Innehåll

Balans nr 10 2011

Inblick: Revisorns anseende var bättre förr

Oscar Sillén är tveklöst den mest betydelsefulla svenska revisorn och förmodligen den mest betydelsefulla företagsekonomen vi haft. Inte bara byggde han upp revisorsyrket i Sverige. Dessutom var han starkt drivande i Handelshögskolans framväxt. Parallellt med detta etablerade han en egen revisionsbyrå. På den byrån började jag 1981, som nybakad civilekonom från Stockholms universitet.

Jag hade aldrig hört talas om Oscar Sillén. Så här i efterhand måste jag säga att det var konstigt, men Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet såg sig då, å andra sidan, inte som någon stolt bärare av svenska traditioner. På Sillén & Jacobsson (i dag en del av Ernst & Young) regerade Sigurd Löfgren. Han var byråns store man och personlighet, därtill lärare på Handelshögskolan. Han hade fått sin yrkesmässiga träning av Oscar Sillén. Sigurd Löfgren sysslade med en enda sak – revision av företrädesvis börsbolag.

Han pratade inte om sig själv som ”affärspartner” eller något annat flummigt. Han var revisor. Med hjälp av börsbolagens egna internrevisionsavdelningar fastställde han balans- och resultaträkningen. Det mest kontroversiella 1981 gällde granskning av intern kontroll. Vi var en växande skara av revisorsassistenter som ritade flödesscheman och gjorde stickprovskontroller för att kolla om bolaget hade bra intern kontroll. Många var skeptiska, men frågan var egentligen harmlös.

Kring alla stora män går det skrönor, så också kring Sigurd Löfgren. Den mest omtalade gällde börsbolaget Sandvik. Det sägs att Sigurd Löfgren kommit upp till Sandviken för att genomföra revisionen, när han fick se att de redan tryckt upp årsredovisningen. Han vände i dörröppningen och meddelade bolaget att samtliga exemplar av årsredovisningen skulle brännas. Därefter skulle revisionen genomföras. Några dagar senare reste han upp till Sandviken igen. Årsredovisningarna var kasserade.

Sillén & Jacobsson hade 1981 precis anställt en skattekonsult. Han hette Sven och var en pratsam äldre herre, smal, lång och med tydlig flint och brett leende. Han kunde svara på allt. Anställningen ansågs nödvändig, eftersom skatteområdet hade kommit att bli allt mer komplicerat. Svens uppgift var att bistå revisorerna i mer kniviga frågor, men han kom snart att bli anlitad direkt av kunderna. Sillén & Jacobsson var dock inget nav i en räcka tjänster från ”corporate finance” till ”human resources”. Sillén & Jacobsson var en revisionsbyrå. Punkt. Bara auktoriserade revisorer kunde bli delägare.

Dagens stora byråer – Ernst & Young, PwC, KPMG och Deloitte, presenterar sig inte som revisionsbyråer, i alla fall inte på de stora universitetens arbetsmarknadsdagar. De är konsulter. Punkt. Och nu kan dessutom en fjärdedel av ägarna vara konsulter. Studenterna nickar gillande. I exempelvis Financial Times benämns en revisionsbyrå ”services company” och är mer citerade för sina undersökningar kring trender inom affärslivet, än för sina revisionstjänster. Jag skulle gissa att de fyra stora byråerna har en uttalad målsättning att revisionen inte ska utgöra mer än halva verksamheten, om ens det.

Stackars revisorer. I den här miljön ska de sätta hårt mot hårt och kanske förlora ett multimiljonkonto för att de anser att goodwillposten i balansräkningen inte lever upp till kraven i ett snårigt IFRS. Min bild är att revisorerna har kommit att bli konsultföretagets säljande spjutspetsar i företagen, inte bara granskare. Den bilden delas också av de fristående managementkonsulter jag träffar. Revisionsbyråerna har en lagstadgad möjlighet att marknadsföra sina kringtjänster direkt i bolagen.

När Enron gick i graven 2001 och drog med sig revisionsbyrån Arthur Andersen, var konsultkopplingen starkt kritiserad även i Sverige. Då etablerades en praxis att revision och konsultverksamhet inte skulle blandas i samma företag. I dagens Sverige möts emellertid revisorer och konsulter från samma firma regelmässigt i dörröppningen hos de stora börsbolagen. Om jag var börs-vd skulle jag gnugga händerna. Dränk dem i pengar – ett klassiskt sätt att minska oberoendet.

Det finns två vägar för att återupprätta revisionens status och anseende. Antingen går vi tillbaka till 1981, då revisionsbyråer sysslade med revision och inte var konglomeratslika konsultorganisationer. Dagens byråer skulle då få delas upp i en revisionsbyrå och en konsultbyrå utan ägarmässiga eller andra kopplingar. Eller så införs byrårotation, för att luckra upp kopplingen mellan revison och konsultation. I båda fallen hamnar revisionen i centrum. I båda fallen stärks revisorns roll.

Jag skrev om det här i Balans för några nummer sedan. ”Inför byrårotation” var rubriken. Sedan dess har jag fått välskrivna, men anonyma mail från revisorer som tycker att jag är på helt fel väg. Jag har även fått stå till svars i flera andra sammanhang – varför vill du ha byrårotation? Den här artikeln försöker förklara just det.

Jag tror på en revision i Sigurd Löfgrens anda.

Peter Malmqvist är ordförande i Sveriges Finansanalytikers Förening (SFF).

peter.malmqvist@eqr.se

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...