I detta nummer av Balans kommenterar Urban Engerstedt två ärenden. Det första gäller ett beslut från Göta hovrätt som handlar om huruvida begreppet revision i förmånsrättslagen omfattar även en revisors lagstadgade skyldighet att granska en upprättad kontrollbalansräkning enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen (ABL). Det andra ärendet är ett skadeståndsmål mellan VTB Bank Europe Plc och KPMC samt en auktoriserad revisor på KPMG. I detta mål, som har pågått i runt tio år, friar nu Svea hovrätt KPMG från skadeståndsanspråken.
I Balans nr 2/2009 kommenterade jag ett tingsrättsbeslut enligt vilket granskning av kontrollbalansräkning inte är revision och därmed inte heller förmånsberättigat enligt 10 a § förmånsrättslagen. Jag tillät mig att uttrycka förvåning över beslutet och även förutsätta att hovrätten, dit beslutet överklagats av revisionsbyrån, skulle komma att ändra detta. Så har nu också skett. I beslut 2009-05-29 (ö 3456-08) har således Göta hovrätt med ändring av tingsrättens beslut fastställt att revisionsbyråns fordran på ersättning för utförd granskning av kontrollbalansräkning ska utgå med förmånsrätt.
Frågan i detta domstolsärende är således om begreppet revision i förmånsrättslagen omfattar även en revisors lagstadgade skyldighet att granska en upprättad kontrollbalansräkning enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen (ABL). I 10 a § förmånsrättslagen anges att ”allmän förmånsrätt följer med fordran på ersättning för uppdrag att fullgöra sådan revision som är föreskriven i lag eller annan författning.” Hovrätten konstaterar att förmånsrättslagens ordalydelse inte innehåller någon uttrycklig koppling till revisionskapitlet (9 kap.) i ABL men att det däremot framstår som klart att sådant revisionsarbete som anges i 9 kap. ABL omfattas. Enligt hovrättens mening är dock revision ett relativt allmänt begrepp och inte begränsat till granskning av ett bolags årsredovisning och bokföring. Även en revisors uppgift enligt 25 kap. 13 § ABL utgör en granskning av uppgifter från ett bolags räkenskaper, vilket, enligt hovrätten, rent språkligt inte förefaller vara oförenligt med begreppet revision.
Hovrätten pekar vidare på begreppet ”god revisionssed” och framhåller att vad detta begrepp mera i detalj omfattar inte framgår av ABL:s relativt allmänt hållna bestämmelser utan anses i väsentlig mån få sitt innehåll genom bland annat de rekommendationer som FAR SRS utarbetar. Hovrätten hänvisar i detta sammanhang till RevR 1 och framhåller att det av denna revisionsrekommendation således torde framgå att åtgärden att granska en kontrollbalansräkning är en revisionsfråga som omfattas av begreppet god revisionssed.
Sammantaget har Göta hovrätt alltså funnit att det inte är en alltför vid tolkning att låta begreppet revision i förmånsrättslagen omfatta även en revisors lagstadgade skyldighet att granska en upprättad kontrollbalansräkning enligt 25 kap. 13 § ABL.
Hovrättens beslut har överklagats av konkursboet. I sin ansökan till Högsta domstolen (HD) om prövningstillstånd anför man att hovrättens beslut medför att förmånsrätten för en revisors uppdrag i ett aktiebolag kommer att utvidgas till att omfatta ett mycket stort antal uppgifter som en revisor har enligt ABL. Konkursboet framhåller även att HD aldrig tidigare haft anledning att ta ställning till omfattningen av revisors förmånsrätt enligt 10 a § förmånsrättslagen och att det därför är angeläget med ett vägledande avgörande i fråga om revisorns granskning av kontrollbalansräkning. Man anser vidare att HD i samband med detta även ska överväga i vad mån förmånsrätten ska omfatta alla övriga arbetsuppgifter – utöver revision och granskning av kontrollbalansräkning – som revisorn har enligt ABL.
Urban Engerstedt