Läste med förtjusning Balans nr 11/2009 där flera artiklar berörde goodwill. Denna fantastiska balanspost har debatterats så länge som jag varit verksam inom yrket. Och frågar jag äldre kollegor, med längre erfarenhet än min, så har de samma minnesbild. (Visst är det skönt att vi har goodwill att tala om!)
Låt oss ställa den filosofiska frågan; vad är egentligen goodwill? Översatt till svenska blir det väl god vilja? Men speglar balansposten företagsledningens vilja att ett förvärv ska ge bra avkastning eller är det företagsledningens framtida förhoppning om en bra avkastning? Eller är det kanske en önskan om avkastning. Det senare är mer åt det drömmande hållet och ibland tror jag att det är precis vad det faktiskt är – en dröm. Då borde översättningen bli; vi vill så gärna. Rent matematiskt är goodwill en residualpost när förvärvsanalysen upprättas. Det som blir över när företagsledningen har fördelat köpeskillingen på de förvärvade tillgångarna och tagit hänsyn till skulder och andra åtaganden. Kanske borde vi gå på denna linje och kalla posten för restpost i årsredovisningarna.
Vad är då negativ goodwill? Om goodwill är en dröm – är då negativ goodwill en mardröm?
Troligtvis inte för då har företagsledningen antingen gjort en bra affär eller också förväntar sig företagsledningen att det köpta företaget kommer att vara förlustbringande ett antal år. Det senare är en krass realitet. Hur som haver, negativ goodwill är inte lika vanlig som goodwill.
”Jag skiter i goodwillen” uttryckte en företagsledare i slutet av 1990-talet. Det påverkar inte kassaflödet, fortsatte han. Helt rätt i just det fallet – men om jag inte missminner mig så hade det bolaget ett negativt kassaflöde från rörelsen år efter år, så han kunde nog strunta i just redovisningen av goodwill. Det fanns en rad andra problem.
Men för att återgå till goodwill. Debatten som varit har speglat, i mina ögon, osäkerheten om vad posten faktiskt består av. Att inte skriva av på goodwill, i enlighet med IASB:s regelverk, är kanske rätt. IASB förutsätter att det finns mätbara värden för vad goodwill består av. Rent teoretiskt är detta sant, men är det så i verkligheten? Är alla företagsförvärv så genomlysta att företagen kan beskriva vad goodwill består av? Jag är tveksam. Jag tror fortfarande att det i många fall är en dröm.
Var vi mer realistiska på 1980-talet eller begrep vi inte bättre? Då fanns det företag som redovisade goodwill samma år som förvärvet direkt mot eget kapital. Pragmatisk redovisning och effekten var en rensad balansräkning. Å andra sidan fanns det flera olika sätt för företagen att redovisa sin goodwill och jämförbarhet mellan företagen var kanske inte så enkel.
Med tanke på att IFRS för SME kräver avskrivning av en goodwillpost, dock enkom av förenklingsskäl, kanske pendeln svänger tillbaka. Personligen tror jag att det är en utopi att IASB skulle ändra sig nu, men drömma kan man ju alltid.
Kan vi drömma om att få bra regler i Sverige som är lätta att arbeta med? Jag tror det. Eller låt mig utrycka mig så här; det är min dröm.
God Jul och keep on dreaming!
Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor och ansvarig för redovisning inom FAR SRS sektion för små och medelstora företag.
caisa.drefeldt@farsrs.se