Användare, leverantörer och branschintressenter är överens: SIE-standarden är en otvetydig succé. Nu behöver den utvecklas, men ingen aktör är beredd att ta första steget och investera nödvändiga resurser.
SIE-formatet förekommer i dagsläget i fyra versioner, som anger hur mycket information filen är bärare av. Nu efterfrågas en femte som även skulle innehålla reskontran. Användare som Balans har talat med hävdar att de skulle vara beredda att betala för en sådan tjänst, då den skulle effektivisera deras arbete betydligt.
Programvaruleverantörerna ställer sig däremot tveksamma till att investera resurser i den utvecklingen. Skälen är flera: Dels finns en rädsla för konkurrensen som ökar i takt med att SIE byggs ut eftersom SIE underlättar rörligheten mellan olika program. Dels anser sig en del brända av tidigare utvecklingsprojekt som man lagt ner pengar i, utan att den förväntade efterfrågan har kommit. Framför allt är inställningen avvaktande när det gäller resurser, alla tycker att någon annan ska betala.
Branschorganisationernas företrädare hänvisar till SIE-gruppen som är den ideella förening som förvaltar standarden. Där finns såväl Far som Sveriges redovisningskonsulters förbund SRF och samtliga programvaruleverantörer representerade. SIE-gruppen anser sig dock ha för små resurser för att kunna driva något utvecklingsarbete värt namnet. I en debattartikel tidigare i år (Balans nr 3/2010) framförde gruppen ett önskemål om att branschorganisationerna skulle gå in med 100 kronor per medlem.
–Jag vill inte ta ställning till det utspelet utan att prata med vår systerorganisation [SRF], men generellt tycker jag att utvecklingskostnaden bör ligga hos programvaruleverantörerna; de äger tekniken och tjänar pengar på den. Alternativet skulle innebära att våra medlemmar betalade dubbelt, först genom medlemsavgiften och sedan som kunder, säger Bo Åsell, ordförande i Fars sektion Små & medelstora företag.
Fredrik Dahlberg, förbundsdirektör för Sveriges redovisningskonsulters förbund SRF är inne på samma spår.
–Genom våra medlemmar vet vi att det under en längre tid har funnits tydliga önskemål att få med reskontran i SIE-standarden. Standarden har inneburit hanteringsvinster för programleverantörerna historiskt sett. Därför är det naturligt och rätt att programvaruleverantörerna utvecklar standarden för branschens gemensamma bästa. Det förväntar vi oss som kunder, säger han.
Programvaruleverantörer som Balans har talat med uppger att de inte har blivit kontaktade av branschföreträdarna i fråga om reskontrainformation. De säger sig vara intresserade av fortsatt utveckling, men inväntar en stark och entydig signal från marknaden. En åsikt som framkommer är att de befintliga SIE-filerna redan innehåller långt större möjligheter än de flesta användare utnyttjar.
Bo Åsell köper inte det argumentet, utan menar att man måste titta på vilka funktioner som användarna behöver.
–Det vore bra om vi från branschen kunde uppmuntra leverantörerna att undersöka vad som behövs. Jag ser fram emot ett samtal om detta, säger han.
Rakel Lennartsson