Innehåll

Balans nr 1 2011

Inblick: Olika möjligheter att överklaga moms

Sedan Sveriges inträde i EU 1995 har ändringar i momsbeskattningen kommit att aktualiseras allt oftare, både i form av ny lagstiftning och som ändring av praxis. Det är därmed inte heller särskilt förvånande att Skatteverket och företagen inte alltid är av samma uppfattning om hur en viss fråga ska tolkas.

En berättigad fråga är vilka möjligheter företagen har att påkalla ändring av Skatteverkets beslut. En naturlig första åtgärd för företaget är att begära omprövning. Det kan begäras i upp till sex år efter det beskattningsår vilket Skatteverkets beslut avser. Det finns inte heller någon begränsning för hur många gånger en och samma fråga kan omprövas.

Annorlunda förhåller det sig om företaget i stället väljer att omedelbart överklaga Skatteverkets beslut till förvaltningsrätten. Även i dessa fall har företaget sex år på sig att överklaga. Har förvaltningsrättens avgörande gått emot företaget måste företaget dock välja om det ska överklaga vidare till kammarrätten. Avgörandet vinner annars laga kraft och är därmed inte längre möjligt att pröva på nytt. Reglerna är desamma vid avgöranden från kammarrätten. Här krävs dock även så kallat prövningstillstånd innan frågan kan tas upp till prövning av Regeringsrätten. Enbart att det finns anledning till ändring av kammarrättens avgörande är inte skäl för prövningstillstånd utan det fordras att det överklagade målet antingen anses vara av vikt för rättstillämpningen eller att det föreligger synnerliga skäl, såsom att skäl för resning föreligger eller att utgången i kammarrätten beror på grovt förbiseende eller misstag. Prövningstillstånd meddelas endast i cirka fem procent av de överklagade avgöranden som rör skatt.

Det är således inte möjligt att vid ett senare tillfälle begära omprövning eller överklaga en fråga som redan har avgjorts av en förvaltningsdomstol. Detta är ett uttryck för den så kallade orubblighetsprincipen. Syftet med detta är att värna rättstryggheten. Parterna i ett mål som vunnit laga kraft ska kunna gå vidare utan att behöva oroa sig för att samma fråga tas upp till prövning på nytt.

Orubblighetsprincipen kan dock i vissa fall komma att ställa till problem i de fall praxis ändras efter att domen vunnit laga kraft. Det kan till exempel tillkomma ny praxis från EU-domstolen eller Regeringsrätten som i motsats till vad som tidigare antagits visar att momsen borde ha redovisats på ett visst sätt. Det uppkommer då en omotiverad skillnad mellan de företag som valt att överklaga och de som förhållit sig passiva då de senare fortfarande har möjlighet att begära omprövning av, alternativt överklaga, Skatteverkets beslut. I skattebetalningslagen (liksom för övrigt i taxeringslagen) finns därför en specialbestämmelse enligt vilken Skatteverket, om det är till företagets fördel, får ompröva en fråga även om den redan avgjorts av en förvaltningsrätt eller en kammarrätt, om domen avviker från rättstillämpningen i ett senare regeringsrättsavgörande. En förutsättning är dock att den sexåriga omprövningsfristen inte löpt ut.

Ett ytterligare alternativ som bör nämnas är möjligheten att rikta skadeståndsanspråk mot staten för överträdelse av EU-rättens momsbestämmelser. Skadeståndsskyldighet kan uppkomma under förutsättning att

  • staten har överträtt en EU-regel som är avsedd att skapa rättigheter för enskilda,

  • överträdelsen är tillräckligt klar, och

  • det finns ett direkt orsakssamband mellan överträdelsen och skadan.

Statens skadeståndsskyldighet har bland annat prövats av EU-domstolen i det så kallade Lindöparksmålet där det slogs fast att svenska staten inte på ett korrekt sätt hade införlivat EU:s momsregler i lagstiftningen. Som målet får förstås föreligger det i princip en valfrihet mellan att rikta skadeståndsanspråk mot staten och att begära momsbeskattning i enlighet med de EU-regler staten skulle ha införlivat i momslagen.

Staten har också ålagts skadeståndsskyldighet för att Regeringsrätten inte beviljade prövningstillstånd i ett mål där det vid tidpunkten för Regeringsrättens beslut stod klart att kammarrättens avgörande, till följd av ny praxis från EU-domstolen, vilade på en oriktig grund. Omständigheterna i det ärendet var dock speciella och det är svårt att dra några generella slutsatser av avgörandet.

Slutligen bör möjligheten att med stöd av skattebetalningslagen begära befrielse från betalningsskyldighet nämnas. Befrielsemöjligheten (benämndes tidigare ”nådeärenden”) har införts för att det om synnerliga skäl föreligger ska vara möjligt att rätta till beskattningen i fall där resultatet uppenbart blivit felaktigt även om bestämmelserna tillämpats korrekt. Befrielsen är närmast att betrakta som ett extraordinärt rättsmedel och bör därför aktualiseras först om sakfrågan inte längre kan prövas på annat vis.

Emil Frennberg är juris kandidat och skattejurist hos Deloitte. I detta nummer representerar han Fars skattesektion.

efrennberg@deloitte.se

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...