Viktigaste uppdateringarna i sammanfattning

I många år var Samlingsvolymen en bok. 2003 delades den upp i två delar och i år kan man säga att den är i tre delar. I dagarna kommer den första delen Samlingsvolymen -redovisning (tidigare del 1) från tryckeriet. Även Samlingsvolymen – revision (tidigare del 2) och en helt ny bok FAR SRS Medlemsvolym är på gång.

– I FAR SRS Medlemsvolym har vi samlat FAR SRS stadgar och invalskrav, uppdragsbrev och allmänna villkor, kvalitetskontroll samt etiska regler och Reko. En del av detta återfanns tidigare i del 2 av Samlingsvolymen, berättar FAR SRS Förlags vd Marie Wernerman.

FAR SRS medlemmar får Medlemsvolymen via FAR SRS. Men övriga delar måste man beställa själv (gäller även andra böcker), vilket är nytt för i år.

– Naturligtvis kan man köpa Medlemsvolymen även om man inte är medlem i FAR SRS, säger Marie Wernerman.

FAR SRS redovisningskommitté och etikkommitté samt referensgrupp för hållbar utveckling sammanfattar här de viktigaste uppdateringarna.

Redovisningskommittén

FAR SRS redovisningskommitté har uppdaterat sina rekommendationer och uttalanden i redovisningsfrågor i Samlingsvolymen 2009 – redovisning. De väsentligaste förändringarna är:

RedR 1 Årsredovisning i aktiebolag

  • Begränsning av tillämpningsområdet för RedR 1 genom att aktiebolag som valt att frivilligt tillämpa Bokföringsnämndens nya regelverk för mindre privata aktiebolag K2 inte får tillämpa RedR 1.

  • Precisering har skett av möjligheten för en underkoncern att slippa upprätta egen koncernredovisning genom att hänvisa till en koncernredovisning på en överordnad koncernnivå vars koncernredovisning upprättats på ett sätt likvärdigt med EG:s 7:e direktiv. IFRS anses vara likvärdig med redovisning enligt 7:e direktivet. Med stöd av CESR, den europeiska värdepappers-tillsynskommittén, kan us GAAP (General Accepted Accounting Principles) och japansk GAAP som huvudregel anses likvärdiga med IFRS, dock med påpekande om att prövning, precis som för koncernredovisningar upprättade enligt andra GAAP:S, ändå måste göras i varje enskilt fall. Hänsyn måste nämligen tas i det enskilda fallet till de skillnader som faktiskt förekommer regelverken emellan.

  • Utökning av möjligheterna att redovisa aktierelaterade ersättningar till anställda i resultaträkningen. Aktierelaterade ersättningar reglerade med egetkapitalinstrument får redovisas i resultat- och balansräkningarna på samma sätt som i IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar. RedR 1 behandlade tidigare enbart kontantreglerade aktierelaterade ersättningar, s.k. ”syntar”, med hänvisning till URA 2 Syntetiska optioner. Eftersom skatteavdrag i vissa fall kan medges för personaloptioner ska åtminstone större företag redovisa uppskjuten skatt baserad på eventuella temporära skillnader som uppkommer till följd av aktierelaterade ersättningar.

  • Komplettering och förtydligande har gjorts rörande upplysningar om ersättningar till ledande befattningshavare i publika aktiebolag. ”Funktionssynen” framhålls framför ”personsynen”. Funktionssynen innebär t.ex. att före detta verkställande direktörer och vice verkställande direktörer samt före detta styrelseledamöter inkl. suppleanter omfattas av upplysningskrav på erhållna ersättningar avseende de ersättningar dessa uppburit i sin ledningsfunktion, men inte för ersättningar de eventuellt uppbär i annan funktion sedan de lämnat funktionerna styrelse, verkställande direktör eller vice verkställande direktör. När det gäller årsredovisningslagens (ÅRL) krav på publika aktiebolag att lämna individuella upplysningar om ersättningar till vice verkställande direktör förekommer det i praxis olika tolkningar. FAR SRS har hos justitiedepartementet begärt förtydligande av ÅRL bl.a. på denna punkt. I avvaktan på svar från lagstiftaren har FAR SRS i RedR 1 förklarat att det bara är en vice verkställande direktör, om det förekommer flera, som utgör en del av bolagsorganet (funktionen) verkställande direktör som omfattas av ÅRL:s upplysningskrav avseende individuell upplysning. En vice verkställande direktör är enligt ABL en person som agerar som en del av bolagsorganet verkställande direktör, dvs. en person som agerar som ställföreträdande för verkställande direktören i vissa fall.

