Och så kom det då, det som vi väntat på från EU-kommissionen. Förslaget att ge medlemsstaterna en möjlighet att låta mikroföretag undantas från fjärde bolagsrättsliga direktivet, med andra ord vår årsredovisningslag. Detta är en del i EU-kommissionens strävan att minska den administrativa bördan för företagen. Den så kallade opt-out möjligheten skulle utifrån ett svenskt perspektiv innebära att alla aktiebolag och de handelsbolag som omfattas av årsredovisningslagen i dag, och som är så kallade mikroföretag, inte skulle behöva upprätta en årsredovisning och inte heller offentliggöra denna.
Mikroföretag är företag som inte går över två av tre gränsvärden och dessa är 10 anställda, 500 000 euro i balansomslutning samt 1 miljon euro i nettoomsättning. Det är många svenska aktiebolag samt handelsbolag som skulle omfattas av detta om den svenska regeringen väljer att ta denna möjlighet.
Ska vi i Sverige ta vara på denna möjlighet? Gynnar det svenska företag? Jag är inte övertygad om att den administrativa bördan för företagen ligger i att upprätta en årsredovisning och sända in en kopia till Bolagsverket. Det stora arbetet är att göra bokslutet och den största delen av den administrativa bördan ligger där. Kostnaden för skyldigheten att göra ett bokslut har inte mätts mig veterligen.
Är det då så betungande att upprätta en årsredovisning för mikroföretag? Många företag använder sig av standardiserade programvaror för sin redovisning och de allra flesta av dessa har en årsredovisningsmodul. Dessutom så är det inte så mycket tilläggsinformation som ska lämnas att årsredovisningen skulle vara en administrativ börda. Om vi dessutom lägger till alla de förenklingar som Utredningen om enklare redovisning har föreslagit, ja då blir det inte mycket att upplysa om.
I vad ligger då den administrativa bördan? Är det att ta en fotostatkopia av årsredovisningen, sätta på en stämpel, skriva under, lägga den i ett kuvert, frankera detsamma och lägga det i närmaste brevlåda? Utnyttjar företaget XBRL behövs ju inte ens dessa moment!
Ett införande av EU-kommissionens förslag kommer inte att innebära någon reell minskning av den administrativa bördan för företagen. Jag tror att det blir tvärtom. I min värld är det lek med siffror. Det lär bara blir en omgruppering mellan olika konton i företagets huvudbok. Kostnaden för att göra en årsredovisning minskar, men kommer inte kostnaden för att genomföra transaktioner att stiga? Vad händer med det svenska systemet med kreditupplysningar? Kommer olika kreditgivare att kräva mer direkt information från företagen och kommer de att höja sin riskpremie i stället? Kommer kostnaden att stiga för företagen när det gäller kundförluster och räntekostnader? Om ett företag inte kan få en snabb och effektiv kreditupplysning avseende sina kunder, vilka åtgärder måste företaget i stället ta? Kanske blir det kostnader för försäkring mot kundförluster? Detta är ingen förenkling.
Jag är dessutom ytterst tveksam till hur EU-kommissionen har beräknat kostnaden för att upprätta och offentliggöra en årsredovisning – men det är ju statistik och inget annat. Mark Twain sa lögn, förbannad lögn och statistik. Jag är nog benägen att hålla med honom.
Om våra politiker vill förenkla, varför undantar de då inte de företag som i dag omfattas av årsredovisningslagen som inte krävs enligt fjärde bolagsrättsliga direktivet. Jag tänker då i synnerhet på bostadsrättsföreningar.
Borde det inte vara enklare för bostadsrättsföreningarna om de krav på finansiell rapportering som dessa föreningar bör ha fanns i bostadsrättslagen i stället för i årsredovisningslagen?
Mina kära politiker – ska ni förenkla och lätta på den administrativa bördan för det svenska näringslivet? Börja där den är störst – momsen!
Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor och ansvarig för redovisning i FAR SRS sektion för Små företag
caisa.drefeldt@farsrs.se