Branschinitiativet diplomerad gymnasieekonom blir än viktigare när gymnasieskolans ekonomiprogram inriktas mot fortsatta studier på högskola och universitet. Det menar Mats Johansson, vd för Certifierade ekonomiutbildningar i Sverige AB, CESAB.

En tydligare uppdelning mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program är huvudinriktningen i regeringens stora gymnasiereform, som förväntas beslutas under våren. Ekonomiämnet kommer att få ett eget treårigt program (tidigare var det en inriktning inom samhällsprogrammet). Ämnet får därmed större utrymme. Tyngdpunkten i utbildningen kommer att förskjutas mot allmänförståelse av ekonomiska förhållanden och samhällsvetenskap i syfte att förbereda eleverna för högskolestudier, menar Jan Schierbeck, undervisningsråd, på Skolverket.

– Kanske kommer det fortfarande att finnas några som går ut i yrkeslivet direkt efter gymnasiet, men det kommer inte att framgå av programmets examensmål, eftersom det är en grundläggande principfråga i gymnasiereformen att skilja mellan yrkesutbildningar och högskoleförberedande utbildningar, förklarar han.

Många lärare och mindre företagare beklagar att det har blivit en så grov uppdelning.

– Regeringen har velat göra en tydlig uppdelning, men det innebär att ekonomiämnet som legat mitt emellan, tippat över och hamnat i den studieförberedande kategorin, säger Mats Johansson.

CESAB verkställer beslut om vilka skolor som får examinera diplomerade gymnasieekonomer. Initiativet har tillkommit för att svara mot näringslivets efterfrågan på kvalificerade gymnasieekonomer. Mats Johansson ser inte att den nya reformen hotar certifieringen av gymnasieekonomer, tvärtom.

– Diplomerad gymnasieekonom blir ännu viktigare nu, eftersom Skolverket inte kommer att följa upp de mål som avnämarna (rekryteringsfirmor och småföretag, reds. anm.) önskar. Skolverket kommer att borga för att ekonomiprogrammet blir högskoleförberedande, medan diplomerad gymnasieekonom borgar för anställningsbarhet, säger han.

rl