Innehåll

Balans nr 12 2009

Internationellt: IFRS för SME förändrar god sed

IASB gav i somras ut standarden IFRS för SME. I flera länder i världen diskuteras huruvida standarden ska tillämpas för den aktuella målgruppen eller om nationella redovisningsstandarder ska tillämpas. Tagna beslut handlar bland annat om huruvida regelverkets fördelar överväger kostnaderna, dels för de enskilda bolagen, dels för normgivningen som helhet. Diskussionen handlar om huruvida nationella normgivare kommer att till-lämpa standarden eller om den kommer att ligga till grund för nationellt utvecklingsarbete. Det diskuteras vidare huruvida det är möjligt eller ens lämpligt att tillämpa IFRS för SME för alla bolagskategorier.

Av Bokföringsnämndens hemsida framgår att ”Reglerna i K3 kommer att ha sin grund i International Accounting Standards Board (IASB) International Financial Reporting Standards (IFRS) för Small and Medium-sized Entities (SMES).”

Initialt hade IASB för avsikt att utveckla en standard som var baserad på samma Conceptual Framework som det regelverk som noterade företag tillämpar, men där kravet på tilläggsupplysningar skulle reduceras. Den färdiga standarden inkluderar flera skillnader, inte bara med avseende på mängden tilläggsupplysningar som krävs (de är färre) utan också när det gäller vilka redovisningsprinciper som ska tillämpas. Det framgår av standarden att en del förslag är pragmatiska snarare än konceptuella till sitt innehåll. Förändringar har också utförts baserade på att de fullödiga lösningarna i IFRS inte kan sägas överväga nyttan för den aktuella målgruppen.

IFRS för SME ger i sin nuvarande form uttryck för en redovisning som till sitt innehåll är något annorlunda än exempelvis Redovisningsrådets rekommendationer och även Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR) och årsredovisningslagen (ÅRL). Nedan beskrivs kortfattat några principiella skillnader mellan IFRS och IFRS för SME:

  • Finansiella instrument. Principerna i IAS 39 har begränsats. Fyra kategorier finansiella tillgångar har ersatts med två: finansiella instrument som redovisas till verkliga värden över resultaträkningen samt instrument som redovisas till sina upplupna anskaffningsvärden.

  • Immateriella tillgångar. Koncernmässig goodwill och andra immateriella tillgångar som i enlighet med IFRS har en obestämbar nyttjandeperiod ska i enlighet med IFRS för SME skrivas av över sin nyttjandeperiod. Förslaget handlar ytterst om att minimera problemen med att utföra nedskrivningstester i enlighet med IAS 36.

  • Immateriella tillgångar. Det finns ingen möjlighet att aktivera utvecklingsutgifter.

  • Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter, IFRS 5 ska inte tillämpas utan det faktum att tillgångar är till försäljning utgör en indikator på att tillgångens värde måste skrivas ned.

  • Ersättning till anställda. Icke intjänade pensionsförmåner som uppstår genom exempelvis förändring av en pensionsplan ska redovisas omgående i resultaträkningen, någon periodisering är inte möjlig att tillämpa.

  • Ersättning till anställda. Om det inte utan betydande insatser är möjligt för ett företag att tillämpa Projected Unit Credit Method presenteras en förenklad metod, som inte tar i beaktande till exempel personalens prognostiserade slutlön. Det finns inte heller någon möjlighet att tillämpa den så kallade korridoren med avseende på redovisning av auktuariella vinster och förluster, dessa ska redovisas antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat.

  • Effekter av ändrade valutakurser. Omräkningsdifferenser ska redovisas i totalresultatet, men den ackumulerade differensen ska inte återföras resultaträkningen när bolaget avyttras.

  • Låneutgifter. Alla lånekostnader ska kostnadsredovisas.

  • Innehav i intresseföretag och Andelar i joint ventures. Intresseföretag och joint ventures vars aktier är noterade ska redovisas och värderas till verkligt värde över resultaträkningen.

  • Förvaltningsfastigheter. Om en förvaltningsfastighet kan värderas till verkligt värde ska detta göras under förutsättning att detta inte kräver omfattande arbetsinsatser. Anskaffningsvärdemetoden är inte längre möjlig att tillämpa.

Fördelen med att länder antar standarden och att bolagen tillämpar den är att det kommer leda till att jämförbarheten mellan bolag i olika länder ökar, även vad gäller icke-noterade bolag. Ett problem uppstår dock om nationella normgivare har för avsikt att skapa nationella regler som baseras på innehållet i standarden eftersom detta kommer att skapa nationella särlösningar, ungefär pä samma sätt som existerar i dag. Vi står i dag vid ett vägskäl, hur ska den nationella normeringen av redovisningen se ut i framtiden? Som framgår av beskrivningen skulle IFRS för SME innebära förändringar i vad som är betrakta som god redovisningssed för icke-noterade företag i Sverige.

Ek. dr Pär Falkman är redovisningsspecialist på Ernst & Young i Göteborg.

par.falkman@se.ey.com

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...