Innehåll

Balans nr 5 2009

Debatt: Skatteverkets befogenheter måste ses över!

Carl Lindstrand ställer sig frågande till det faktum att Skatteverket har befogenheter att samla in känslig information om enskilda individer i syfta att granska dem. Vad är egentligen skillnaden mot den hårt kritiserade FRA-lagen?

Under rubriken ”spridningen av Skatteverkets personuppgifter måste stoppas” slår Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand ett slag för den personliga integriteten och kräver att massutlämnandet av integritetskränkande uppgifter stoppas (DN debatt 1 februari 2009). Detta är ett välkommet ställningstagande. Den som tagit del av den debatt jag nyligen fört med Skatteverket bör dock ha noterat ett ännu mer angeläget problem: Skatteverkets massinsamlande av integritetskränkande uppgifter (Legala Affärer nr 6/08, nr 7/08 och nr 8/08; inläggen finns även på <www.legalaaffarer.se>).

Skatteverket har således mycket långtgående befogenheter att granska enskilda genom att själv bestämma att man ska ta del av uppgifter hos exempelvis banker eller internetleverantörer. Detta kan ske genom ett så kallat ”tredjemansföreläggande”, i vilket fall det handlar om ett enskilt föreläggande om specifika uppgifter för en specifik person, eller genom så kallad ”tredjemansrevision”, där man tar ut ett generellt beslut om revision av en näringsidkare för att granska dess kunder. Exempel på sådana tredjemansrevisioner är granskningarna av kunderna på Blocket.se, internetleverantören Bahnhofs samtliga kunder samt ett stort antal klientmedelskonton hos SEB. I dessa fall rör det sig alltså om rena massinsamlanden från Skatteverkets sida, vilket bland annat Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg jämfört med massavlyssning genom FRA. Detta är en adekvat liknelse då Skatteverket, i likhet med FRA, alltså har mycket långtgående befogenheter att ägna sig åt massinsamling av känslig personlig information – men till skillnad från FRA samlar Skatteverket in sådan information i det uttryckliga syftet att granska enskilda svenska medborgare. En ytterligare skillnad är att Skatteverkets beslut om att inhämta sådana uppgifter för närvarande inte kan bli föremål för domstolsprövning.

Det ökade bruket av kredit- och kontokort liksom av internet medför att en persons levnadsvanor i princip helt kan kartläggas med hjälp av de uppgifter Skatteverket för närvarande får inhämta efter eget gottfinnande. Insamling av ospecificerade uppgifter utan skälig misstanke om felaktighet eller oegentlighet, även kallat fishing expedition med en term hämtad ur anglosaxisk rättstradition, är emellertid ett förfarande som underkänts av Europadomstolen och som anses kränka den enskildes rätt till respekt för sitt privatliv. Ur ett integritetsperspektiv framstår därför tredjemansrevision som ett svårmotiverat förfarande, som också är otillåtet i näraliggande länder som Norge, Tyskland och Storbritannien. Möjligheten att besluta om tredjemansrevision slopades även av den tidigare borgerliga regeringen under Carl Bildt, men återinfördes av den efterföljande socialdemokratiska regeringen under Göran Persson. Detta trots mycket hård kritik från samtliga remissinstanser (med undantag för dåvarande Riksskatteverket) varvid det bland annat uttryckligen varnades för risken att dåvarande skattemyndigheten skulle komma att ägna sig åt undersökningar av fishing expedition-karaktär.

Nyligen har två motioner på temat översyn av reglerna kring tredjemansrevisioner och tredjemansföreläggande lagts av, de på integritetsområdet namnkunniga riksdagsledamöterna, Camilla Lindberg (motion 2008/09:Sk394) respektive Annie Johansson (motion 2oo8/o9:Sk284). Annie Johansson har även nyligen i en skriftlig fråga till regeringen (nr 2008/09:328) begärt besked om den sittande borgerliga regeringen har för avsikt att göra en välbehövlig översyn av Skatteverkets befogenheter att inhämta uppgifter om enskilda hos tredje man.

Om Mats Sjöstrand menar allvar med att Skatteverket vill värna den enskildes integritet bör han ställa sig bakom dessa initiativ och begära att regeringen inte bara utreder hur uppgifter ska få lämnas ut, utan även hur de ska få samlas in.

Carl Lindstrand är advokat, civilekonom och delägare i Hagenfeldt Advokatbyrå, med särskild inriktning mot företagstransaktioner och verksamhetsstyrning.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...