Redovisningstillsynen måste utgå från att IFRS är ett principbaserat regelverk där mer än en lösning ofta är möjlig, anser Göran Arnell från KPMG och Claes Janzon från PricewaterhouseCoopers. Det är också viktigt att följa internationell utveckling och undvika särsvenska lösningar.
I Sverige ligger det yttersta ansvaret för redovisningstillsynen hos Finansinspektionen, men granskningen utförs av respektive marknadsplats, det vill säga av Nasdaq OMX Stockholm AB (börsen) och NGM Equity AB (NGM). Den svenska modellen där börserna själva åläggs ansvar för redovisningstillsynen är tämligen unik inom EU.
Börsen har publicerat rapporten ”Sammanfattning av iakttagelser i Nasdaq OMX Stockholms genomgång av årsredovisningar 2007”. Vi menar att rapporten i några fall innehåller felaktigheter i förhållande till IFRS och inslag av normgivning, något som inte är förenligt med EU:s krav på organ som utövar redovisningstillsyn. Här är exempel på frågor som FAR SRS i positivt syfte har diskuterat med börsen som input för den fortsatta tillsynen.
När det gäller bolags årliga prövning av goodwillvärden förklarar börsen att det ofta saknas upplysning om vilket antagande som gjorts av framtida bruttovinstmarginaler. Det är inte så överraskande att denna upplysning saknas i bolagens rapportering; det finns inte något sådant upplysningskrav i IAS 36. Sådana upplysningar är endast aktuella om relativt små ändringar i marginalantagandena skulle leda till ett nedskrivningsbehov.
Av Basis for Conclusions till IFRIC 17 framgår att IFRIC anser att en ändring av IFRS 5 erfordras för att kunna redovisa en utdelad verksamhet som avvecklad verksamhet redan vid tidpunkten för utdelningsbeslutet.
Vid utdelning av verksamhet till aktieägarna hävdar börsen att utdelningsbeslutet är utlösande för när klassificering som avvecklad verksamhet ska ske. Detta är inte något som behandlas i IFRS 5. Börsens tolkning avviker från den som IFRIC gjort1. IFRIC anser att tidpunkten för när en utdelad verksamhet kan redovisas som avvecklad verksamhet infaller då utdelningen verkställts. Även de större revisionsbyråerna har på global nivå gjort samma tolkning som IFRIC. Det är olyckligt om börsen medverkar till att skapa särsvenska lösningar.
Börsen gör tolkningen att IAS 12 inte medger att underskottsavdrag endast partiellt tas upp som uppskjuten skattefordran utom i exceptionella fall. Det är olyckligt om börsen underkänner bolagens möjlighet att göra sannolikhetsbedömningar vad gäller den andel av underskottsavdrag som sannolikt kommer att kunna utnyttjas. Att göra bedömningar är en viktig del av IFRS, något som kan föranleda särskilda upplysningar om gjorda uppskattningar. Partiell aktivering av skattevärde i underskottsavdrag förekommer i internationell IFRS-praxis. Det kan även konstateras att IFRIC, i samband med överväganden att utfärda vägledning om tillämpning av sannolikhetskriteriet i IAS 12, noterade att kriteriet ska tillämpas på delar av de totala outnyttjade underskottsavdragen och inte bara på underskottsavdragen som en helhet. Det är viktigt att komma ihåg att IFRS är principbaserat.
Börsen argumenterar för att återköp/försäljning av egna aktier inte bör redovisas mot balanserade vinstmedel utan hellre under kapitalslaget ”Övrigt tillskjutet kapital” eller i ett eget kapitalslag ”Egna aktier ”. Det är lätt att sympatisera med logiken i börsens resonemang. Inom IFRS finns dock ingen reglering av hur egna aktier ska redovisas. Det innebär att bolagen själva ska utveckla en princip och tillämpa denna konsekvent. Internationellt varierar praxis. För att åstadkomma en enhetlig redovisning bör det därför ske på internationell nivå, lämpligen genom ett uttalande från IFRIC.
När det gäller IFRS 7 förklarar börsen att ”Eftersom det rör sig om nya krav har börsen valt att inte ta upp dessa i de brev som sänts ut utan i stället kommentera de iakttagelser som gjorts nedan i form av en mer systematisk genomgång”. Det ger intryck av att man inte behöver ta så allvarligt på nya redovisningsregler under det första tillämpningsåret. I sämsta fall innebär det att det går ytterligare ett år med brister i bolagets rapportering utan adekvata åtgärder från bolagets sida.
Problemet med gränsdragning mellan redovisningstillsyn och redovisningsnormgivning förekommer även i andra länder. För den intresserade rekommenderas läsning av Revisjon og Regnskap, Utgave 8/2007, Kredittilsynets regnskapskontroll med de börsnoterte foretakene av Erlend Kvaal, Handelshöyskolen BI i Norge.
Vi anser att redovisningstillsynen är viktig för utvecklingen av god redovisningssed på såväl nationell som internationell nivå. Det är av största betydelse att den sker med utgångspunkt i att IFRS är ett principbaserat regelverk. Börserna bör också avhålla sig från att bedriva normgivning, även om gränsdragningen mellan tillsyn och normgivning ibland kan vara svår2.
Det är också önskvärt att börserna löpande kommunicerar sina iakttagelser, även avseende delårsrapportering. NGM har valt att kontinuerligt publicera sina iakttagelser från granskningen av både delårsrapporter och årsredovisningar i anonymiserad form.
Då Nasdaq OMX Stockholm nyligen har begärt att befrias från sitt ansvar för redovisnings tillsynen väcks nu frågan om hur den framtida tillsynen ska utformas. Vi menar att alla berörda parter – inte minst från näringslivets sida – måste delta i processen med att utforma en redovisningstillsyn som medverkar till fortsatt förtroende för både börserna och bolagens rapportering. Sker detta bäst genom självregleringens möjligheter eller är det effektivare att Finansinspektionen helt tar hand om tillsynen? Från FAR SRS sida är vi mycket intresserade av att skissa på alternativa upplägg, men fler aktörer måste hänga på.
Göran Arnell är ordförande i policygruppen för redovisning hos FAR SRS samt partner på KPMG.
Claes Janzon är ledamot i policygruppen för redovisning hos FAR SRS samt partner på PricewaterhouseCoopers.