I juni överlämnades betänkandet Mutbrott (SOU 2010:38) till regeringen. I denna artikel redogör Carina Bergman Marcus och Urban Engerstedt, som deltog som experter i utredningen, för förslaget till Svensk kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet.
Regeringen beslutade i mars 2009 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att dels se över den straffrättsliga regleringen av brotten mutbrott och bestickning, dels att med hjälp av och i nära samverkan med näringslivets organisationer och andra berörda utarbeta ett förslag till en kod för beslutspåverkan inom näringslivet. I juni 2010 redovisade utredaren, före detta justitierådet Bo Svensson, resultatet av sitt arbete genom att överlämna betänkandet Mutbrott (SOU 2010:38) till justitieministern.
Kodens syfte
Koden ska utgöra ett led i näringslivets självreglering och ha som syfte att sammanfatta och utveckla god svensk praxis på området. Koden syftar till att vägleda företag i frågor om hur förmåner i näringslivet får användas för att främja företagets verksamhet. Den är tänkt att komplettera de straffrättsliga bestämmelserna. I de straffrättsliga bestämmelserna om muta anges bland annat att straffansvar kan inträda om förmåner ges som är ägnade att otillbörligt påverka en arbets- eller uppdragstagares arbete eller uppdrag. Avsikten är att koden ska lämna så klara besked som möjligt om vad som är tilllåtna kontakt- och relationsbefrämjande förmåner i affärsverksamheten.
Om företrädare för ett företag har följt koden, kan åtgärden inte anses vara ägnad att otillbörligt påverka mottagarens arbete eller uppdrag. Därmed inte sagt att en företrädare som har brutit mot koden med automatik gjort sig skyldig till brott. Koden är avsedd att ställa högre krav än de som följer av brottsbalkens bestämmelser om mutbrott. Det är därför inte nödvändigt att den som lämnar en förmån i strid med koden därmed också har gjort sig skyldig till otillbörlig påverkan i straffrättslig mening.
En för näringslivet generell kod kan omöjligen innehålla detaljerade regler om otillbörlig påverkan. Genom särskilda överenskommelser mellan branschorganisationer och företag inom samma bransch kan emellertid mer detaljerade och specifika bransch- eller marknadssystem tas fram.
I kodarbetet har hänsyn tagits till de regelverk som tidigare tagits fram av olika internationella och nationella organisationer som till exempel OECD, International Chamber of Commerce (ICC), Transparency International och Institutet mot mutor.
Kodens tillämplighet
Koden kommer att vara tillämplig för alla företag som är bokföringspliktiga enligt bokföringslagen eller lagen om utländska filialer, det vill säga i princip alla företag i det svenska näringslivet vid all produktion av och handel med varor, tjänster och andra nyttigheter. Koden omfattar alla slags gåvor, belöningar och andra förmåner. Om ett företag omfattas av koden, kan den få betydelse vid bedömning i domstol av om ett företags företrädare gjort sig skyldiga till mutbrott eller inte. Koden kommer också att vara ett verktyg för företagens ägare, affärspartners och andra intressenter.
Otillåtna och tillåtna förmåner
Koden innehåller riktlinjer om när det är tillåtet eller otillåtet för ett företag att erbjuda, utlova eller överlämna en förmån till anställda eller uppdragstagare i ett annat företag eller offentligrättsligt organ. Koden innehåller också riktlinjer till företag om när deras anställda och uppdragstagare bör få ta emot förmåner från någon annan. Avsikten med koden är även att förhindra att anställda låter sig påverkas till nackdel för arbetsgivaren samt att främja sund konkurrens och öka förtroendet för näringslivet.
Enligt koden får företag inte erbjuda, utlova eller lämna en förmån till någon i syfte att otillbörligt påverka myndighetsutövning eller offentlig upphandling, eller till anställda eller uppdragstagare och myndigheter eller andra offentliga organ om förmånen är sådan att den typiskt sett otillbörligt påverkar mottagarens sätt att fullgöra sina arbetsuppgifter.
Ett företag får dock erbjuda, utlova eller lämna en förmån till anställda eller uppdragstagare i ett annat företag om det sker öppet, är måttfullt och förmånen inte heller i övrigt är sådan att den typiskt sett otillbörligt påverkar den anställdes eller uppdragstagarens sätt att fullgöra sina arbetsuppgifter.
Agenter och andra samarbetspartners
Enligt koden gäller vidare att företag vid behov ska kontrollera integriteten hos agenter och andra samarbetspartners innan avtal sluts eller annat samarbete inleds. Oavsett vilken form av arvode som betalas till samarbetspartnern ska sådant arvode så långt det är möjligt baseras på objektiva grunder. Arvodet bör motsvara en rimlig och skälig ersättning för de uppgifter samarbetspartnern utför. Betalning i kontanter eller till bank i ett annat land än där samarbetspartnern är registrerad får endast ske i undantagsfall och bara om det finns affärsmässiga skäl för detta.
Åtgärder för att förebygga mutbrott och otillbörlig påverkan
Företag bör vidare om det behövs för verksamheten anta en policy med åtgärder mot otillbörlig påverkan. Policyn ska vara anpassad till företagets storlek, art och ägarförhållanden, den verksamhet som bedrivs och risken inom företaget för otillbörlig påverkan. Det viktiga är att analysera vilka risker det individuella företaget står inför.
Fotnot
Kodförslaget är för närvarandefåremål för remissbehandling. Institutet mot mutor har förklarat sig berett att efter remissbehandling fastställa och förvalta koden.
Carina Bergman Marcus är bolagsjurist vid Ernst & Young samt ordförande i Fars policygrupp för etik.
Urban Engerstedt är Fars chefsjurist.