Innehåll

Balans nr 4 2010

Inblick: Nya principer för redovisning av intäkter?

Ett av de kanske mest omfattande projekten som IASB och FASB för närvarande bedriver rör redovisning av intäkter. Projektet har bedrivits sedan 2002. Omfattande arbete med avseende på intäktsredovisning har också bedrivits inom ramen för bland annat Pro Active Accounting Activites in Europe som i juli 2007 presenterade ett PM i frågan.

Projektets utgångspunkt är att intäktsredovisningen som den utförs i dag är principiellt undermålig och att det finns betydande olikheter med avseende på redovisning av intäkter. IAS 10 och IAS 11 kan exempelvis ge upphov till olika lösningar. I USA har problematiken rörande redovisning av intäkter historiskt hanterats genom att flera enskilda uttalanden har publicerats som hanterar enskilda frågor gällande intäktsredovisning.

Historiskt har intäkter definierats på olika sätt. En definition tar exempelvis fasta på att en intäkt intjänas successivt i takt med produktionen av en vara eller en tjänst. Definitionen tar i detta fall sin utgångspunkt i en intjäningsprocess (earnings process). Definitionen baseras på antaganden som har varit dominerande under stora delar av 1900-talet.

En annan definition tar i stället fasta på när verksamhetens output färdigställs och ett utflöde uppstår. En intäkt definieras i det här fallet som avlämnad output. En sådan definition kan vidare modifieras och därmed ge upphov till andra definitioner. Det som ska levereras kan delas upp i separata komponenter och respektive komponent kan beskrivas som en förpliktelse att utföra något. Det är först när ett företag har fullgjort sin förpliktelse gentemot sin/a klient/er som en intäkt uppstår och kan redovisas. Definitionen är således utflödesorienterad till skillnad från processorienterad. Vanligtvis tar definitionerna primärt sin utgångspunkt i flödet av varor och tjänster, snarare än i flödet av pengar. En intäkt kan emellertid avslutningsvis definieras som en ökning av det egna kapitalet. Alla bokföringstransaktioner som positivt påverkar ägarkapitalet, förutom transaktioner mellan företag och ägare, utgör då något förenklat en intäkt.

Andra typer av problem är huruvida transaktioner ska särskiljas på något sätt, det vill säga intäkter som hör till den ordinarie verksamheten (hur den nu definieras) och intäkter kopplade till annan verksamhet. Det är inte heller tydligt hur orealiserade värdeförändringar ska hanteras utifrån hur en intäkt definieras. En sådan uppdelning tar emellertid inte sin utgångspunkt i vad som kan eller ska definieras som en intäkt.

En traditionell syn har varit att intäkter måste realiseras för att vara förmögenhetshöjande och därmed redovisas som en intäkt. Ett sådant antagande har emellertid kommit att modifieras i takt med att redovisningen allt starkare har fokuserat på transaktionens ekonomiska substans snarare än på den legala formen. En trend har varit att tidigarelägga tidpunkten med avseende på när en intäkt redovisas, som exempelvis när det gäller successiv vinstavräkning och redovisning av kursvinster.

För att kunna redovisa (recognize) intäkten ska ett flöde bevisligen ha uppstått. Kravet har emellertid kritiserats. Om en produkt säljs på en väl fungerande marknad och organisationens relativa marknadsandel är liten, borde intäkten erkännas när produktionen är färdigställd, det vill säga innan en verifikation finns att tillgå. Flera marknader, såsom finansiella samt metall- och spannmålsmarknader, fungerar dessutom så väl att organisationen i fråga inte behöver delta i någon marknadstransaktion för att en intäkt ska uppstå och redovisas. Produktionsprocessen måste emellertid vara avklarad för att intäkten ska kunna erkännas.

Konvergering mellan IFRS och US GAAP. Det nuvarande projektet för att uppdatera principerna för intäktsredovisning kommer att ge upphov till principiella förändringar. Detta kan konstateras även om ett Exposure Draft ännu inte har presenterats. Arbetet tar sin utgångspunkt i att intäktsredovisning i framtiden ska baseras på en så kallad asset/liabiltty approach snarare än ovanstående beskrivna earnings approach. En intäkt uppstår således inte genom en intjänandeprocess utan kommer snarare att ta sin utgångspunkt i, enkelt förklarat, att avtalade förpliktelser som en del av ett kundkontrakt kommer att uppfyllas. I många enskilda fall kommer de olika synsätten att ge upphov till att samma intäkter redovisas. Intäktsredovisningen kommer att ta sin utgångspunkt i en så kallad customer contribution model där utgångspunkten tas i det förhandlade priset, inte i förpliktelsens verkliga värde som var en tidig utgångspunkt i projektet.

I kommande nummer av Balans kommer jag att beskriva mer ingående vilka moment som inkluderas i arbetet.

Pär Falkman är ek. dr och redovisningsspecialist på Ernst & Young.

par.falkman@se.ey.com

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...