Jag sitter en stund i lä mot husväggen och hoppas på lite sol, men molnen vill inte riktigt skingra sig. Jag undrar om det finns aska i molnen. Tankarna går också till orosmolnen på den finansiella himlen. Hur mörkt kommer det att bli? Dessutom gör oljeutsläppet i Mexikanska golfen att även havet förmörkas. Bara mörker och elände.

Så bryter solen plötsligt fram och det blir varmt och gott. Solen tar över, det är samma känsla som när barnbarnet ler. Då finns inget annat. Nu återvänder hoppet, kraften. När jag försöker sätta ord på känslan dyker sången ”What a wonderful world” upp från ingenstans. Louis Armstrong förmedlar ett mäktigt budskap i den sången. Ett budskap om att vi, trots mörker och elände som aldrig helt släpper greppet, lever i en fantastisk värld med oändliga kombinationer av möjligheter. Bara man vill, bara du och jag ser och vågar ta det där nya och oväntade steget.

För det går att göra skillnad. Häromdagen överraskades jag av det stora tågbolaget. Inte så att tåget kom fram i tid, utan vi fick ny mat. Atmosfären blev genast lite trivsammare och min granne på tåget, Annelie, förstod hur jag uppskattade att få sparris till förrätt. Hennes slutsats var att det bara behövs en liten förändring för att göra stor skillnad. Jag var då redan inne på den utsökta varmrätten med nyttig lax och kokt potatis.

Hur viktigt är det inte att ta sig tid och fundera ut hur saker och ting kan göras annorlunda. Vi sitter ofta, i alla fall jag, fast i vanor och ovanor. Det är enkelt och bekvämt att fortsätta i invanda hjulspår. Jag läste nyligen att den enda människa som verkligen önskar förändring är ett litet barn som väntar på en torr blöja.

Jag reser mig och lyfter blicken. Där uppe seglar det fiskgjusepar som brukar vaka över vårt påtande i trädgården. Och jag blir påmind om en strof som antyder den potential var och en av oss har – ingen fågel flyger för högt om den flyger för egna vingar. William Blakes ord tvingar mig att stanna upp, tänka och inse det självklara: Världen är full av möjligheter.

Kanske har du hört om skokedjan som skickade ut två medarbetare att kartlägga marknaden i ett avlägset land. Den första rapporterade snabbt att marknaden var obefintlig för att alla gick barfota. Den andra rapporterade om en oändlig marknad just för att alla gick barfota.

Trevlig sommar!

Dan Brännström är Fars generalsekreterade