Men viktigt frågetecken kvarstår om underprisöverlåtelser

Runt 20 miljarder kronor i skatter kan svenska fastighetsbolag behöva betala efter två domar i Regeringsrätten. Bakgrunden är avancerade handelsbolagsstrukturer, i syfte att komma undan skatt, som upprättades före förra årets införande av stopplagstiftningen mot så kallade underprisöverlåtelser.

Skatteflyktslagen gäller när fastighetsbolag har förpackat fastigheter i handelsbolag för att komma runt beskattning. Det slår Regeringsrätten fast i två typfall, medan ett tredje fall återförvisas till Skatterättsnämnden med hänvisning till otydligheter. Domarna gäller så kallade förhandsbesked i Skatterättsnämnden, men har också bäring på ett hundratal skatteärenden om genomförda affärer som nu ligger i länsrätten, nästan alla i Stockholm.

Sedan april 2008 gäller stopplagstiftning mot så kallade underprisöverlåtelser till handelsbolag. Sådana har ingått i lösningar för att komma runt skatten vid försäljning av fastigheter som ökat i värde. Men för en stor mängd affärer gjorda mellan 2003 och 2008 har rättsläget varit oklart. Fabege och Nordea hör till de stora bolag som använt sig av avancerade strukturer med handelsbolag för att inte bli skattskyldiga, och som nu kan väntas få bakläxa när fallen når domstol.

Känsligt ämne

Professionella skatterådgivare har varit inblandade i affärer av de aktuella typerna, och har i vissa fall sålt in lösningarna till fastighetsägarna. Frågan har förstås även varit aktuell för revisorer sedan flera år. Bland experter som Balans har varit i kontakt med talar flera om att ämnet är känsligt i branschen, och därför väljer de att inte uttala sig offentligt om vilken roll deras egna eller andras byråer har spelat.

– Det här har ju varit ett väldigt utbrett förfarande som många har gett råd kring, eller haft att hantera på ett eller annat sätt, säger Anders Hultqvist, adjungerad professor i finansrätt vid Stockholms universitet.

Runt 20 miljarder kronor

Enligt Skatteverket handlar det totalt om över hundra fall, med skatt på sammanlagt runt 20 miljarder kronor, som nu sätts i nytt juridiskt ljus. De flesta av fallen påminner om ”Cypernmålet”, det typfall som Regeringsrätten valde att inte avgöra, utan skickade tillbaka. Därmed kvarstår ett viktigt frågetecken, men flera experter bedömer att Regeringsrättens motiveringar i de två klara fallen pekar mot ett stopp även i fall som liknar det återremitterade.

Skatterättsnämnden fann att andra skatteregler än skatteflyktslagen var tillämpliga och gjorde därför ingen explicit prövning av om företagets förfarande utgjorde skatteflykt. Där begär dock Regeringsrätten att den lägre instansen ändå ska ta ställning.

Cypernmålet är ett exempel på en typ av fall som har kallats ”Hollandslösningar”. Idén med dem är att en fastighetsvinst, genom underprisöverlåtelser mellan dotterbolag, flyttas till ett land som inte beskattar kapitalvinst på andelar i handelsbolag.

Alexander Kristofersson