Innehåll

Balans nr 2 2009

Internationellt: Skulder och eget kapital, vad är problemet?

Det är, som redogjordes för i nr 12/2008 av Balans, av central betydelse att kunna avgöra vad som utgör en skuld och vad som utgör eget kapital. Distinktionen är emellertid inte lika självklar som kan påskinas av balansekvationen som lyder tillgångar är lika med skulder och eget kapital. Komplexiteten illustrerades med hjälp av så kallade puttable instruments. Problematiken kan också illustreras med hjälp av så kallade hybridlån som definitionsmässigt inkluderar en del skuld och en del eget kapital. Tillkomsten av denna typ av finansiella instrument är i vissa delar beroende av det faktum att ränta på en skuld redovisas i resultaträkningen. En ägartransaktion däremot, det vill säga en förändring av eget kapital, redovisas inte i resultaträkningen. Klassificeringsfrågan är av denna anledning central eftersom detta inverkar på resultatutvecklingen.

Förutom att den etablerade balansekvationen tar sin utgångspunkt i att eget kapital ska särskiljas från skulder, så inverkar klassificeringen likaväl på det redovisade nettoresultatet. Kostnader för skuldinstrument redovisas i resultaträkningen medan transaktioner hänförliga till eget kapitalinstrument i sin enklaste bemärkelse är att betrakta som en resultatdisposition. Problem uppstår emellertid avseende finansiella instrument som inkluderar olika former av rättigheter och/eller skyldigheter i relation till flera intressenter. Finansiella instrument kan av denna anledning inkludera både egenskaper av skuld och eget kapitalinstrument. Ett av de grundläggande problemen är vidare att det har funnits inkonsekvenser mellan redovisningens ramverk (conceptual framework) och enskilda standarder, i det här fallet IAS 32.

Svårigheten att klassificera finansiella instrument har föranlett Financial Accounting Standards Board (FASB) att ge ut Financial Accounting Series No. 1550-100, Financial Instruments with Characteristics of Equity – Preliminary views, ett arbete som likväl används av IASB i deras arbete rörande samma område. Arbetet som hitintills huvudsakligen har bedrivits i FASB:s regi tar bland annat sin utgångspunkt i den kritik som har framförts gentemot IAS 32. Ett problem är att de definitioner som inkluderas och utvecklas i det ramverk för redovisning som IASB givit ut enbart inkluderar definitioner av tillgångar och skulder, eget kapital betraktas som en residual. Detta tillvägagångssätt anses i viss mån otillräckligt för att identifiera och redovisa olika typer av finansiella instrument. Svårigheter uppstår exempelvis när det existerar finansiella instrument som med nästan hundraprocentig sannolikhet kommer att återbördas till företaget, men det i grunden inte finns någon avtalsenlig förpliktelse. Ska då en skuld eller eget kapital redovisas? Eftersom det inte finns någon avtalsmässig förpliktelse kommer ett sådant instrument i enlighet med IAS 32 att klassificeras och redovisas som eget kapital, definitionen av en skuld är inte uppfylld.

Tre huvudsakliga modeller presenteras som hanterar den balansräkningsmässiga problematiken på olika sätt. Dessa är:

  • Basic ownership model

  • The ownership-settlement model

  • The reassessed expected outcomes (REO) approach

Förutom den faktiska klassificeringsfrågeställningen behandlar samtliga modeller följande frågeställningar;

  • Hur ska företag gå tillväga för att identifiera de finansiella instrument som ska hanteras i enlighet med de uppställda redo visningsprinciperna?

  • Hur ska skulder värderas som klassificeras som eget kapital?

  • Hur ska komplexa finansiella instrument separeras?

  • Under vilka omständigheter ska två instrument hanteras som ett?

  • Under vilka omständigheter ska det förväntas att ett instrument kommer att lösas med likvida medel trots att det avtalsmässigt framgår att det ska lösas med utgivna egna kapitalinstrument, men där det av praktiska skäl kan användas likvida medel?

  • Under vilka omständigheter ska hänsyn tas till faktorer, som om de beaktas innebär en viss klassificering samtidigt som det inte är troligt att de kommer att äga rum?

  • Hur ska förändringar, förfall, framförhandlad lösen och konverteringar hanteras redovisningsmässigt?

  • När ska förutsättningarna för ett finansiellt instruments klassificering omprövas?

Vilken modell som tillämpas kommer att ge upphov till olika effekter i balans- och resultaträkning. FASB tar i sin rapport ställning för den förstnämnda modellen. De har dock kritiserats för att rekommendera den aktuella modellen eftersom den i enlighet med kritiker inte stämmer överens med andra val som de gjort avseende redovisningens normgivning. Exempelvis relationen mellan ägar- och enhetsteori. IASB har likväl under hösten 2008 beslutat att utgå från denna modell, med vissa mindre justeringar.

I kommande nummer av Balans illustreras kortfattat de olika modellerna rörande klassificering och redovisning av skulder och eget kapital. Respektive modell kommer att illustreras med hjälp av olika finansiella instrument.

Ek. dr Pär Falkman är redovisningsspecialist på Ernst & Young i Göteborg par.falkman@se.ey.com

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...