Med krav på tre års akademisk utbildning har FAR SRS satt en akademisk ribba för att bli auktoriserad redovisningskonsult. Men krävs det verkligen akademisk utbildning för att arbeta operativt med redovisning åt små företag?
I samband med diskussionen om EU-anpassning av revisionskravet för mindre aktiebolag har frågan om kompetenskraven på redovisningskonsulterna blivit aktuell. Hittills har det varit möjligt att bli auktoriserad redovisningskonsult med en eftergymnasial tvåårig KY-utbildning som grund, därefter tre års praktik med redovisningsarbete. Auktorisationen har skett genom medlemskapet i Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF) och de krav på vidareutbildning för examination som SRF ställer.
Färre uppdrag inom revision. I anslutning till omställningen av revisionskravet för mindre aktiebolag har revisorsorganisationen FAR SRS öppnat för att även ha redovisningskonsulter som medlemmar och även ombesörja auktorisation. Självklart beroende på att en stor del av de obligatoriska revisionsuppdragen kan komma att försvinna, beroende på hur lagstiftningen kommer att se ut.
Med akademiskt fokus på småföretagare? FAR SRS har då valt att ha 180 högskolepoäng (120 ”gamla” poäng) som baskrav, det vill säga tre års akademisk utbildning, förutom vissa övergångsregler. Man har på så sätt satt en akademisk ribba för att kunna bli auktoriserad redovisningskonsult. Detta kan ju ses som naturligt för en organisation som har en stor andel medlemmar med akademisk utbildning och med stor erfarenhet av arbete med revision, alltså inte huvudsakligen inriktat mot praktiskt redovisningsarbete.
Är då akademisk utbildning vad som behövs för att arbeta operativt med redovisning åt vanligtvis små företag? Akademisk ekonomutbildning har ju i sig ganska små inslag av operativa kunskaper för att stödja småföretag. Ekonomutbildningen är mer generell och kan sägas förebereda för arbete på administrativ ledningsnivå, alltså ganska långt från en småföretagares vardag.
Yrkeshögskolan – för operativa kunskaper inom redovisning. Kvalificerad yrkesutbildning – KY (ingår från och med hösten 2009 i den statliga Yrkeshögskolan) – skiljer sig på många sätt från akademisk utbildning. Inte bara genom den stora andelen lärande i arbete (LIA), vanligen en tredjedel av studietiden. Även lärarkåren skiljer sig markant. Eftersom utbildningarna var för sig täcker ett ganska specifikt yrkesområde är många lärare experter på sitt område. Många av dessa är inhyrda konsulter och universitetslärare som återkommer regelbundet och får karaktären av expertlärare.
Det handlar om att den studerande ska ta till sig såväl praktiska som teoretiska kunskaper. Detta måste ske på ett aktivt och interaktivt sätt, bland annat genom att läsa litteratur, göra tillämpningsuppgifter, arbeta med praktikfall/case i grupp och genomföra examensprojekt. I KY-utbildningar räcker inte ens detta eftersom syftet är yrkesfärdigheter och då har LIA (praktiken) en viktig del. Undervisningen ska i övrigt komplettera LIA med yrkeskunskaper inklusive kommunikativ träning, träning på programvaror och träning i kreativt tänkande och entreprenörskap. Allt för att förbereda för ett arbetsliv som ständigt är i förändring.
Ungdomar vill ha yrkesutbildning efter gymnasiet. Att en KY-utbildning för väldigt många ungdomar är ett alternativ till akademisk utbildning behöver ju inte innebära att man måste undvika akademiska inslag. KY är ju trots allt en eftergymnasial utbildningsform, som med fördel blandar yrkesförberedande och allmänna kunskaper, men på ett aktivt tillämpande sätt. Om inte litteraturen uppfyller dessa krav reagerar studenterna snabbt.
Mycket talar alltså för att eftergymnasial utbildning inom Yrkeshögskolan även fortsättningsvis lämpar sig väl för arbete som auktoriserad redovisningskonsult genom sin blandning av operativa kunskaper, akademisk analys och en stor andel lärande i arbete. Att auktorisationen dessutom som förutsättning kräver ett antal år av väl preciserat praktiskt yrkesarbete, oavsett utbildningsbakgrund, talar även det för att examinerade studenter inom såväl KY som Yrkeshögskolan med fördel kan verka i rollen som auktoriserade redovisningskonsulter.
Lag om yrkeshögskolan (2009:128) 6 § utbildningen ska
ha sin grund i kunskap som genererats dels i produktionen av varor och tjänster, dels i vetenskap och utformas så att en hög kvalitet och yrkesrelevans nås,
ge sådana teoretiska, praktiska och erfarenhetsbaserade kunskaper som krävs för att självständigt och i arbetslag kunna utföra kvalificerade uppgifter i arbetslivet,
präglas av såväl stark arbetslivsanknytning som teoretisk förankring,
utvecklas och bedrivas i samverkan mellan arbetsliv och utbildningsanordnare, och
bidra till att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval.
Civilekonom Lena Edsbäcker är lärare i ekonomi och redovisning.
Civilekonom C-G Ekström är lärare i ekonomi och beskattning samt författare för Liber förlag.
Civilekonom Claes Westerberg är rektor med ansvar för utbildningen Ekonomi- och redovisningskonsult. Samtliga vid KY-Akademien vid Studium, Göteborgs Stad utbildning.
Auktoriserad redovisningskonsult Christer Abrahamsson är verksam vid Gothia Revision AB i Göteborg.
Civilekonom och auktoriserad redovisningskonsult Anna Halldenius är verksam vid Arkiv Redovisning AB i Göteborg.