Skadereglerarna hos Länsförsäkringar står på revisorernas sida. Den revisor som får ett skadeståndskrav riktat mot sig ska omgående ta kontakt med försäkringsbolaget. -Vi är ingen motpart, tvärtom är vi revisorns ombud, säger Géza Eckhardt, skadereglerare på Länsförsäkringar.
Alla revisorer måste enligt lag ha en ansvarsförsäkring, men redovisningskonsulter som är medlemmar i Far har också möjlighet att teckna försäkringen. Sedan 2007 har Fars ansvarsförsäkring legat i Länsförsäkringar och Aon har sedan 2003 haft uppdraget att vara försäkringsförmedlare.
Hos många finns dock en osäkerhet om vad man ska göra om man får ett skadeståndskrav på sig. Det vill skadenämnden, som är ett samarbete mellan Far, Länsförsäkringar och Aon råda bot på.
–Det vanligaste är att man ringer eller skickar e-post till oss när någon kund har hört av sig med ett skadeståndskrav, säger Géza Eckhardt.
Han och kollegan Peter Björnäs betonar att det är viktigt att komma ihåg att skaderegleraren står på revisorns sida.
Att höra av sig i ett tidigt skede är viktigt. Likaså att bistå skaderegleraren under utredningen. Skadereglerarens jobb är att utreda en eventuell skadeståndsskyldighet och hur stor skadan är. Vanligt är att skaderegleraren och den som fått skadeståndskravet på sig har kontakt flera gånger under utredningen, både muntligen och skriftligen.
–Revisorn får berätta att han eller hon har fått ett krav på sig och får sedan skicka in materialet samt en kort beskrivning av bakgrunden och hur han eller hon ställer sig till skadeståndskravet. Utifrån materialet gör vi sedan en skadeståndsutredning, säger Géza Eckhardt.
Skaderegleraren fungerar som revisorns ombud och sköter kontakten med motparten. Géza Eckhardt betonar att det är viktigt att vara överens med revisorn, men konstaterar att man däremot inte alltid är överens med motparten.
–Något som är viktigt att tänka på om man får ett skadeståndskrav riktat mot sig är att inte gå med på att betala någon ersättning gentemot kunden utan att tala med oss innan. Vanligt är att kunden anser att försäkringstagaren varit vårdslös och vill att ersättning ska utgå, även om vi skadereglerare inte håller med om det. Då är det lätt som revisor att man lovar kunden att betala skadestånd för att behålla en god kundrelation. Men man ska inte göra något alls förrän man har kontaktat oss, säger Géza Eckhardt.
Det vanligaste är dock att båda parter lyckas komma överens i skadeståndsfrågan under utredningens gång. Om det inte lyckas kan ärendet gå vidare till domstol och Länsförsäkringar bistår då revisorn eller redovisningskonsulten med juridisk kompetens.
Skadenämnden träffas två gånger om året och vid varje möte går de igenom ärenden som är aktuella. Det handlar om nyanmälda skador, försäkringsfrågor, ärenden som är under handläggning och en hel del annat. Skadenämndens roll är att lyfta frågeställningar och se vilken typ av skador som förekommer ofta, men också att lämna råd i pågående ärenden.
–Nämnden ska arbeta förebyggande med riskprevention och ha fokus på att bland annat se mönster i anmälningarna som kommer in, säger Peter Björnäs.
Det skadeförebyggande arbetet har varit framgångsrikt vilket bidrar till att premierna på försäkringen kan hållas nere. Självrisken som revisorn får betala är ett basbelopp. Därutöver går försäkringen in och tar skadeståndskostnaden. Försäkringen täcker även utredningskostnader och eventuella ombud.
Skadenämnden
Skadenämnden är ett samarbete mellan Far, Länsförsäkringar och Aon. Nämnden består av represen tanter från Länsförsäkringar, som är försäkringsgivare, Far som erbjuder ansvarsförsäkringen till sina medlemmar, Aon som är försäkringsförmedlare, samt yrkesverksamma revisorer.
Nämnden sammanträder i snitt två gånger om året.
Vid sammanträdet presenterar skadereglerarna aktuella skador som är uppe för bedömning eller som har avgjorts, och skadorna diskuteras. Om det behövs kan nämnden ge vägledning ifråga om bedömningen av skadan.
Beslutanderätten ligger hos Länsförsäkringar, men det har hittills inte hänt att skadereglerarna har gått emot en rekommendation från nämnden.
Charlotta Danielsson
Ett ärendes gång steg för steg
Försäkringstagaren får ett skadeståndskrav på sig, muntligen eller skriftligen.
Försäkringstagaren kontaktar Länsförsäkringar som kontrollerar att försäkringen är giltig. Parallellt med det registreras ärendet hos Länsförsäkringar och får ett ärendenummer.
Försäkringstagaren får ett bekräftelsebrev som talar om i fall försäkringen täcker det inträffade och uppmanas höra av sig om han eller hon har några frågor.
Den juridiska utredningen tar vid. Skadereglerarna tittar på uppdraget som revisorn har haft och kontaktar motparten. Skadereglerarna undersöker om revisorn varit vårdslös. Hur borde revisorn ha gjort? Har revisorn agerat felaktigt? Om det förekommit vårdslöshet har den då genererat någon skada som kan mätas i kronor och ören? Bevisbördan ligger hos den skadelidande.
Skadereglerarna kontaktar försäkringstagaren med ett förslag på beslut om ersättning ska betalas ut eller inte. Vanligast är att försäkringstagare och motpart instämmer i bedömningen. Om så inte är fallet kan ärendet avgöras i domstol.