Aktiemarknaden var i fritt fall förra året, men i storkoncernernas goodwillposter ser det ut som om allt har varit frid och fröjd. Är det så intressenterna vill ha redovisningen, eller ska revisorerna börja ryta ifrån, undrar Carl Grefberg på KPMG.
Det var meningen att det skulle svänga. Allt arbete som storbolagen har lagt på sin IFRS-anpassning de senaste åren skulle bland annat resultera i mer rörliga balansräkningar. De redovisade värdena på tillgångar skulle kunna växa och krympa med den faktiska utvecklingen på marknaden, var det tänkt, för att ge en mer rättvisande bild. En viktig aspekt är att koncerner löpande ska pröva värdet på sina gigantiska goodwillposter, spåren av bolagsköp till priser över bokförda värden.
Men facit efter förra årets aktiemarknadskrasch är att det eftersträvade svänget i goodwillposterna helt uteblir i skarpt läge. Carl Grefberg, styrelseledamot och ansvarig för företagsvärderingar på KPMG, konstaterar att de femtio största börsbolagen tillsammans uppgav sig ha 788 miljarder kronor i goodwill vid årsskiftet, men att nedskrivningarna för 2008 bara uppgick till marginella 6 miljarder kronor.
– Dilemmat är att ramverket för IFRS föreskriver värdering till verkligt värde med dynamiska balansräkningar som följd, samtidigt som bolag är ovilliga att ta kostnader för nedskrivningar, säger Carl Grefberg.
Inga skattemässiga effekter
Hanteringen av goodwillposterna har inga skattemässiga effekter och knappast heller några långsiktiga effekter på företagsvärderingen. Men på kort sikt ger nedskrivningarna en ytterligare begränsning för hur mycket av vinsten som får delas ut till ägarna, något som kan vara nog så besvärande i ett läge där resultaten för många företag redan är svaga av konjunkturskäl. Dessutom sänker nedskrivningarna resultatet, vilket kan se generande ut för ledning och styrelse.
Företag har rätt att välja fritt mellan två sätt att beräkna värdet på sina goodwillposter, vilket kan ses som ett undantag från redovisningens grundläggande försiktighetsprincip (se faktaruta nedan där de två metoderna beskrivs).
Goodwillvärdering oberörd
Marknadsvärdena på aktier halverades från toppen 2007 till slutet av 2008, men goodwillvärderingen hölls alltså närmast oberörd.
– När IFRS-reglerna nu ställs på prov går företagen över från multipelvärdering till nyttjandevärde, konstaterar Carl Grefberg.
På så sätt slipper koncernerna skriva ned sina goodwillvärden, givet att de antaganden som görs i värderingen kan passera för rimliga. Men är de det? Carl Grefberg tycker sig se en tendens hos företagen att anta snabb förbättring av marginaler och tillväxt, i kombination med gynnsamma, det vill säga låga, diskonteringsräntor. Hans intryck är att de gärna räknar utifrån dagens låga löpande räntor och bortser ifrån att avståndet mellan företagens och riksgäldens inlåningsräntor har vuxit sedan före förra årets kreditkris.
Så vad gör man då som revisor om man ställs inför en goodwillvärdering som i och för sig har gjorts i god ordning men där affärsantagandena tycks åra åt glädjehållet?
– Det får ju som alltid bli en diskussion mellan revisor och styrelse. I vissa fall blir det ju jämkningar, men utfallet för 2008 visar väl att det är styrelserna som har gått segrande ur striden hittills.
Ar det rätt?
– Det är väl frågan som man ska lämna öppen för kollektivet: revisorerna, styrelserna och aktiemarknadens intressenter, ak
Munhuggning om ”bisarra” IFRS-siffror
Jättebanken HSBC:s ordförande Stephen Green har fått en verbal smocka sedan han uttryckt stark kritik mot International Financial Reporting Standards (IFRS).
Vid ett framträdande sa Stephen Green att några aspekter av IFRS ”bara kan beskrivas som bisarra”, rapporterar den brittiska tidskriften Accountancy. ”Kravet att ta förändringar i verkligt värde på dina egna lån över resultaträkningen är mitt favoritexempel, men inte det enda”, sa han.
Svaret från vänkretsen runt IFRS lät inte vänta på sig. David Cairns, tidigare generalsekreterare för International Accounting Standards Committee (IASC), framhöll att något krav inte föreligger, utan att det är en rättighet under snävt begränsade omständigheter – en rättighet som Stephen Greens egen bank dessutom tillämpar.
”Så med Greens logik är HSBC:s rapporter bisarra, men inte på grund av IFRS utan HDBC-ledningens egna val”, sa David Cairns.
Företagen får väljs metod
Företag har rätt att välja mellan två sätt att bedöma värdet på sin goodwillposter. Om någon av metoderna ger ett värde som är minst lika högt som det bokförda så behöver ingen nedskrivning göras.
Det ena sättet är att beräkna verkligt värde minus försäljningskostnad, ofta med stöd av multipelvärdering med utgångspunkt i marknadsvärden på liknande tillgångar. Exempelvis kan aktiers värde bestämmas utifrån priset på börsnoterade aktier i liknande verksamheter.
Det andra sättet är att beräkna nyttjandevärdet (”value in use”), genom diskontering av de kassaflöden som tillgångarna antas ge upphov till framöver. Det öppnar för mer subjektivitet. Om kassaflödena har fått en tillfällig knäck sedan förvärvstillfället, och de kan antas nå tillbaka till goda nivåer inom en femårsperiod, kan nedskrivning undvikas.