Vissa företag ska gå i konkurs i en lågkonjunktur” säger Almis finanschef
Finanskrisen och lågkonjunkturen har gjort tydliga avtryck i Almis verksamhet.
Antalet låneansökningar under årets första månader har nära på dubblerats, jämfört med samma period förra året. Bland företagen som söker hjälp finns flera större, etablerade bolag.
– Det är bolag som förut betraktades som trygga och var attraktiva kunder hos bankerna, säger Anna Hallberg, vice vd och finanschef på Almi Företagspartner.
Fram till 1 september förra året löpte verksamheten inom Almi Företagspartner på som vanligt. Men när finanskrisen slog till och bankerna stramade åt sina utlåningsrutiner var det många företag som fick likviditetsproblem och ansökningarna om lån började strömma in. Almi gjorde snart bedömningen att pengarna som fanns i lånefonden inte skulle räcka.
– Då kontaktade vi regeringen och förklarade att vi behövde mer pengar, säger Anna Hallberg.
Regeringen bedömde det som angeläget att öka de mindre företagens finansieringsmöjligheter och beslöt att förstärka Almis lånefond med två miljarder kronor för att möta de mindre företagens ökade lånebehov.
Enligt Almis riktlinjer skulle utlåningen alltid ske i samarbete med andra kommersiella aktörer och Almis andel av krediten var begränsad till maximalt femtio procent. I takt med att bankerna stramade åt sin kreditgivning blev det emellertid allt svårare att hitta medfinansiärer. Almi påpekade detta för regeringen som höjde gränsen för
Almis andel av finansieringen till åttio procent. Dessutom infördes möjligheten för Almi att i särskilda fall stå för hundra procent av lånet.
Fler etablerade företag begär hjälp
Sedan dess har utvecklingen accelererat och kreditansökningarna har fortsatt att strömma in till Almi. Under januari och februari 2009 ökade antalet ansökningar med runt nittio procent jämfört med samma period förra året. Bland ansökningarna märks en ökning av andelen etablerade företag medan antalet nystartade företag har fallit.
– Vi får in många ansökningar från etablerade medelstora företag med likviditetsproblem, framför allt inom tillverkningsindustrin. Tidigare betraktades dessa företag som trygga och stabila och bankerna ”krigade” om att få dem som kunder, säger Anna Hallberg.
Enligt Anna Hallberg har flera av dessa bolag en bra underliggande lönsamhet. Problemet är att orderingången har fallit kraftigt samtidigt som det tar allt längre tid innan företagen får betalt för sina produkter, vilket tenderar att leda till likviditetsproblem.
Almis uppdrag är att ge rådgivning och lån till företag med högst 250 anställda eller en omsättning på maximalt 50 miljoner euro. Den senaste tidens utveckling har emellertid lett till att även större bolag har hört av sig till Almi.
– Det känns tufft att behöva säga nej till dem, säger Anna Hallberg.
En del av dessa företag är underleverantörer inom fordonsindustrin och har drabbats särskilt hårt. I dagsläget har företag inom fordonsindustrin möjlighet att få så kallade undsättningslån från Riksgälden. Men hittills har inte en endaste krona betalats ut. En av orsakerna är att lånet ska vara återbetalt på ett halvår. Socialdemokraterna har föreslagit att Almi även ska få möjlighet att bevilja krediter till större företag, och då inte enbart inom fordonsindustrin. Återbetalning av dessa lån ska vara på flera års sikt, vilket innebär att de skulle vara mer realistiska än Riksgäldens undsättningslån. Anna Hallberg välkomnar förslaget, men betonar att det viktigaste inte är vem som får uppdraget, utan att någon får uppdraget – och att det sker snart.
– Det är bråttom. Och vi tar gärna pucken, säger hon.
Tufft att säga nej
Om Almis uppdrag utökas till att gälla även större bolag så skulle det krävas en central enhet som har hand om de ansökningarna, enligt Anna Hallberg.
– Det kan bli väl tufft för ett litet Almikontor att tvingas säga nej när det handlar om företag med så många anställda i den egna regionen, säger hon.