Ändringar i övriga rekommendationer och uttalanden från FAR SRS

  • RedR 3 Redovisning av ställda säkerheter: Förtydligande har gjorts avseende moderföretag som ställt aktier i dotterföretag som pant och vilket belopp som ska anges i koncernredovisningen när det förekommer minoritetsintressen i dotterföretaget. I koncernredovisningen ska det koncernmässiga värdet anges på den ställda säkerheten. Det koncernmässiga värdet utgörs av det redovisade värdet av dotterföretagets nettotillgångar i koncernbalansräkningen justerat för koncernmässiga över- och undervärden samt efter avdrag för eventuella minoritetsintressen.

  • Redu 1 Redovisning av bankcertifikat och Redu 2 Redovisning av företagscertifikat och statsskuldväxlar: En inkonsekvens har åtgärdats mellan Redu 1 och Redu 2 i fråga om periodisering av ränta samt om redovisning av upplupen ränta som separat post eller som en integrerad del av underliggande värdepapper. I tidigare version av Redu 1 förespråkades linjär metod och i Redu 2 effektivräntemetod. Detta är nu ändrat till ett krav på periodisering med effektivräntemetoden i båda uttalandena, men noteras bör att linjär metod på värdepapper med kort löptid i vissa fall inte skiljer sig väsentligt från belopp beräknade med effektivräntemetod varför linjär metod i vissa fall kan användas som en approximation till effektivräntemetod. När det gäller redovisning av upplupen ränta rekommenderas att bolaget gör ett val, att i balansräkningen redovisa upplupen ränta tillsammans med tillhörande värdepapper eller att redovisa upplupen ränta i posten Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, och att vald princip tillämpas konsekvent för alla likartade finansiella instrument. I övriga rekommendationer och uttalanden har endast mindre justeringar och förtydliganden skett som inte innebär någon ändring i sak.

Göran Arnell, ordförande i FAR SRS Redovisningskommitté

Samlingsvolymen – redovisning

(tidigare del 1)

Ingen förändring indelningsmässigt mot tidigare, vilket innebär flikar enligt följande.

Associationsrätt

Bokförings- och redovisningsförfattningar

Bokföringsnämnden

F.d. Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden

Rådet för finansiell rapportering

FAR SRS rekommendationer och uttalanden i redovisningsfrågor

BAS konto- och kopplingstabeller

Samlingsvolymen – revision

(tidigare del 2)

Här samlas alla rena revisionsregler, dvs. författningar, Revisorsnämndens föreskrifter, RS och FAR SRS rekommendationer och uttalanden i revisionsfrågor. Indelningen blir således som följer:

Författningar

Revisorsnämnden

RS Revisionsstandard i Sverige

FAR SRS rekommendationer och uttalanden i revisionsfrågor

FAR SRS Medlemsvolym

Här finns allt som är gemensamt för samtliga medlemmar i FAR SRS samt etiska regler (inklusive Reko). Innehållet kan sägas motsvara den gamla FAR SRS-fliken plus författningsfliken och Reko-fliken från Reko-boken. Indelningen är dock lite annorlunda gjord:

Stadgar och invalskrav

Uppdragsbrev och allmänna villkor

Rekommendationer och uttalanden i etikfrågor

Reko – standard för redovisningskonsulter

Kvalitetskontroll

Författningar

Referensgruppen för hållbar utveckling

Den tidigare rekommendationen RevR 6 Oberoende granskning av frivillig separat hållbarhetsredovisning ersätts med ett nytt förslag till rekommendation RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning. Att rekommendationen benämns ”förslag” innebär inte att den är ett utkast utan att den under 2009 kommer skickas på remiss till berörda intressenter och att smärre justeringar eller anpassningar till svensk praxis kan komma att genomföras. Oavsett benämningen ”förslag” så ska rekommendationen tillämpas vid alla granskningsuppdrag av hållbarhetsredovisningar som påbörjas under 2009, och om möjligt för granskningsuppdrag avseende 2008.

Bakgrunden till den nya rekommendationen är att revisionsbyråbranschen – som ett resultat av allt mer utvecklade och kvalitativa hållbarhetsredovisningar och i ljuset av den internationella utvecklingen – upplevt ett behov av att vidga tjänsteutbudet från att enbart omfatta översiktliga granskningar av hållbarhetsredovisningar till att även omfatta revision av hållbarhetsredovisningar.

Den nya rekommendationen utgår från den holländska branschorganisationen Royal NIVRA:s nyligen uppdaterade standard 3410N Assurance Engagements Relating to Sustainability Reports vilken även möjliggör bestyrkande med hög men inte absolut säkerhet. Både den holländska standarden och den tidigare FAR SRS rekommendationen är baserade på ISAE 3000 Assurance Engagements other than Audits or Reviews of Historical Financial Information.

