Balans nr 6/7 2009

Profil i Balans: Förstärkt fokus på skatterisker

Förslag till nya redovisningsregler för inkomstskatt

International Accounting Standards Board (IASB), som ansvarar för utgivningen av International Financial Reporting Standards (IFRS), publicerade 31 mars 2009 ett utkast till ny standard avseende redovisning av inkomstskatter, IAS 12. Projektet var ursprungligen ett samarbetsprojekt mellan IASB och US Financial Accounting Standards Board (FASB), i syfte att minska skillnaderna mellan US GAAP och IFRS skriver Daniel King.

Utkastet, som nu är ute på remiss, innehåller grundläggande skillnader i beräkningen av skatt och kraven på upplysningar i skattenoten. Den fråga som kanske är av störst intresse är identifieringen och kvantifieringen av skatterisker samt de upplysningskrav som är knutna till dessa.

I juni 2006 publicerade ansvariga för utgivningen av US GAAP en uppdaterad version gällande regler för hantering av skatterisker samt kraven på upplysningar i samband med dessa, FIN 48. Införandet av FIN 48 visade sig påverka bolagens rapportering av skatterisker i större utsträckning än väntat. Regelverket har till och med beskrivits som en ”minisox” eftersom det är mycket detaljerat. Priset för implementering samt efterlevnad av regelverket har dessutom i vissa fall varit mycket högt. En av anledningarna att FIN 48 innebar så mycket arbete var att bolagen inte hade en tillfredsställande överblick över sina skatterisker. Detta medförde att bolagen var tvungna att identifiera riskerna innan de kunde rapportera dem. Dessutom visade sig kraven på upplysningar i skattenoten vara av stort intresse för skattemyndigheterna.

Eftersom syftet har varit att minska skillnaderna mellan IFRS och US GAAP, har de som tillämpar IFRS emotsett harmoniseringsprojektet med viss oro, särskilt med tanke på den eventuella anpassningen til] FIN 48. Förslaget visar sig nu inte leda till den anpassning till FIN 48 som man befarade. Detta innebär emellertid inte att de som tillämpar IFRS kommer undan helt och hållet. Utkastet från IASB klargör att bolag ska rapportera alla sina skatterisker ”using the probability-weighted average amounts of possible outcomes assuming that the tax authorities will examine the amounts reported to them by the entity and have full knowledge of all relevant information.” Bolag bör således beskriva sina skatterisker och indikationer på möjliga finansiella effekter av belopp hänförliga till skatteriskerna samt när dessa effekter förväntas uppstå.

Utkastet i ett vidare perspektiv

Mot bakgrund av rådande finansklimat är det inte överraskande att kraven på bolagens ansvarstagande har ökat. Som en följd av detta har även kraven på transparens i bolagens redovisning tilltagit. Vidare har regeringar världen över vidtagit åtgärder mot aggressiv skatteplanering eftersom det har blivit viktigare att förhindra en krympande skattebas. Skärpta regler kring hantering av skatterisker, och vad som i själva verket kan vara upplysningar om skatteplanering i ett bolag, skulle således antagligen inte anses som kontroversiella i politiska sammanhang. Sammantaget innebär detta att det knappast är meningsfullt för näringslivet att motarbeta utvecklingen mot ökad transparens och rapporteringen av skatterisker.

Dessutom har Skatteverket och dess motsvarigheter i övriga länder påbörjat eller redan implementerat ramverk för riskbedömning av bolag i syfte att kunna kategorisera dessa och fördela sina resurser därefter. I flera länder, däribland Storbritannien, kräver därför skattemyndigheterna att bolagen har en tydlig skattestrategi som kan granskas som en del i skattemyndigheternas riskbedömningsprocess. I Sverige håller Skatteverket för närvarande på att inleda arbetet med att utforma kriterier för en sådan riskbedömning.

Konsekvenser

Skatteriskhantering har varit på tapeten under en lång tid utan att riktigt ha nått fram. De föreslagna ändringarna avseende redovisning av inkomstskatter enligt IFRS tillsammans med Skatteverkets påbörjade process att riskbedöma bolag kommer dock sannolikt medföra att området hamnar i fokus. Vad kan då företagsledningarna göra för att hantera sina skatterisker och undvika oangenäma överraskningar när Skatteverket knackar på dörren? De bolag som redan har en skattestrategi bör se över denna för att säkerställa att skattehanteringen sker i linje med styrelsens förväntningar. Dessutom kan bolagets existerande ramar för skatteriskhantering eventuellt behöva utvärderas för att säkerställa att de omfattar alla skatterisker och därmed är i linje med de föreslagna skatterapporteringsreglerna. Sanningen är dock att de flesta svenska bolag inte har någon dokumenterad skattestrategi eller definierad process för hantering av skatterisker överhuvudtaget. Detsamma gäller dokumentation kring interna processer och tillhörande kontroller vid skatterapporteringen. Sannolikt kommer den pågående utvecklingen att medföra att vi får en skatterapportering värd namnet.

Daniel King är Senior Tax Manager på Ernst & Young.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...