Ekonomiutbildningen är en av de största och snabbast växande utbildningarna i Sverige. Högskoleverket varnar för risk för ett betydande överskott på ekonomer. Samtidigt råder akut lärarbrist inom studenternas populäraste ämne – redovisning.

I stort sett alla större universitet och högskolor erbjuder utbildningar i ekonomi. Studenterna kan välja mellan ett flertal olika program på tjugotalet olika lärosäten. Utbildningens längd varierar mellan tre och fem år. Sedan 2007 finns en nationell civilekonomexamen som hittills elva lärosäten har kvalificerat sig för.

Efterfrågan på ekonomer kommer enligt Högskoleverkets prognos att fortsätta växa, men inte i samma takt som tillströmningen till de många utbildningarna, vilket gör att verket varnar för ett ”betydande överskott”.

– Om ingenting förändras när det gäller resurstilldelning och studenternas intressen så kommer förmodligen Högskoleverkets prognos att slå in. Ett problem med ekonomutbildningen är att det har blivit en billig massutbildning, men vi anser att varje plats måste få större resurser och då kommer antalet platser att minska, säger Alexander Beck, utredningschef på Civilekonomerna.

– I nuläget examineras omkring 6 000 ekonomer per år och de flesta får jobb. Alla kanske inte får sitt första jobb inom den fördjupning som de har valt, men det är en bred utbildning som också ger möjlighet att sadla om under yrkeslivet, fortsätter han.

Det senaste decenniet har redovisning gått om marknadsföring som den mest populära inriktningen bland studenter. Alexander Beck tror att det beror på att studenterna anpassar sig till arbetsmarknaden:

– I takt med att marknadsförarna fått svårare att hävda sig på arbetsmarknaden har redovisning tagit täten som det mest populära ämnet. Det är där som jobben finns.

Lärarbrist

Om redovisning numera är studenternas populäraste val är det desto svårare att locka kvalificerade lärare till ämnet. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många disputerade lärare i redovisning för att täcka behoven på de växande ekonomutbildningarna.

– Redovisning har blivit ett allt populärare ämne bland studenterna, men på många lärosäten brister kompetensen inom ämnet, säger Carl Sundström, utredare på Högskoleverkets utvärderings avdelning.

Kompetensbristen uppdagades i samband med att Högskoleverket gick igenom ansökningarna om examensprövningsrätt för den nyinrättade civilekonomexamen 2007: endast 6 av 23 sökande lärosäten blev godkända i första omgången.

– Den vanligaste anledningen till avslag var att de saknade kompetens i redovisning, säger Carl Sundström.

En orsak kan vara att det inte premieras att ha disputerat i ekonomi på arbetsmarknaden.

– Att disputera har blivit mer som ett kall än någonting som ger utdelning i karriären. För att få fram tillräckligt många disputerade lärare, måste det erbjudas alternativa karriärvägar för disputerade, menar Civilekonomernas Alexander Beck.

För tillfället slåss skolorna om de begränsade resurserna och det är goda tider för disputerade ekonomer inom redovisning. Universiteten i Stockholm och Uppsala har till exempel på grund av lärarbristen valt att gå samman för ett gemensamt masterprogram.

– Behovet av att samverka hänger samman med att det är så få som har doktorskompetensen som behövs för att vara lärare på masternivå, säger Cecilia Lindholm, programansvarig i Uppsala.

Carl Sundström på Högskoleverket konstaterar att just inom redovisning har det länge funnits en brist som varit svår att åtgärda.

– Men jag tror att examensrättsprövningarna (för civilekonomexamen, reds. anm.) satte i gång en diskussion som nu börjar få konsekvenser ute på institutionerna.

Rakel Lennartsson