Regeringen har delvis tagit till sig av kritiken mot lagförslaget om gränsöverskridande koncernavdrag. Men fortfarande är möjligheterna att utnyttja underskott i ett annat land begränsade.
I flera domar har Regeringsrätten kommit fram till att de svenska reglerna om koncernbidrag strider mot EU-rätten eftersom de inte tillåter ett svenskt moderföretag att göra avdrag för slutlig förlust i ett utländskt helägt dotterföretag. Därför har regelverket setts över och regeringen föreslår nu särskilda regler för de situationer som omfattas av Regeringsrättens domar. Syftet är att anpassa de svenska reglerna till EU-rätten.
Regeringens förslag innebär att ett svenskt moderföretag i vissa fall ska få göra avdrag för förlust hos ett helägt utländskt dotterföretag inom EES, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Avdraget för denna förlust får dock inte leda till underskott i den svenska delen av koncernen. Det är dessutom förenat med särskilda villkor som ska säkerställa att det är fråga om en verklig och slutlig förlust.
Några av de mest kritiserade villkoren som fanns med i förslaget som kom i höstas har dock tagits bort. Bland annat ett förslag om att vägra avdrag om dotterbolaget inom tio år innan likvidationen avslutats, överlåtit en väsentlig del av sin rörelse till ett företag inom samma koncern. Likaså har förslaget att införa avdragsbegränsningar i rätten att lämna koncernbidrag mellan svenska bolag tagits bort.
– Det är väldigt positivt att finansdepartementet ändrat sig när det gäller begränsningen av koncernbidrag inom Sverige, säger Jörgen Graner, skattejurist på KPMG i Stockholm.
Men finansdepartementet har inte lyssnat på all kritik. De tidigare presenterade villkoren, att det inte finns en annan rörelse i förlustlandet och att förlusten ska minskas med eventuella överföringar av obeskattade värden inom en tioårsperiod före likvidationen kvarstår. På flera revisionsbyråer befarar man att förslaget kommer att innebära mycket administration, och att den långa tidsperioden kan föra med sig bevissvårigheter.
– Det är fortfarande väldigt begränsade möjligheter att utnyttja underskott i ett annat land. Reglerna innebär visserligen att förutsättningarna tydliggörs, men det är synd att regeringen inte tagit till sig av kritiken på vissa punkter. Frågan är om inte de här reglerna fortfarande kan sägas strida mot EU-rätten, säger Jörgen Graner.
Regeringen föreslår att de nya reglerna träder i kraft 1 juli 2010 och tillämpas i fråga om avdrag för förluster hos ett helägt utländskt dotterföretag om likvidationen av detta har avslutats efter 30 juni.
Charlotta Danielsson