Balans nr 12 2009

Debatt: Kostar revisionen något?

Karl-Johan Kjöllerström:

I Dagens Industri 5 oktober framför Anna-Stina Nordmark Nilsson, Företagarna, och Urban Bäckström, Svenskt näringsliv, att ett slopande av revisionsplikten skulle innebära en besparing på 5,8 miljarder kronor, baserat på mätningar från NUTEK. Denna summa motsvarar, enligt NUTEK, den totala kostnaden för revision av mindre bolag. Detta förutsätter att revisionen inte innebär någon som helst ekonomisk nytta för bolagen eller något av dess intressenter, skriver Karl-Johan Kjöllerström.

Frågan är inte om det ska finnas lagstadgad revision eller inte utan revisionens värde. Jag brukar säga att vi revisorer har en enda uppgift, att envist och tålmodigt ställa frågor. Utan frågor får vi inga svar och utan svar kan vi inte dra någon slutsats (revisionsberättelse). Dessutom, genom alla dessa frågor, skaffar vi en bra kunskap om företaget och dess omgivning. Tack vare detta blir vi bra rådgivare för företaget och dess ägare, vilket är en del i revisionens mervärde. Löpande kontakter och besök ger kontinuitet, ökad trygghet och säkerhet. Utan revision riskerar vi att tappa kunskap vilket ger sämre rådgivning.

Revision innebär bland annat en ekonomisk kvalitetssäkring av finansiella rapporter i syfte att läsare av dessa ska få en rättvisande bild av ett bolags situation. Ett annat syfte är att denna information ska öka förtroendet för rapporterna och på det viset ge en större trygghet i affärslivet.

Är det revision i synnerhet som man menar inte ger någon kvalitetssäkring eller menar man att ingen form av kvalitetssäkring är till någon nytta? Om vi skulle räkna timmar och kostnad för all den kvalitetssäkring som ständigt sker ute bland företagen skulle det bli enorma belopp. Tänk bara på all den kvalitetssäkring som sker vad avser inköp, produktion och transporter just i syfte att slutprodukten inte ska innehålla några felaktigheter som kan innebära returer, garantikostnader, skadeståndsprocesser etc. Skulle vi våga slopa de kvalitetskontroller som sker vid dammbyggen, kärnkraftverk eller inom flyget? Jag får nog säga att dessa kontroller känns som en bra hemförsäkring.

Jag och de flesta revisorer kan enkelt bevisa att Anna-Stina Nordmark Nilssons och Urban Bäckströms beräkning är felaktig. Helt enkelt genom att ta fram exempel på rättelser som sker varje år. Rätttelser som kan avse exempelvis fel upplysningar, resultatfel, felaktigt värderade tillgångar, moms med mera.

Det svåra är givetvis, och det gäller all form av kvalitetssäkring, att beräkna värdet av förtroende och trygghet, och därigenom andra minskade kostnader och risker, som kvalitetssäkringen innebär. Däremot finns en mängd regler i bokföringslagen, årsredovisningslagen och aktiebolagslagen som kan tas bort för de mindre bolagen utan att för den skull minska informationsvärdet. Där har vi absolut besparingsmöjligheter.

Vi kanske skulle förenkla lite mer nu när vi ändå är igång. Vad var det Hasse Alfredsson sa (fritt tolkat)?

Vad har du tjänat? Vad har du kvar? Skicka in det.

Karl-Johan Kjöllerström är auktoriserad revisor och driver K-J Kjöllerströms Revisionsbyrå AB.