Innehåll

Balans nr 1 2010

Noteringar: Ekonomifunktion i utlandet försvårar revisionen

Internationella koncerner effektiviserar sina ekonomifunktioner genom att centralisera alla dotterbolags redovisningsprocesser till ett land. Men dotterbolagsrevisorer riskerar att hamna på undantag, konstaterar Jan-Hugo Nihlén, auktoriserad revisor och partner på Deloitte.

– Den svenska lagstiftningen gäller ju fortfarande, och det är den vi granskar efter. En sak som bekymrar mig är att man inte alltid är riktigt noga med var räkenskapsmaterialet finns. Det ska finnas i Sverige i original, och arkiveras i tio år. Det finns en tendens att det slarvas med det, och hur kan jag då genomföra revisionen, frågar sig Jan-Hugo Nihlén.

Han beskriver också hur det ibland saknas en separat huvudbok eller klar identitet för varje transaktion för det svenska dotterbolaget, vars transaktioner i stället blandas ihop med moderbolagets.

Utlokaliseringen av ekonomiprocesser benämns ofta out-sourcing, även om funktionerna oftast stannar kvar i koncernens egen regi hos de större bolagen.

– Det här har ökat de senaste fem-sex åren, och här måste vi revisorer se till att vi är starkt engagerade för att kunna ge råd till företaget så att den svenska lagstiftningen följs, säger Jan-Hugo Nihlén.

Även när redovisningsprocesserna är i sin ordning tillkommer ett led i och med revisionen. Det utländska koncernmoderbolagets ledning anser oftast att koncernrevisorn kan utföra delar av granskningen i det svenska dotterbolaget.

– Men då är det jag som planerar vad som ska göras, säger Jan-Hugo Nihlén.

Han betonar att det är viktigt att de utländska kollegerna då är med på noterna, vilket han inte alltid tycker är fallet.

I princip ska det utländska outsourcingbolagets revisor agera som del av den svenska dotterbolagsrevisorns team.

– Traditionellt är det moderbolagets revisor som skickar instruktioner till mig och säger att ur koncernens synvinkel ska granskningen i dotterbolaget utgå från en viss gräns för materialitet, men gränsen är oftast lägre i den svenska revisionen av dotterbolaget. Det förekommer att den utländska revisorn säger att ”vi har granskat ditt bolag här i Nederländerna, vi skickar en rapport till dig”. Men då måste jag säga att det inte räcker – jag måste ha hela revisionsdokumentationen, berättar Jan-Hugo Nihlén.

Sammantaget tror Jan-Hugo Nihlén att koncerner ofta gör rätt i att centralisera sina ekonomiprocesser. Värdefulla resurser kan sparas på att de samordnas och finslipas, och koncernledningarnas utbyte av den ekonomiska informationen kan bli större när den är lätt att komma åt centralt. Men de medföljande utmaningarna i revisionen får för den skull inte tappas bort, betonar han, och rekommenderar revisorer att hålla fram sitt perspektiv redan när kunderna presenterar sina första planer på utlokalisering.

ak

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...