Hur mäter man nyttan av forskning? Frågan är synnerligen intressant med tanke på att Sverige befinner sig i världstoppen när det gäller forskningsutgifternas andel av BNP. Inom exempelvis medicin och byggnadsteknik är det sannolikt tämligen enkelt att mäta nyttan av forskningen, medan det kan vara knepigare inom humaniora och samhällsvetenskap. Det kan ju handla om frågeställningar som bidrar till att hantera globala utmaningar som fattigdom och miljöförstöring, men också idéer som syftar till att gynna företagande och entreprenörskap. Och hur mäter man sådant?
Thomas Carrington, universitetslektor i Uppsala, menar emellertid att stora delar av dagens forskning inom företagsekonomi är direkt tillämpbar i praktiken. Som exempel på ”tydliga forskningsprodukter” nämner han balanserade styrkort och redovisning till verkligt värde. Läs om forskning på sidorna 18–21.
En person som vigt sitt liv åt forskning är Bino Catasús, professor i redovisning och revision vid Stockholms universitet. Han är något så ovanligt som en ekonom som njuter av att ha fel. Läs mer om Bino Catasús på sidan 14.
Och än verkar inte sista ordet vara sagt angående byrårotation. I detta nummer ger Peter Malmqvist nytt bränsle till debatten. Han menar att det finns två sätt att återupprätta revisionens status och anseende. Antingen går byråerna tillbaka till att syssla med enbart revision eller så införs byrårotation för att luckra upp kopplingen mellan revision och konsultation. Läs mer på sidan 26.
Återstår att se om någon fattar pennan och skriver ett genmäle.
Trevlig läsning!
Pernilla Halling
pernilla.halling@far.se