Han har jobbat under åtta finansministrar och har skatter som främsta intresse. Ingemar Hansson är en av dem som fanns i kulisserna när regeringen beredde förslaget om slopandet av revisionsplikten för små aktiebolag. Några veckor innan förslaget lades fram fick han drömjobbet som generaldirektör för Skatteverket.

Från en dag till en annan flyttade Ingemar Hansson, med assistent och allt, från de inre rummen på Rosenbad till ett ljust hörn av Skatteverkets öppna kontorslandskap, i Solna utanför Stockholm.

I branschen är han känd som en av de statssekreterare som var med och tog fram regeringens förslag till slopad revisionsplikt. Det tog lång tid. Betydligt längre än beräknat, men Ingemar Hansson tiger som muren om skälen till varför revisionsplikten drogs i långbänk. När vi träffas har det gått en tid sedan han slutade jobbet som statssekreterare för finansminister Anders Borg.

– Jag glömde allt jag visste som statssekreterare när jag gick ut genom dörren på finansdepartementet, säger han med glimten i ögat.

Är detta drömjobbet?

– Det är väldigt roligt att vara statssekreterare och det var väldigt roligt att vara chef för Konjunkturinstitutet också, så det här blir det tredje roliga jobbet som jag har, säger Ingemar Hansson anspråkslöst.

Den milda skånskan förstärker intrycket av gemyt. En informell rundfrågning bland personer som mött honom i jobbet vittnar om att han är en mycket sympatisk person. Men en benhård förhandlare. Han tillhör gruppen ”statssekreterare rekryterade för sin expertis” som de nya Moderaterna, och kanske särskilt finansministern, tycks ha en förkärlek för. De fem senaste statssekreterarna hos Anders Borg har varit disputerade ekonomer. Ingemar Hansson är en av dem.

– Det ingick i mitt och Anders Borgs avtal att jag rekryterades som expert snarare än politiker; jag förväntades inte delta i partisammanhang och jag förväntades inte gå med i partiet. Jag var inte med i något annat parti innan och jag gick inte heller med i något parti när han rekryterade mig, säger Ingemar Hansson, som jobbat för både blå och röda finansministrar.

– Sammanlagt har det blivit åtta stycken, men under Per Nuder var det på deltid och för Bosse Ringholm var det endast under en kort period.

Den nye generaldirektören verkar redan hemmastadd, trots att han haft minimal förberedelsetid – flytten till Skatteverket gick över en natt.

– Ja, det var ju ovanligt snabbt, men det underlättades av att det var mina gamla arbetsgivare som anställde mig; det fanns ingen som kunde hålla kvar mig på grund av uppsägningstid.

Å andra sidan kan hela hans yrkesliv ses som en förberedelse för det nya jobbet. Under många år var han chef för Konjunkturinstitutet och det var då han upptäckte att det var ett ”mycket trevligt jobb” att vara myndighetschef. Annars är skatter hans i särklass största kompetensområde. Ingemar Hansson var med och sjösatte det tidiga 1990-talets stora inkomstskattereform som syftade till att renodla och förenkla det svenska skattesystemet. Men fortfarande uppfattar många skattesystemet som väldigt krångligt.

Varför måste det vara krångligt?

– Ofta finns det ganska många önskemål om vad skatterna ska uppfylla. De får inte snedvrida för mycket, de ska ha vissa fördelningseffekter och så ska de beakta många olika omständigheter. Om de ska uppfylla alla de kraven tenderar de att bli krångliga. Men jag är en varm förespråkare av enklare skattesystem, säger Ingemar Hansson med emfas.

Problemet är att många förenklingar skulle innebära att man höjde skatteuttaget. En hel del av komplikationerna finns till för att lätta skatten, till exempel skogskontona som han gärna skulle slopa. Problemet är att det skulle höja skatteuttaget för skogen och den målkonflikten lämnar han med varm hand vidare till politiker och opinionsbildare att lösa.

Ingemar Hansson uttalar sig inte om någonting som inte ryms strikt inom ramen för hans kompetensområde. På det viset är han ett skolexempel på tjänsteman.

– Just nu finns bara Ingemar Hansson, generaldirektör för Skatteverket. Ingemar Hansson privatpersonen och Ingemar Hansson före detta statssekreteraren finns inte, säger han.

