Innehåll

Balans nr 2 2011

Profil i Balans: Marknadsliberalen som talar för sverige

Stockholms Handelskammares nya vd är en orädd debattör och färgstark ledare. Maria Rankka, tidigare chef för den marknadsliberala tankesmedjan Timbro, tycker att det är dags att ge politikerna beröm för att de har lyckats reformera Sverige.

När Maria Rankka blev uppringd av en rekryteringskonsult som uppmanade henne att söka tjänsten som vd för Stockholms Handelskammare var hennes första tanke: ”Gammalt och fint men vad gör en handelskammare egentligen?”

– Det var när jag fick inblick i verksamheten som jag insåg att detta var mitt drömjobb, säger Maria Rankka, som i oktober 2010 tog över efter Peter Egardt som vd för Stockholms Handelskammare.

Hennes mål är att tydliggöra handelskammarens roll, både organisatoriskt och i den allmänna opinionen. Nästa person som blir uppringd av en rekryterare och erbjuds det fina jobbet ska inte tveka om vad Stockholms Handelskammare egentligen gör och står för. Det hon själv fastnade för, efter att ha läst på om verksamheten, var att handelskammaren är en värderingsstyrd organisation som arbetar både praktiskt och teoretiskt med att främja företagande i regionen.

– Det gör man genom opinionsbildning, men också genom att se till att handeln och marknadsekonomin fungerar väl.

Stockholms Handelskammare grundades 1902. Det pampiga huset på Västra Trädgårdsgatan 9 donerades av K A Wallenberg, bankdirektör och ordförande i handelskammaren. Vd:s tjänsterum är stort som en mindre salong. När Balans kommer på besök är kaffekopparna uppdukade vid soffgruppen i den inre delen. En jättelik spegel på ena långväggen reflekterar ljuset från det spröjsade fönstret med utsikt mot Kungsträdgården. Arbetsplatsen består av ett till synes orubbligt skrivbord. Maria Rankka i svarta byxor, cerise kavaj och matchande nagellack ser ut som ett modernt utropstecken i den traditionstyngda miljön. Hon beskriver sig själv som samhällsengagerad och politiskt intresserad, vilket innefattar ett levande intresse för Sveriges moderna historia.

– Över hälften av de femtio största företagen i Sverige startades före första världskriget och endast två efter 1970, säger Maria Rankka och undrar vad det var som fanns då som inte finns i dag.

Men hon vill inte hamna i gnällfällan, som hon tycker att Sveriges näringslivsorganisationer ofta gör.

– De har fastnat i 1970-talets retorik trots att Sverige är ett helt annat land i dag. I ärlighetens namn tycker jag att man ska säga att Sverige har förändrats i positiv riktning de senaste tjugo åren. Från att ha varit ett kvasisocialistiskt land, på gränsen till att införa löntagarfonder, har vi sedan slutet av 1980-talet och början av 1990-talet tydligt valt sida. Sverige har öppnat sig för nya marknader, sålt statliga bolag och infört valfrihetssystem. Som representant för en näringslivsorganisation kan det vara på sin plats att visa lite uppskattning, tycker Maria Rankka.

Lika snabbt tillägger hon att Sverige har utmaningar kvar. Det handlar om att identifiera hinder för tillväxt och försöka riva dem. På Maria Rankkas lista står tillväxtskadliga skatter, arbetsmarknadens funktionssätt och integrationsfrågor.

– Ur ett nationellt perspektiv, om jag måste välja, är översynen på skatteområdet den viktigaste åtgärden. Regeringen har aviserat en sådan översyn, frågan är bara varför den måste ta så lång tid. Det handlar ju om tillväxtskadliga skatter, så i princip kostar det ingenting att ta bort dem.

Maria Rankka kallar regeringens hållning för ”tillväxtparadoxen”. Hon tycker att det sänder en märklig signal att regeringen i budgetpropositionen skriver att man i nuläget inte har utrymme att göra något åt de tillväxtskadliga skatterna.

– Det är problematiskt om vi har en regering som ser tillväxt som något man måste vänta med tills man får råd, säger Maria Rankka.

