Innehåll

Balans nr 10 2010

Debatt: Intäktsredovisningsprincip är ingen enkel beskrivning

I Balans nr 8–9/2010 skriver Björn Jacobson om det intressanta ämnet ”Vid vilken tidpunkt ska en fastighetsförsäljning alternativt ett fastighetsförvärv redovisas”. Han tycker att det är förvånande att en tidigare artikel i Balans i ämnet (nr 2/2006) inte ledde till någon debatt eftersom hälften av Sveriges noterade fastighetsbolag 2006 redovisade intäkterna i fråga vid annan tidpunkt än den som rekommenderades i artikeln. Därefter gör Björn Jacobson en ordentlig och insiktsfull genomgång av regler, affärsupplägg med mera kring fastighetstransaktioner och kommer slutligen fram till en samlad bedömning att det i normalfallet torde vara så att avyttring av fastighet ska redovisas vid tidpunkten för ingående av bindande avtal mellan parterna, det vill säga vid kontraktstidpunkten.

Att artikeln i Balans nr 2/2006 inte ledde till någon vidare debatt kan möjligen ha den enkla förklaringen att både Björn Jacobsons artikel och den tidigare artikeln i grund och botten har samma kärnbudskap till sina läsare nämligen att det är ett substance over form-tänkande som styr när intäkten ska/kan redovisas.

Någonting som också blir tydligt när man läser båda artiklarna är att det svårligen kan anses vara en redovisningsprincip att redovisa intäkten endera på kontraktsdagen eller tillträdesdagen. Detta eftersom det trots allt ofta rör sig om ganska komplicerade avtal som måste bedömas från fall till fall, olika parter med olika möjligheter att infria vad som överenskommits i avtalet, samt att det ibland är tredje part som slutligen kan komma att avgöra om transaktionen kan genomföras eller inte. Vår bedömning är att en redovisningsprincip i detta avseende korrekt borde beskrivas enligt följande, eller med likande innebörd:

Intäktsredovisning av fastighetsförsäljning redovisas på tillträdesdagen om inte risker och förmåner övergått till köparen vid ett tidigare tillfälle. Om så har skett intäktsredovisas fastighetsförsäljningen vid denna tidigare tidpunkt. Vid bedömning av intäktsredovisningstidpunkt beaktas vad som avtalats mellan parterna beträffande risker och förmåner samt engagemang i den löpande förvaltningen. Därutöver beaktas omständigheter som kan påverka affärens utgång vilka ligger utanför säljarens och/eller köparens kontroll.

Att, som vissa fastighetsbolag, exempelvis beskriva att man intäktsredovisar på kontraktsdag såvida detta inte strider mot villkor i avtalet är alltså inte tillräckligt, av den enkla anledningen att det inte alltid är endast säljare och köpare som avgör huruvida transaktionen kommer att genomföras. Ibland avgörs detta av tredje part.

Någonting som dock är mycket intressant i sammanhanget och som inte berörs i Björn Jacobsons artikel är vad som kan komma att hända i framtiden med detta substance over form-tänkande. IASB gav för en tid sedan ut ett Exposure Draft: Revenue from Contracts with Customers. I detta ger IASB uttryck för att det är begreppet control och inte risk and rewards som ska styra när intäkter ska redovisas av exempelvis varuförsäljning (dit fastighetsförsäljningar får hänföras). Vissa bedömer att begreppet control ger uttryck för ett synsätt som mer vilar på legal form än substance over form vilket skulle kunna komma att förskjuta intäktsredovisningen i riktning mot tillträdesdagen. Jämför också utfallet i många byggföretags intäktsredovisning av entreprenadkontrakt som blev följden av införandet av IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet, som i många fall medförde en förskjutning av intäktsredovisningen mot färdigställande i stället för successiv vinstavräkning.

Bo Nordlund är redovisningsspecialist vid Far och KTH.

Pernilla Lundqvist är redovisningsspecialist vid KPMG samt handelshögskolan i Göteborg.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...