Tema forskning: Från forskning till praktik

Sverige tillhör världstoppen i fråga om resurser som satsas på forskning. Trots att det många gånger är svårt att visa på vinsterna med forskningen är betalningsviljan stor bland företag och allmänhet.

Över hundra miljarder. Så mycket spenderas på forskning i Sverige under ett år. En bråkdel går till ekonomiområdet. Branscher som kan producera konkreta uppfinningar tycks ha lättare att attrahera kapital.

Forskare inom samhällsvetenskap och humaniora, som ekonomi är en del av, har ett likartat problem som revisions- och rådgivningsbranschen. Det menar Thomas Carrington, universitetslektor i Uppsala och exekutiv ledamot av Svenska revisionsakademin.

– Det är lätt att se kostnaderna och svårt att få siffror på fördelarna. De kan vara jättestora, men det är svårt att leda dem i bevis, säger han.

Trots det ”oklara bevisläget” är svenskarna benägna att öppna sina plånböcker för forskarna. Näringslivet står för den största andelen, men även svenska staten satsar nära 30 miljarder kronor på forskning varje år.

– Det finns en allmän tro på att medborgarnas välstånd gynnas av att samhället satsar på forskning. Vi är så pass rika att vi har råd att göra det utan att veta vilken den mätbara effekten blir. Det verkar också som att människor är beredda att sätta av pengar bara för att stilla sin egen nyfikenhet, säger Arne Jarrick, huvudsekreterare vid ämnesrådet för humaniora och samhällskunskap på Vetenskapsrådet.

Betalningsviljan finns där. Men från forskarhåll klagas det ändå på att forskningen blir allt mer styrd och att kraven på effektivitet har ökat.

– Tendensen är att vi i allt större utsträckning måste motivera att det vi gör är nyttigt eller åtminstone relevant för samhället. Det är svårare att få skattepengar till ren grundforskning, säger Christer Lundh, professor vid Handelshögskolan i Göteborg och ledamot i Vetenskapsrådet.

Det är inte alltid lätt att dra gränsen mellan grundforskning och tillämpad forskning. De flesta projekt befinner sig på en skala mellan ytterligheterna grundforskning och uppdragsforskning.

– Att till exempel studera de ekonomiska idéernas historia ligger nära ren grundforskning, medan studier på redovisningssystem förmodligen har en större nyttoaspekt, säger Christer Lundh.

Men nyttobegreppet är försåtligt. Det handlar om hur man definierar nytta och vilket tidsperspektiv man har. Ett klassiskt exempel är forskningen på talteori och primtal, som länge ansågs vara ”ren” matematik, utan tillämpning. Men utan den hade det datorbaserade informationssamhället aldrig sett dagens ljus.

Mot den bakgrunden är det inte så konstigt att många menar att investeringarna i forskning och utveckling är vår försäkring för framtiden.

– Ur ett skattebetalarperspektiv kan man tänka att om vi inte ägnar oss åt forskning och utveckling är vi sämre rustade för framtiden. Problemet är spårbarheten för ett sådant antagande, säger Lars Bager Sjögren, analytiker på myndigheten Tillväxtanalys.

Spårbarhet handlar om att kunna beskriva vägen från en forskningsupptäckt till en uppfinning eller ett patent och vidare till en innovation, det vill säga en affär. En möjlighet att kvantifiera nytta kan då vara att mäta antalet patent per forskare. Man ska dock komma ihåg att merparten (cirka 70 procent) av all forskning finansieras av näringslivet.

– Självklart är det ett genomtänkt val, företag gör sällan något som de inte har en direkt nyttoaspekt på.

Vad gäller svensk universitetsforskning tror Lars Bager Sjögren att den största samhällsnyttan inte är kvantifierbar, utan består i effekterna på utbildningsnivån i samhället och arbetskraftens förmåga att ta till sig ny information.

Så är vi tillbaka där vi började: Många ser att det finns en nytta med forskning även om den är svårmätbar i kronor och ören. Däremot råder det ingen tvekan om att stora delar av dagens forskning inom företagsekonomi har en direkt tillämpning. Thomas Carrington nämner några av de senaste årens mest kända ”innovationer”: balanserade styrkort och redovisning till verkligt värde, som han kallar för ”tydliga forskningsprodukter”.

– På gott och ont. Kritiker menar att verkligt värde var något som drevs fram utan att det fanns en efterfrågan hos användarna och att forskningen främst inom ”financial economics” var det som möjliggjorde detta. Redovisning till verkligt värde har under alla omständigheter utvecklats till ett stort forskningsfält och enligt min mening har forskningen här en viktig roll att spela för utformningen av framtidens redovisnings- och revisionsstandarder.

Rakel Lennartsson