Balans nr 2 2009

Särskilda värderingsregler vid lånedator har slopats

Hur ska de nya reglerna behandlas skattemässigt och i redovisningen?

Från och med i år ska förmånen av en lånedator, när en anställd hyr en dator av sin arbetsgivare, ske enligt huvudregeln för värdering av förmåner i allmänhet, det vill säga till marknadsvärdet. Med marknadsvärde avses det pris som man skulle betala om man köpt motsvarande dator privat. Ändringen innebär också att det i fortsättningen inte ställs några särskilda krav vad gäller formerna för erbjudandet att låna dator av arbetsgivaren. Mellan åren 1998 och 2006 var förmånen helt skattefri och under 2007-2008 har den anställde beskattats för ett schablonmässigt värde.

Regler om skattefrihet för förmån av lånedator infördes 1998. Reglerna innebar att en skattskyldig som för privat bruk använde en dator som tillhandahållits av arbetsgivaren inte blev beskattad för denna förmån. För skattefrihet ställdes dock vissa krav, exempelvis att förmånen väsentligen riktade sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen. Syftet med införandet av skattefriheten var bland annat att stärka den allmänna datakompetensen.

Skattefriheten är sedan 1 januari 2007 slopad. Som skäl för slopandet angavs bland annat att systemet som initialt bidrog till en snabbare spridning av datorer hos fast anställda och en tidigareläggning av datorinköp, allt mer fått karaktär av en allmän personalförmån. Svårigheter att avgränsa regelns tillämpningsområde utgjorde ytterligare ett skäl för att skattefriheten för lånedatorer borde kunna tas bort.

I syfte att underlätta förmånsvärderingen vid en återgång till beskattning av förmån av lånedator infördes först ett schablonmässigt förmånsvärde om 2 400 kronor per år. Från år 2008 höjdes schablonen till 4 800 kronor.

Vad gäller i dag?

Den i skattelag särskilda värderingen av förmån av lånedator har nu helt slopats och innebär, att från år 2009 gäller i stället att värdering av förmånen ska ske enligt huvudregeln för värdering av förmåner i allmänhet, det vill säga till marknadsvärdet.

Lagstiftaren motiverar slopandet av schablonen med att inkomstbeskattningen av löner, förmåner och andra ersättningar bör vara likformig och neutral. Skattesystemet bör således inte missgynna kontant lön jämfört med exempelvis förmåner eller andra ersättningsformer.

Huvudregeln vid inkomstbeskattningen är därför att förmåner som arbetsgivaren tillhandahåller anställda ska tas upp till beskattning med ett belopp som motsvarar marknadsvärdet. Med marknadsvärde avses i skattesammanhang som nämnts det pris som den skattskyldige skulle ha fått betala om han eller hon själv skaffat sig motsvarande varor, tjänster eller förmåner mot kontant betalning.

I fortsättningen ställs då inte heller några särskilda krav på arbetsgivaren då det gäller formerna för erbjudandet av att låna dator av eller via arbetsgivaren. De nya reglerna om värdering av förmånen gäller även om bruttolöneavdrag avtalats mellan arbetsgivare och anställd. Förmånen utgör även underlag för sociala avgifter.

När det gäller lånedatorer så finns emellertid inte en etablerad hyresmarknad med möjlighet att utan vidare jämföra hyrespriser. Marknadsvärdet och därmed förmånsvärdet för den anställde får därför sökas på annat sätt.

Att fastställa marknadsvärdet och därmed förmånens storlek

Utgångspunkten för värdering av förmånen är enligt Skatteverkets skrivelse 2008-02-29, att vid värderingen använda det pris, inklusive mervärdesskatt, som arbetsgivaren betalat datorleverantören för utrustning och övriga tjänster. Vad arbetsgivaren redovisningsmässigt eller skattemässigt kan ha som kostnad är inte avgörande i sig för fastställandet av själva förmånsvärdet för den anställde. Justering av förmånsvärdet nedåt kan ske om det i arbetsgivarens betalning ingår kostnader som är specifika för arbetsgivaren och som inte är till nytta för den anställde. Eftersom det endast är hyresvärdet för själva datorpaketet som sådant som således ska förmånsbeskattas hos den anställde ska övriga tjänster som arbetsgivaren betalar för inte ingå i förmånsvärdet.

Att dela upp arbetsgivarens betalning i hyra för datorpaketen inklusive kringutrustning respektive övriga kostnader är därför en förutsättning för att kunna fastställa rätt förmånsvärde för den anställde.

Om låneavtalet mellan datorleverantören och arbetsgivaren omfattar en hyresbetalning som är konstant under lånetiden kan vi utgå från att förmånsbeskattningen följer detta låneavtal. Detta gäller oavsett om låneobjektets reella marknadsvärde sjunker under perioden.

Redovisning hos arbetsgivaren

Det är vår uppfattning att arbetsgivaren i redovisningen ska fördela sin hyreskostnad linjärt över hela hyresperioden. Arbetsgivarens kostnad redovisningsmässigt är således lika under de år hyresförhållandet pågår oavsett storleken på erlagda hyresbetalningarna för respektive år.

Patric Forsell är skattekonsult och Patrik Fjärstedt är godkänd revisor. Författarna är verksamma vid Öhrlings Pricewaterhousecoopers kontor i Jönköping respektive Norrköping.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...