Den nya RevR 6 Bestyrkanden av hållbarhetsredovisning gäller såväl för bestyrkandeuppdrag avseende en hållbarhetsredovisning där målet för uppdraget är att lämna ett bestyrkande med hög men inte absolut säkerhet (revision) som för uppdrag där målet är att avge ett bestyrkande med begränsad säkerhet (översiktliggranskning). Rekommendationen omfattar även kombinationer av dessa båda former av bestyrkandeuppdrag.

Ytterligare skillnad mot den tidigare rekommendationen är att RevR 6 Bestyrkanden av hållbarhetsredovisning är avsevärt mer omfångsrik. Ökningen utgörs främst av tillämpningsanvisningarna där revisorns arbetsprocess är tydligare beskriven. Vidare har en mer detaljerad rapportmall utformats som visar både hur kombinerade bestyrkandeuppdrag och översiktlig granskning ska avrapporteras. I rekommendationen fastställs också att bestyrkanderapporter alltid undertecknas av kvalificerade revisorer och att påskriften om lämpligt ska göras tillsammans med specialistmedlem i FAR SRS.

Mer information om den nya rekommendationen och hur den ska tillämpas kommer i ett senare nummer av Balans.

Revisorns beaktande av icke-finansiella upplysningar vid granskning av årsredovisningen

En uppdatering av RevU 5 Revisorns beaktande av miljöinformation vid granskning av årsredovisningen har gjorts i Samlingsvolymen för 2009. Det nya uttalandet RevU 5 Revisorns beaktande av icke-finansiella upplysningar (miljö-, personal och social information) vid granskning av årsredovisningen är en anpassning av det gamla uttalandet till de krav på lämnandet av icke-finansiell information som sedan 2005 finns i årsredovisningslagen. Redan i Samlingsvolymen för 2008 inkluderades vägledning för vilken icke-finansiell information som företag, om relevant, ska inkludera i förvaltningsberättelsen. Vägledningen återfinns i RedR 1 Årsredovisning i aktiebolag.

Åse Bäckström, ordförande i FAR SRS Referensgrupp för hållbar utveckling

Etikkommittén

Etikkommittén har gjort en genomgång av samtliga rekommendationer och uttalanden för att anpassa reglerna till andra medlemskategorier än revisorer. (Vissa dokument är dock bara relevanta för revisorer.)

EtikR 1 Yrkesetiska regler

Av de yrkesetiska reglerna följer nu enligt etikkommitténs förslag att en medlem som utför ett redovisningsuppdrag ska följa Standard för redovisningskonsulter.

Sedan tidigare är de yrkesetiska reglerna indelade i tre block; Integritet och objektivitet samt opartiskhet och självständighet, Tystnadsplikt och upplysningsplikt samt Kompetens och yrkesutövning. Anvisningarna har anpassats på så sätt att de inledningsvis innehåller ett generellt avsnitt som rör samtliga medlemskategorier. Därefter finns avsnitt beroende på vad som är relevant för den aktuella regeln.

Ett exempel som visar detta är Regel 7 – Yrkesutövning. Anvisningarna inleds med avsnittet Generellt för yrkesutövningen, detta följs av avsnittet Särskilt för bestyrkandeuppdrag som följs av avsnittet Särskilt för redovisningsuppdrag. Tanken är, förutom att det är lätt att hitta, att vi fortsättningsvis ska kunna lägga till relevanta avsnitt för olika medlemskategorier utan att behöva ändra i grundstrukturen.

Regel 4 – Arvodesdebitering. Kommittén har precis som föregående år diskuterat en ändring av noten då det kan ifrågasättas varför varningsflagg ska resas just på denna punkt. Kommittén har dock slutligen kommit fram till att det är befogat mot bakgrund av att Revisorsnämnden (RN) meddelat en byrå en disciplinär åtgärd trots att det provisionsbaserade arvodet som erhölls inte hade någon koppling alls till det revisionsuppdrag som byrån samtidigt hade åt kunden. Ärendet har nu avgjorts av länsrätten som gått på RN:s linje. Prövningstillstånd har erhållits i kammarrätten.

EtikR 2 Utövande av redovisningsverksamhet

Kommittén har diskuterat om denna ska utgå med hänvisning till Reko. Kommittén bedömer dock att den bör finnas kvar i varje fall ett tag till. I inledningen av rekommendationen anges numera enligt kommitténs förslag, ”Ytterligare vägledning med särskild inriktning på metodfrågor vid utförande av redovisningsuppdrag lämnas i Standard för redovisningskonsulter (Reko)”. En genomgång har gjorts för att kontrollera så att detta uttalande och Reko inte står i strid med varandra på någon punkt.

Carina Bergman Marcus, ordförande i Etikkommittén