Innehåll

Balans nr 3 2010

Inblick redovisning: Pensioner som inte betalas ut utgör inte en risk för företaget

Under 2005 publicerade bokföringsnämnden (BFN) ett förslag till allmänt råd om redovisning av företagsägd kapitalförsäkring vars utfall ska betalas i pension. Förslaget innebär bland annat att kapitalförsäkringen och pensionsåtagandet ska bruttoredovisas. Årsredovisningslagen (ÅRL) tillåter visserligen att tillgångar och skulder får kvittas om det finns särskilda skäl. Enligt BFN är tillgången och skulden i detta fall så nära kopplade till varandra att en kvittningsrätt kan föreligga. BFN noterar dock att det förekommer att pensionen aldrig betalas ut. Försäkringsbeloppet tillfaller då företaget. Därigenom minskar möjligheten att bedöma företagets framtida utveckling och risker. Därför ska både tillgången och avsättningen redovisas.

Ett tjugotal remissvar avlämnades. Bara ett fåtal tog upp kvittningsrätten. Tre av dessa är far, KPMG och Svenskt Näringsliv. FAR avstyrkte utkastet eftersom det saknades en övertygande argumentation för förslaget. FAR hänvisade dels till RR 29, dels till att man kan jämställa den företagsägda kapitalförsäkringen med en avgiftsbestämd plan. KPMG var inne på samma linje och hänvisade till punkt 42 i RR 29 enligt vilken köpet av en kapitalförsäkring ska jämställas med avgifter till en avgiftsbestämd plan. Även Svenskt Näringsliv uttryckte ett önskemål om att förslaget borde utvärderas mot bakgrund av bestämmelserna i IAS 19 (det vill säga i praktiken RR 29).

Förslaget har inte lett till något allmänt råd. I K2 finns dock följande bestämmelse utan närmare kommentarer: Ett åtagande om pension som uteslutande är beroende av värdet på en av företaget ägd tillgång ska tas upp till tillgångens redovisade värde.

En fråga som uppstår är om möjligheten att bedöma framtida utveckling och risker minskar med nettoredovisning.

Varken i förslaget till allmänt råd eller av K2 framgår varför en bruttoredovisning av pensionsåtagandet är att föredra. Ett tänkbart motiv är risken att en nettoredovisning leder till ett missbruk, exempelvis att pensionsutbetalningarna inte deklareras. Oavsett vilka skälen varit har de valt att hänvisa till framtida utveckling och risker. Bristen på sakargument har tveklöst gjort det svårare för remissinstanserna att ta ställning till förslaget.

Varför är en nettoredovisning till nackdel för användarna? I förslaget står att det inte är säkert att pensionen betalas ut. För det första tycker jag att ett avtal alltid ska redovisas enligt sin innebörd om det inte är klart att det rör sig om ett skenkontrakt. Vi får inte

Basera redovisningen på att något kan inträffa som ändrar förutsättningarna. För det andra kan jag inte se vilka riskerna skulle vara för företaget. Betalas inte pensionen ut återgår ju kapitalet till företaget vilket knappast är en risk. Jag har lättare att förstå Svenskt Näringsliv som påpekade att bruttoredovisning ger en felaktig bild av soliditeten.

FAR och KPMG ifrågasatte om inte företagsägda pensionsförsäkringar kan redovisas i enlighet med punkt 42, alternativt 122 i RR 29 vilka baseras på punkterna 42 respektive 116 i IAS 19.

Punkt 42 handlar om de fall när företaget inte har någon förpliktelse att täcka förluster på försäkringsbrevet. Följaktligen har företaget inte längre någon tillgång eller skuld. Därför ska företaget behandla sådana betalningar (det vill säga köpet av kapitalförsäkringen) som avgifter till en avgiftsbestämd plan.

Punkt 122 behandlar kvittning. Där sägs att en tillgång ska kvittas mot en skuld när företaget avser att antingen reglera förpliktelserna på nettobasis eller realisera överskottet i en plan och samtidigt reglera sin förpliktelse enligt en annan plan.

Angående kvittningsförbudet i ÅRL: BFN:s argument för att inte tillåta kvittning är att det inte finns tillräckliga ”särskilda skäl”. Går den tolkningen igenom kommer rimligen inte heller uppskjutna skattefordringar och skatteskulder eller pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar kunna kvittas i framtiden.

Frågan om kvittning var också uppe när ias 19 diskuterades av IASC på 1990-talet. Det första utkastet utgick från att det inte var tillåtet att kvitta en pensionsförpliktelse mot förvaltningstillgångar. Argumentet var att pensionsutbetalningen går genom företaget. Senare ändrades beslutet när det blev klart att företagets medverkan bara handlade om en betalningsförmedling.

Kvittning förutsätter att det finns en tillgång och en skuld. Visserligen saknas en definition av dessa begrepp i ÅRL. Allmänt gäller dock att en tillgång måste vara något som är till nytta för företaget. Kapitalförsäkringen uppfyller inte detta krav eftersom pengarna tillhör pensionstagarna. Det finns inte heller ett åtagande som kan skuldföras eftersom företaget inte har någon skyldighet att betala ur egen kassa. Enligt min uppfattning är detta det starkaste argumentet mot en bruttoredovisning.

Rolf Rundfelt är professor i redovisning vid Linköpings universitet. Han skriver krönikor i vartannat nummer av Balans.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...