Mats Lindbäcks argumentation i Balans nr 11/2012 om att byggnader har en obegränsad nyttjandeperiod håller inte, menar Caisa Drefeldt.
I Mats Lindbäcks debattartikel, som är en respons på min krönika i Balans nr 10/2012, skriver han att årsredovisningslagen talar om rättvisande bild. Detta är helt korrekt, men denna portalparagraf i lagstiftningen har en annan innebörd än den tolkning som Mats Lindbäck gör. Om Mats hade läst på ordentligt skulle han kunna konstatera att vi i Sverige inte har någon overriding-regel, som finns i andra länder. Det framgår med klarhet av propositionen till årsredovisningslagen att denna regel inte togs in i svensk lagstiftning. Alltså kan ingen hänvisa till den rättvisande bilden i årsredovisningslagen för att strunta i en annan lagparagraf. Om man dessutom läser just denna paragraf noga framgår också att om det behövs, för att den rättvisande bilden ska uppnås, ska tilläggsinformation lämnas. Detta är mycket lämpligt att göra i en bostadsrättsförening då bostadsrättsinnehavarna ofta inte har den kunskap som krävs för att läsa en årsredovisning. Jag är förvånad över att inte kassaflödesanalysen används mer i bostadsrättföreningar, för denna rapport visar mycket bättre hur föreningen mår än vad balans- och resultaträkningar gör.
Mats Lindbäck återkommer till att revisorer missar målet. En årsredovisning speglar inte en marknadsvärdering av ett företags tillgångar och ska inte heller göra det enligt årsredovisningslagen. Enligt lagen ska en tillgång med en begränsad nyttjandeperiod skrivas av. Det är periodiseringen av utgiften som ska göras via avskrivning. När en komponent, exempelvis ett tak, byts ut ska det nya taket periodiseras över det nya takets nyttjandeperiod. Det gamla taket är ju förbrukat och utgiften för detta ska redan vara avskrivet. En byggnad har en begränsad nyttjandeperiod, det är tyvärr ingen diskussion om detta, och bryter man ner byggnaden i dess komponenter förstår alla att det är så.
För ordningens skull vill jag påpeka för Mats Lindbäck att jag aldrig förespråkat schablonmässig avskrivning av byggnader, eller av någon annan anläggningstillgång. Jag har alltid förespråkat komponentavskrivning av just byggnader och då i synnerhet för bostadsrättsföreningar.
Sedan har vi den gamla argumentationen om att revisorernas agerande när de försöker se till att även bostadsrättsföreningar följer lagen, skulle vara skattestyrt. Om det är någon yrkeskår som kan detta med skattepliktig respektive icke skattepliktig verksamhet så är det väl revisorer.
Artikeln som Mats Lindbäck hänvisar till i sin debattartikel, som finns på Bostadsrättsföreningarna Sveriges hemsida, innehåller felaktigheter. Bland annat påstår Mats Lindbäck att Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2009:1 innebär att man inte måste skriva av på en byggnad. Detta är helt felaktigt och en lättnadsregel kan inte läsas på sådant sätt. Det hör också till saken att detta allmänna råd är skrivet utifrån ekonomiska föreningar i allmänhet och inte avskrivning på byggnader i bostadsrättsföreningar i synnerhet.
Jag tycker inte att Mats Lindbäcks argumentation om att byggnader har en obegränsad nyttjandeperiod håller. Marknadsvärde är inget argument, inte heller underhållsplaner. Jag finner det anmärkningsvärt att argumentationen framförs. Vilken är den bakomliggande orsaken? Är det att priset på en bostadsrättslägenhet ökar om avgiften till föreningen hålls låg eftersom föreningen inte gör avskrivningar? Men vem gynnar det?
Om Mats Lindbäck anser att lagstiftaren begick ett misstag när den senaste bokföringslagen infördes, då bostadsrättsföreningar kom att omfattas av årsredovisningslagen, ska debatt om en lagändring föras med våra politiker. Att misskreditera dem som ska se till att lagen efterlevs är inte rätt sätt.
En sak är säker, alla som är bokföringsskyldiga och som ska upprätta en årsredovisning måste följa årsredovisningslagen. Inget annat gäller!
Caisa Drefeldt