Vad är då miljöskatter och vilken roll har de? Sverige har ett antal miljöskatter, varav de största är skatterna på energi, koldioxid och svavel. Skatterna har en betydande roll statsfinansiellt, men har under de senaste årtiondena även fått en alltmer styrande funktion. Prognostiserade totala skatteintäkter för år 2010 för energi-och koldioxidskatt uppgår till 66 miljarder kronor. Av detta är skatt på el cirka 20 miljarder kronor och skatt på bränslen cirka 46 miljarder kronor. Som en jämförelse kan nämnas att skatten på företagsvinster för år 2010 prognostiseras till 81,4 miljarder kronor.

Politiskt har en omställning inletts mot ett mer koldioxidneutralt samhälle. EU:s medlemsländer har kommit överens om gemensamma mål på miljöområdet, bland annat ska till år 2020 utsläppen av koldioxid minska med 20 procent jämfört med 1990 års nivå, 20 procent av den energi som används inom eu komma från förnybara källor samt den totala energiförbrukningen minska med 20 procent. Samma år ska andelen energi från förnybara energikällor, när det gäller alla former av transporter, uppgå till minst tio procent av den slutliga energianvändningen i transporter i varje medlemsstat. Det är inte bara skatter som styr på miljöområdet, även andra styrmedel som utsläppsrätter, elcertifikat, kväveoxidavgift med flera har stor betydelse.

Även FN är aktivt inom miljöarbetet. Den senaste större händelsen var klimatmötet i Köpenhamn där även PwC deltog. Mötet i Köpenhamn nådde dock inte till det resultat som många hoppats på. Vilka är då effekterna för näringslivet av osäkerheten efter mötet? Stora delar av näringslivet lever i ovisshet om vad som kommer att hända på området, vilket bland annat innebär att investeringar, som behöver komma till stånd i ny teknik och energiförsörjning riskerar att skjutas på framtiden. Det är inte bara genom politiska överenskommelser, utan snarare genom näringslivets och övriga samhällets investeringar som omställningen kommer till stånd. Det är nödvändigt att ha ett långsiktigt perspektiv på dessa investeringar. Det behövs därför besked om vad som ska gälla avseende arbetet med att skapa de drivkrafter som behövs för en sådan omställning.

De svenska energiskattereglerna är omfattande och har sin grund i EU-direktiv dels med regler om förflyttning och lagring av bränslen, dels med regler om den materiella beskattningen av bränslen och el. Till sin natur är reglerna tekniska och komplexa med ett antal svårtolkade begrepp. Skattebeloppen är ofta avsevärda. Reglerna är politiskt heta och ändras relativt ofta.

De förändringar som kan förväntas är bland annat en successivt minskad skattenedsättning för industrin och ett nytt energiskattedirektiv år 2013, med fokus bland annat på beskattning av biobränslen och att skapa en likvärdig beskattning av bränslen. En linje som drivits av Sverige har varit att beskattningen av bränsle även i övriga delar av Europa ska delas upp i en koldioxidskattekomponent och en energiskattekomponent.

Undersökningen ”Svenska företags syn på miljöskatter” som PwC gjorde 2008/2009 visar att en stor del av de utfrågade företagen är positiva till koldioxidskatt som styrmedel. Hälften av företagen anser att koldioxidskatt är ett bra eller mycket bra styrmedel för att minska koldioxidutsläppen. Dock anser endast drygt vart tionde företag att regeringen har en konsekvent och långsiktig politik för miljöskatter. Företagen vill vara med och bidra till miljöförbättringar via skattsedeln, då endast 5 procent av de utfrågade företagen anser att sänkta skatter ska prioriteras. En klar majoritet (67 procent) efterfrågar i första hand mer konkurrensneutrala miljöskatter framför till exempel sänkta skatter. Knappa tredjedelen föredrar förenklingar.

Knappt hälften av företagen anser att reglerna för miljöskatter är för komplicerade. Många företag (41 procent) känner att de saknar information om förändringar av reglerna. Vidare anser drygt vart femte företag att de saknar egen kompetens för att hantera regelverket. Kompetensen ökar dock i förhållande till företagens storlek. Undersökningen visar även att 58 procent anser att affärsstrategierna påverkas av miljöskatter och klimatsituationen. Ungefär hälften menar att miljöskatterna påverkar investeringsbeslut och konkurrenssituation.

De slutsatser som kan dras kring miljöskattereglerna är att det ofta är fråga om mycket pengar, regelverket är komplext, samtidigt som det råder en osäkerhet bland företagen om tillämpningen av reglerna. Vidare påverkas företagens strategier, investeringar och konkurrenssituation. En rimlig slutsats utifrån ovanstående är att miljöskatteområdet är ett riskområde som borde prioriteras.

Uppmärksamheten på området har ökat de senaste åren och under en lång tid framöver kan det förväntas ytterligare reformer. Framför allt mot bakgrund av att de belopp det ofta är fråga om kan vara väldigt stora och de risker som finns vid felaktigheter, borde fokus på energiskatterna vara större.

Allt är emellertid inte bara risker, det finns även möjligheter till att få tillbaka skatt på bränslen och el som förbrukats för vissa ändamål. Detta gör att det finns all anledning till att miljöskatterna borde få ökat fokus.

Fredrik Jonsson är skattekonsult på PwC och representerar i detta nummer Fars skattesektion.

fredrik.jonsson@se.pwc.com