Civilekonomerna vill etablera ett nytt ackrediteringssystem

Kan en ackreditering av svenska ekonomutbildningar bidra till att höja nivån på undervisningen? Det hoppas Civilekonomerna som i samarbete med ett antal parter på arbetsmarknaden skissar på ett ackrediteringssystem.

I dag finns ett hundratal olika ekonomutbildningar vid totalt 26 universitet och högskolor i Sverige. Enligt Alexander Beck, utredningschef på Civilekonomerna, är kvaliteten på utbildningarna mycket varierande. Bland annat är han kritisk till det låga antalet timmar lärarledd undervisning.

– Med 4-6 timmar undervisning i veckan är det inte konstigt att kvaliteten blir lidande, säger Alexander Beck.

Som ett led i arbetet för att höja nivån på ekonomutbildningen vid svenska universitet och högskolor vill Civilekonomerna etablera ett ackrediteringssystem. Förhoppningen är att det ska bidra till att svenska ekonomutbildningar uppnår en hög internationell klass. Tillsammans med ett antal parter på arbetsmarknaden håller Civilekonomerna på att skissa på ett pilotprogram för att ta fram kriterier för granskningen. Samtliga parter bidrar ekonomiskt till pilotprojektet, men med anledning av att det ännu är i sin linda vill Civilekonomerna inte gå ut med vilka dessa är. Flera högskolor har anmält sitt intresse för att delta i pilotprojektet och förhoppningen är att ett ackrediteringsinstitut ska vara etablerat inom ett par år.

Det ska bli lättare att veta vad man får

Tanken är att ackrediteringssystemet ska möjliggöra en jämförelse av olika ekonomutbildningar.

– Blivande studenter ska själva kunna avgöra exempelvis om de vill ha ett aktivt nattliv eller en utbildning med tät undervisning. Allt sådant ska gå att se. Men informationen kommer även att vara värdefull för arbetsgivare som ska rekrytera, säger Alexander Beck.

Alexander Beck betonar att ackrediteringen inte syftar till att likrikta ekonomutbildningarna.

– Förhoppningen är att de olika utbildningarna ska utveckla sin egen profil.

Svenska universitet och högskolor granskas av Högskoleverket och resultaten av granskningarna är offentliga. I granskningen av generella examina ingår studenterna men varken näringsliv eller berörda organisationer är involverade, vilket är en brist enligt Alexander Beck. Vid granskningar gjorda av internationella ackrediteringsinstitut, exempelvis kvalitetsstämpeln EQUIS (European Quality Improvement System), är näringslivet delaktigt i granskningen, däremot inte studenterna. Resultatet av den internationella granskningen är inte offentligt. Tanken är att det ackrediteringsinstitut som håller på att ta form ska ta vara på fördelarna i dessa två granskningssystem.

Ackrediteringen ska ske till självkostnadspris, vilket innebär att högskolorna ska betala en avgift. Alexander Beck tror inte att detta kommer att verka avskräckande.

– Det handlar ju om att konkurrera om studenterna. Och syftet är att kunna visa att man håller hög internationell klass, säger han.

Pernilla Halling