Som vd för den partipolitiskt obundna, marknadsliberala tankesmedjan Timbro var hennes jobb att ge publicitet åt kontroversiella åsikter. Som vd för Stockholms Handelskammare representerar hon 2.400 medlemsföretag med över 500.000 anställda. Påverkar det hennes manöverutrymme?

– Jag har blivit vald för den person jag är och kombinationen av ledaregenskaper och känsla för opinionsbildning, säger Maria Rankka samtidigt som hon ifrågasätter att hennes uppdrag på Stockholms Handelskammare skulle vara att representera ett snävt medlemsintresse.

– Det finns en utbredd föreställning att näringslivet representerar ett särintresse. Till och med regeringen Reinfeldt ger ibland uttryck för sådana föreställningar. Men jag ser det inte på det viset. Självklart finns det särintressen inom näringslivet, men jag kan inte se att en organisation som representerar en region där var fjärde svensk bor och var tredje krona i svensk ekonomi produceras, skulle vara ett särintresse.

För Maria Rankka är det en självklarhet att utvecklingen av Stockholmsregionen kommer hela Sverige till del och således är en riksangelägenhet.

– Det fina med tillväxt är att det inte är ett nollsummespel, säger hon.

Ungefär samtidigt som hon tillträdde tjänsten som vd för Stockholms Handelskammare i oktober förra året kom en undersökning som väckte hennes tävlingsinstinkt. Den visade att Stockholm klättrat på listan över europeiska huvudstäder där stora företagsledare kan tänka sig att etablera sin verksamhet. Sverige ligger nu på plats 16 och Maria Rankka ägnar gärna en stund åt att spåna kring vad som skulle krävas för en tio i topp-placering.

– Det är inte omöjligt att vi når dit, tvärtom finns det ett fönster som står på vid gavel.

För att nå målet behöver hon hjälp av politikerna. Det handlar om infrastruktur i vid bemärkelse; allt från kompetensförsörjning till bostäder och utveckling av tjänstesektorn -Maria Rankka lyckas peka ut några av de senaste årens mest laddade debatter.

Enligt handelskammarens konjunkturbarometer är kompetensbrist ett av de största tillväxthindren i Stockholmsregionen. Trots att Stockholm växer med motsvarande två fullsatta linjetrafikbussar varje dag, har företagen svårt att hitta rätt kompetens. Och de som flyttar till regionen har svårt att hitta bostäder.

Maria Rankka gillar bilden av bussen för att den är så konkret; det blir tydligt att Stockholm måste byggas ut för att ge rum åt fler människor. Det är en global utveckling. 2009 passerade världen den punkt då över hälften av jordens befolkning bor i urbana miljöer. Urbaniseringen är en av de långsiktiga trender som både företagare och politiker har att förhålla sig till. En annan är framväxten av nätverkssamhället och tjänstesamhället.

– Det som gjorde Sverige framgångsrikt för hundra år sedan borde kunna göra det igen; öppenheten mot omvärlden, företags- och innovationsklimatet och öppenhet för invandring.

Men, precis som för Stockholms Handelskammare, är det något Sverige måste arbeta för.

– Bara för att man har varit framgångsrik sedan 1902 är det ingen naturlag att man kommer att fortsätta vara det, säger

Rakel Lennartsson

Maria Rankka.

Ålder: Född 1975.

Bor: Vid Odenplan i Stockholm.

Familj: Man och bonusdotter.

Utbildning: Statskunskap och nationalekonomi.

Tidigare uppdrag i urval: Vd för Timbro, arbetat för Carl Bildt, delägare i konsultföretaget Prime PR.

På fritiden: Jagar, träffar vänner, läser böcker eller reser.

Drivkraft: Prestationsångest. ”Det är nog kontroversiellt men en liten sund prestationsångest tror jag är bra om man vill få något gjort.”

Blev glad: När Marios Varga Llosa fick Nobelpriset 2010. ”Han är min absoluta favoritförfattare; jag hade honom till bordet en gång, vid en lunch på Timbro.”

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...