Hur snabbt skulle en sådan central enhet kunna vara etablerad?
– Vi har strukturer och rutiner, men vi skulle behöva rekrytera ett antal personer.
Samtidigt som Anna Hallberg menar att det är bra om även större företag kan beviljas krediter så höjer hon ett varnande finger och manar till försiktighet.
– Det medför alltid problem när staten går in och intervenerar på marknaden i och med att det stör marknadsmekanismerna. Hur påverkas exempelvis räntorna och ban kernas vilja att låna ut pengar? Konsekven serna kan vara svåra att överblicka. Men om marknaden inte fungerar så kan det vara bra att staten griper in. Och jag tror att vi nu befinner oss i ett sådant läge, säger Anna Hallberg.
Svaret på frågan hur ett sådant ingripande ska se ut passar hon vidare till regeringen.
– Behovet är alla medvetna om, men detaljerna är en svårare fråga.
Hälften får nej
Runt hälften av alla ansökningar som kommer in till Almi får avslag.
– Det beror ofta på att det inte finns någon hållbar affärsplan eller omställningsplan som visar att företaget kommer att klara sig igenom krisen. Att säga ja i sådana fall är ju att kasta goda pengar efter dåliga, säger Anna Hallberg.
Hon slår ett slag för revisorerna och betonar vikten av en extern part i bedömningen av företagens låneansökningar.
– När det gäller stora krediter på 20-30 miljoner kronor är det särskilt viktigt att vi får siffror som är verifierade och uppda terade. Revisorn är den viktigaste externa parten i bedömningen av de planer som företagen beskriver, säger Anna Hallberg.
Men en lågkonjunktur är inte enbart av ondo, menar Anna Hallberg.
– Vissa företag ska gå i konkurs i en låg konjunktur. Det finns något sunt i att före tag som förr eller senare ändå hade drabbats av problem slås ut.
Finns det en risk att likviditetsproblemen i kombination med problemen på kreditmarknaden leder till att företag tvingas i konkurs i” onödan ”?
– Så var det under krisen i början av 1990-talet. Men jag tror inte att det kom mer att ske på samma sätt nu. Bankerna hade gjort stora kreditförluster, framför allt på fastighetsmarknaden, och var extremt försiktiga. Men det finns en risk att de större företagen kommer i kläm när det inte finns någon fungerande lösning för dem.
När vänder det?
– Tyvärr ser vi ingen vändning ännu.
Konkurserna har ökat och jag tror att förlusterna kommer att dra med sig fler företag. Vi ser också att bankerna är fortsatt återhållsamma, säger Anna Hallberg.
Nyligen bildades riskkapitalbolaget Almi Invest. Syftet är att öka tillgången på riskkapital till företag i tidiga skeden med tillväxtpotential och expansionsfaser. Tanken är att Almi Invest ska vara marknadskompletterande eftersom det ofta är svårt att attrahera privat riskkapital i riktigt tidiga skeden. Investeringarna ska alltid ske med en privat aktör som partner och satsningen ska därmed bidra till att mer av det privata riskkapitalet riktas mot tidiga skeden.
– Detta var planerat sedan tidigare, men tajmingen var mycket bra, säger Anna Hallberg.
Anna Hallberg
Ålder: 45 år
Familj: Sambo, tvillingsöner och sambons tre barn.
Bor: Djursholm.
Utbildning: Juridik och ekonomi, Göteborgs universitet.
Hur tar du dig till arbetet: Bil (Saab).
Tre saker att ta med till en öde ö: Stjämkikare, dykutrustning och Bibeln.
Senaste bok: ”Min far hade en dröm” av Barack Obama.
Gör helst en ledig dag: Seglar.
Personlig förebild: ”Jag har svårt att se att man kan ha en person som total förebild – vi har alla våra svaga och starka sidor – däremot finns det enskilda handlingar att beundra, till exempel insatserna från läkare utan gränser”.
Oanad talang: Var rätt snabb på att montera Saab-bilar i min ungdom.
Pernilla Halling