto mindre lämpligt är det med rörlig ersättning, eftersom utfallet är svårt att kvantifiera. Detsamma gäller branscher med långa projekteringstider, till exempel byggbranschen.

Underskatta inte fast lön

För den som vill utforma ett incitamentsprogram ger Joakim Bång och Daniel Waldenström ett antal rekommendationer:

  • Underskatta inte den fasta lönen som ”motivationskälla” för vd.

  • Olika incitamenstprogram passar olika företag.

  • Dela upp bonusutbetalningarna på flera år och minska riskerna för att vd prioriterar att frisera bokföringen framför långsiktigt värdeskapande.

  • Indexera aktiekursen så att vd:s prestation renodlas.

  • Bokföringsmått är relativt lättmanipulerade och bör undvikas.

  • Transparensen bör vara hög, svåröverskådliga program indikerar att vd kan styra sin egen ersättning.

rl

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...