Innehåll

Balans nr 2 2011

Noteringar: XBRL i Sverige vad händer?

I allt fler länder kräver börser och myndigheter rapportering i XBRL-format. Men i Sverige går det trögt.

Sedan 2006 har svenska aktiebolag kunnat skicka in sin årsredovisning i digital form till Bolagsverket. Trots att den tekniska plattformen är på plats, såväl på myndigheten som i form av programvara som stöder XBRL (eXtensible Business Reporting Language) är intresset svalt. Roland Höglund, expert i e-delegationen, håller med XBRL Sweden som tycker att arbetet går för långsamt.

– Den som vill kan starta direkt, allt finns där och det är legalt. Men revisions- och rådgivningsbranschen har också varit trög. Jag vill inte påstå att någon bromsar medvetet, men jag tror att det finns inbyggt i systemet. Företag investerar inte i ny teknik om de inte ser avkastningen, säger Roland Höglund.

– Affärsnyttan är hittills inte tillräckligt definierad. Jag tror att det dessutom behövs resurser utifrån för att få fart i samordningen mellan myndigheter, säger Björn Rydberg, ordförande i XBRL Sweden.

Bolagsverket har satsat runt 20 miljoner kronor på XBRL. Skatteverket har också visat intresse för ett gemensamt format för uppgiftslämning. Nu ställs hoppet till e-delegationen som tillsattes våren 2009. Men delegationen har inga medel och inget uppdrag att införa en specifik standard inom statsförvaltningen, utan ska fungera som en samordningsplattform mellan de självständiga myndigheterna och regeringen.

Claes Thagemark, kanslichef på e-delegationen, förklarar att de jobbar med frågan om minskat uppgiftslämnande baserat på öppna standarder men har ännu inte tagit ställning till en specifik standard, som XBRL.

Rakel Lennartsson