Innehåll

Balans nr 8/9 2009

Skatt: Internprissättning i lågkonjunktur

Mot bakgrund av den rådande lågkonjunkturen kan intern-prissättningsstrategier användas som ett effektivt verktyg för att sänka multinationella företags skattekostnader. Den här krönikan beskriver kortfattat hur företags internprissättning kan 1) modifieras kortsiktigt för att förebygga kostsamma upptaxeringar och skattetillägg eller 2) omstruktureras för att på längre sikt förbättra företagets skatteposition.

Undersökningar genomförda före lågkonjunkturen avseende svenska multinationella företag visar att skatterevisioner med fokus på internprissättning resulterar i upptaxering och skattetillägg i cirka 40 respektive 30 procent av fallen. Dessa siffror kan komma att öka under lågkonjunkturen då skattemyndigheter strävar efter att försvara en vikande skattebas orsakad av lägre vinstnivåer hos lokala företag. Detta i kombination med att det kan uppstå svårigheter för företag att följa sin internprissättningspolicy under det rådande ekonomiska läget kan leda till en eventuell ökning av upptaxeringar och/eller skattetillägg framöver.

Internprissättningsstrukturen hos många företag är utformad utifrån ett antagande om stabila ekonomiska villkor (exempelvis intäkter, kostnader och lönsamhet). Dessa villkor kan emellertid drastiskt förändras under en lågkonjunktur. Likaså kan nya affärsstrategier introduceras av företag som en reaktion på lågkonjunkturen. Dessa faktorer kan leda till en förändrad fördelning av risker inom en koncern, vilket resulterar i att den befintliga internprissättningsstrukturen blir inaktuell.

Företag bör, efter att ha utvärderat hur lågkonjunkturen påverkar deras internprissättningspolicy, överväga att 1) minimera potentiella risker och/eller 2) använda internprissättning som ett planeringsverktyg. Är målsättningen att minimera risker kan den aktuella policyn modifieras via kortsiktiga, ofta tillfälliga, lösningar. Ligger fokus på planering kan mer långsiktiga lösningar implementeras.

Kortsiktiga lösningar inkluderar bland annat att 1) revidera jämförbarhetsstudier, 2) tillfälligt modifiera aktuella avtal och 3) analysera hur lågkonjunkturen påverkar värdet på immateriella tillgångar (så kallade IP).

Jämförbarhetsstudier kan omarbetas för att i högre grad avspegla lågkonjunkturens förhållanden. Ett alternativ är att analysera finansiella data över en längre tidsperiod för att omfatta en hel konjunkturcykel, inklusive föregående lågkonjunktur. Ett annat sätt är att kvantifiera effekten av lågkonjunkturen med hjälp av statistiska beräkningar eller marknadsanalyser och därmed uppskatta vad en rimlig vinstnivå är under rådande ekonomiska omständigheter.

Omförhandling av koncerninterna avtal kan stödjas av att även oberoende parter omförhandlar avtal under instabila marknadsförhållanden. Dock bör den avtalspart som kortsiktigt förlorar ekonomiska fördelar kompenseras när lågkonjunkturen är över. Exempelvis kan risken för överkapacitet kortsiktigt flyttas över mellan parterna i ett tillverkningsavtal. Ett exempel på detta är att den centrala entreprenören i en koncern tillfälligt sänker sitt minimikrav på inköp från en tillverkare (och därmed sänker tillverkarens vinst) och sedan när förhållandena på marknaden har förbättrats ökar tillverkarens ersättning som kompensation för den tidigare inkomstförlusten.

Värdet på IP tenderar att minska under en lågkonjunktur (till exempel IP relaterat till lyxartiklar), vilket kan motivera en sänkning av den vinstmarginal som allokeras till ägaren av tillgången. Under ett licensarrangemang kan ett alternativ vara att tillfälligt upphöra med royaltybetalningarna. Mindre kontroversiella alternativ kan vara att implementera en rörlig royaltynivå baserad på försäljningsvolym eller tillämpa en form av vinstfördelning tillsammans med ett royaltytak/-golv.

Långsiktiga lösningar inkluderar bland annat att 1) omstrukturera företagets värdekedja, 2) överföra funktioner och/ eller risker och 3) överföra IP. Potentiella alternativ inbegriper att implementera ett kostnadsfördelningsavtal för en värdedrivande aktivitet (till exempel FOU) för att fördela framtida vinster eller förluster mellan koncernbolagen, omvandla en kontraktstillverkare till en fullskalig tillverkare som bär ekonomiska risker (och därmed kan bära en del av koncernens eventuella förluster) eller att överföra värdefull IP till lågskatteländer. Angående överföring av IP har värdet av dessa tillgångar eventuellt gått ned som ett resultat av lågkonjunkturen, vilket skulle innebära en lägre uttagsbeskattning.

Multinationella företag bör omsorgsfullt balansera sina skattemål mot sin riskprofil, överväga implementeringsfrågor samt ta hänsyn till marknadstrenderna när de väljer internprissättningsstrategi för att hantera lågkonjunkturen.

Elvira Allvin är skattejurist hos Deloitte och är detta nummers representant för FAR SRS skattesektion.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...