Några dagar innan vår intervju har Ingemar Hansson varit ute i medierna och krävt en höjning av Skatteverkets anslag på 400 miljoner kronor per år fram till 2014. Om ingenting görs måste personalen på Skatteverket minska med över 2.000 personer fram till 2014. Trots att Ingemar Hansson var den statssekreterare som hade bäst inblick i Skatteverket säger han i dag att han inte var fullt medveten om allvaret i situationen.

– Jag var medveten om att det var besvärligt, men inte att det var så besvärligt framför allt om man blickar framåt, säger han.

Emellertid ska mycket kunna hanteras genom effektiviseringar, som till exempel elektronisk självdeklaration.

– Vi är oerhört angelägna om att allt fler deklarerar elektroniskt, det gör livet lättare för oss. Men det gör också livet lättare för företagen och hushållen därför att då blir det rätt direkt – man kan inte göra fel för det tar inte maskinen emot, säger Ingemar Hansson, som menar att digitaliseringen av kontakterna med de skattskyldiga är en av de viktigaste effektiviseringsåtgärderna inom myndigheten.

Anledningen till att Skatteverket trots detta behöver utökade resurser är de nya uppgifter som tillkommit. I den handlingsplan som Skatteverket lämnade till regeringen tidigare i vår redovisar man en dryg handfull nya uppgifter som tillkommit utan att myndigheten har fått ”full kompensation”, som Ingemar Hansson säger.

Den viktigaste är det så kallade husavdraget, känt som rot- och rutavdragen, som har blivit en större succé än väntat.

– Volymen har blivit mycket större än regeringen hade räknat med. Att granska och kontrollera de här ansökningarna; rätta felen och jaga dem som vi tror fuskar drar resurser från annat. Det är en tillkommen arbetsuppgift som tar tid och som vi inte fått kompensation för, säger Ingemar Hansson.

Hans röst har en viss tyngd i sammanhanget. Om inte annat kan regeringens förslag om slopad revisionsplikt sägas vara ett kvitto på det. Allianspartierna enades, efter månader av dragkamp, om att avreglera försiktigt, på lägsta tänkbara nivå. Och att göra det med både hängslen och livrem, som Maud Olofsson sa på presskonferensen då regeringen – till sist – släppte sin efterlängtade lagrådsremiss om revisionsplikten. För Skatteverkets del innebär det att man får ett extra tillskott på 40 miljoner kronor – mer än man fått för både rut och rot.

Ingemar Hansson är nöjd. Det är inte alltid som Skatteverket får kompensation för tillkommande uppgifter, men i det här fallet verkar de tongivande krafterna i regeringskansliet och på Skatteverket sträva åt samma håll. Revisions- och rådgivningsbranschen kan känna sig nöjd i så måtto att kontentan av resonemanget är att revisorer utför ett viktigt arbete.

– Revisorer gör ett bra jobb, revision har en rättande och återhållande funktion. Ju fler som anlitar en revisor, och ju bättre jobb han eller hon gör, desto bättre för oss. Alla som kan bidra till att bokföringen och skatteberäkningen blir mer riktig är våra vänner, säger han.

Skatteverkets devis sedan en tid tillbaka är ”rätt från början”. Det är ett slags förebyggande arbete där resurser har överförts från kontroller till ökad service och information, inte minst till små företagare. Bland annat erbjuds alla som registrerat enskild firma ett individuellt möte med en handläggare som svarar på företagarens frågor.

Ingemar Hansson månar om att fortsätta på Skatteverkets inslagna samförståndsväg. Han vill tillsammans med sina 10.300 anställda fortsätta att förbättra servicen till både hushåll och företag. Själv skattar han sig lycklig som fått jobbet som kombinerar två av hans största intressen: skatter och människor.

Rakel Lennartsson

Ingemar Hansson

Familj: Änkling, två barn.

Bor: Lidingö.

Ålder: 58 år.

Uppvuxen: På lantbruk en bit söder om Malmö.

Förebild: Min far, han var en godhjärtad människa.

Okänd talang: Kan köra skördetröska och betupptagare.

Roligast med jobbet: Alla trevliga människor.

På fritiden: Umgås med trevliga människor.